Så löser vi läskrisen i skolan

Intervju med Linda Fälth, professor i pedagogik

Läskrisen är ett faktum och forskning visar att allt färre barn hittar läsflytet. Men trenden går att vända, menar Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.
– Ljudande läsning är A och O för att knäcka koden, säger hon.

I internationella mätningar märks en nedåtgående trend gällande svenska barns läsförmåga och nationell forskning visar samma sak.

– Var femte barn i årskurs två kan inte läsa och förstå korta enkla meningar. Fonologiska svårigheter som dyslexi drabbar max uppemot sju-åtta procent, inte drygt 20 procent som vi ser nu – och som läsforskare är jag oroad, säger Linda Fälth, professor och vice biträdande rektor för lärarutbildningen på Linnéuniversitet.

Hon menar att problemet ofta stavas avkodning och språkförståelse. Avkodning handlar om att kunna läsa enskilda ord, medan språkförståelse handlar om ordkunskap, det vill säga att förstå vad orden betyder. Dessa begrepp ligger sedan till grund för läsförståelsen, som helt enkelt handlar om att förstå vad man läser.

– Skolan måste steppa upp och ta sitt ansvar för att hjälpa barn att förstå avkodningen. Där kan bland annat BRAVKOD:s riktade insatser med läslistor vara ett bra hjälpmedel.

BRAVKOD, som står för bra avkodning, är en träningsmetod för elever som behöver automatisera sin avkodning vid läsning. Via läslistor får elever öva på stavelser och högfrekventa ord och metoden har visat sig vara effektiv för att utveckla läsflyt.

Linda Fälth har själv använt materialet i sin forskning.
– I studien satt alltid en lärare med och lyssnade, stöttade och korrigerade vid felläsningar. Det gav goda resultat.

När hon själv arbetade i skolan som specialpedagog använde hon också ofta BRAVKOD för att stötta läsarna som ännu inte uppnått flyt i läsningen.

– Under några intensiva läsveckor fick barnen träna läslistor tillsammans med mig. Det gav effekt och skjutsade på hastigheten mot en automatiserad avkodning. Som läsforskare följer hon debatten noga och vill skicka med en uppmaning till lärare.

– Ibland ser jag att BRAVKOD-materialet används i helklass, men det tror jag inte på. Satsa istället på de barn som behöver extra lästräning och låt dem sitta med en lärare och nöta läslistor, kort och intensivt. Det kommer ge utdelning och aha-upplevelsen när polletten trillar ner är underbar.

Trots att läsförmågan inte är på topp hyser Linda Fälth goda förhoppningar om att trenden går att vända. Hon skrev nyligen en rapport i frågan där hon pekade ut riktlinjer från Skolverket, lärarutbildningarnas roll och screening som viktiga insatser.

– Skolan är superviktig och det är av största vikt att läraren är kompetent och har rätt verktyg. Läs-intresset är inget som kommer automatiskt, vi måste lära barnen att läsa och ju förr desto bättre. Med mycket ljudande läsning, högläsning och rätt förutsättningar för lärare är jag övertygad om att vi kan vända den negativa lästrenden, säger Linda Fälth.

Fem tips för att knäcka läskoden:

1. Börja med solarmen
   I forskningen finns stöd för att börja med ljuden som ingår i ordet ”solarm”, som os och so.
2. Gå vidare mot läsförståelse direkt
   Läsning utan förståelse gagnar ingen.
3. Fortsätt med högläsningen!
   Genom att läsa högt får barnen upp ögonen för olika genrer och breddar språket.
4. Ha boksamtal
   Stanna upp i texten och samtala om vad ni läser. Vad känner huvudpersonen? Vad kan hända härnäst?
5. Öka läskondisen
   Läs varje dag, ju mer du övar desto lättare blir det.