Logga in
Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Digitala verktyg i förskolan – så mycket mer än en skärm

Intervju med Robin Samuelsson och Johanna Widesson

Digitaliseringen i förskolan fortsätter att vara ett hett ämne. Utvecklingen går i rasande fart och när forskningen om för- och nackdelar sker parallellt med tillämpningen, är det svårt att veta vilket förhållningssätt man ska inta. Men det finns knep att ta till för att avgöra om och när digitala verktyg i förskolan tillför ett pedagogiskt mervärde.

I början av oktober 2023 kom regeringens förslag om att ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan. Utbildningen ska i huvudsak vara skärmfri, skriver man, för att öka barns och ungas läsförmåga. Robin Samuelsson som forskar om digitalisering, språkutveckling och lekbaserat lärande i förskolan, tycker förslaget är olyckligt.

– Mycket tyder på att det är bra att börja tidigt och bygga förståelse för teknologi och datalogiskt tänkande. På så sätt skapas ett naturligt förhållningssätt till den digitala världen. AI, till exempel, kommer ha ett enormt inflytande när barnen som idag går i förskolan blir vuxna.

Han ger exempel från en konferens han nyligen deltog i, där man visade taktila, programmeringsbara vantar som barn kunde använda för att styra en radiostyrd bil. På så sätt fick barnen möta digital teknik genom att själva vara kreativa producenter. Metoden stämmer väl överens med den forskningsbaserade arbetsmodell Robin själv beskriver i sin bok Guidad lek i förskolan: språkutveckling mellan undervisning och lek, där lärande sker genom interaktion och delaktighet.

– Det viktiga är att undervisa barn på ett lekfullt sätt så att de får möjlighet att utveckla språket och samtidigt stimuleras till socialt och kulturellt lärande i en snabbt föränderlig värld, säger han. 

Skärm som kompletterande redskap

Johanna Widesson, IKT-pedagog i Karlskrona kommun, håller med om att regeringens förslag riskerar att landa fel.

– Det kan bli väldigt ojämlikt. Många förskolor har kommit långt och förstår det pedagogiska mervärdet av digitala verktyg, medan andra som inte har fått möjlighet att kompetensutvecklas hamnar efter ännu mer, säger hon. 

Det handlar om att känna sig trygg i sin yrkesroll och lita på sin förmåga – att veta hur barn lär bäst. Ett digitalt lärverktyg kanske passar perfekt för ändamålet. 

Både Johanna och Robin menar att man blandar ihop äpplen och päron när man likställer digitala verktyg med skärmanvändning och passivitet, och att det är ett vanligt misstag. 

– Att använda skärmar som barnpassning är ju något man ska undvika. Men det finns så många fler användningsområden. Som vid dagliga rutinaktiviteter till exempel. Jag vet förskolor som har en skärm i kapprummet där barnen kan ta hjälp av AI för att få veta vilket väder det ska bli och vilka ytterkläder de ska ta på, berättar Robin. AI-verktyg som växlar mellan olika språk är ett annat exempel. Här bidrar skärmen till inkludering och självständighet genom att överbrygga språkbarriärer och hjälpa barnen att kommunicera med varandra. 

Fokus på syftet – inte på verktyget 

Johanna anser att det inte finns någon motsättning mellan att använda digitala verktyg och ambitionen att öka läsförmågan. Det ena utesluter inte det andra. 

– Ska jag planera in en högläsningsstund kan jag antingen bara läsa, eller ha en projektor med snö bakom så det känns som ett vinterlandskap för barnen, eller projicerar jag upp hela boken så att barnen själva är med i berättelsen. Det digitala tillför en extra dimension till lärandet, säger hon. 

Hon tycker att de mest användbara verktygen är mikroskopägget, projektorn och plattan. Skärmen används då som en förlängning av de andra redskapen. 

– Du kan koppla skärmen till ägget och se trollsländans vingar på nära håll, ta bilder och utforska mönstret. Här finns absolut ett pedagogiskt mervärde, säger Johanna och tipsar om att alltid utgå från syftet med ett verktyg, inte verktyget i sig. 

– Det handlar om att känna sig trygg i sin yrkesroll och lita på sin förmåga; att veta hur barn lär bäst. Ett digitalt lärverktyg kanske passar perfekt för ändamålet. 

Robin Samuelsson fil.dr, arbetar som forskare vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, med fokus på flerspråkighet, digitalisering, språkutveckling och lekbaserat lärande i förskolan. Han är även gästforskare på utbildningsinstitutet vid University College London.

Johanna Widesson arbetar som IKT-pedagog (Information- Kommunikation-Teknologi) i Karlskrona kommun. Hon är utbildad förskollärare och har tidigare arbetat som försteförskollärare och språkutvecklare. Hon föreläser och håller workshops, samt driver Instagramsidan iktlyckeby.