Vad har ni ändrat, lagt till eller lyft fram i den nya upplagan av boken?
Vi har framför allt adderat nytt innehåll i samtliga kapitel. Det nya innehållet baseras på forskningsbaserad kunskap som vi själva och andra har utvecklat sedan vi skrev den tidigare upplagan. Det är teorier, modeller och redskap som vi själva har börjat lägga till i processledarutbildningar och som vi har sett blir ett stöd för processledare.
Vi har även utvecklat några tidigare avsnitt genom att lägga till verktyg som gör teorierna mer lättillgängliga och användbara för processledarna i deras arbete. Utöver det har vi adderat ett par metaforer som vi och de processledare vi har utbildat har funnit användbara i det dagliga arbetet.
Vilka vanliga hinder möter processledare i förskola och skola när det gäller att implementera utvecklingsprocesser, och hur föreslår ni att man kan övervinna dem?
Vår erfarenhet är att det vanligaste hindret är att de som förväntas engagera sig i utveckling inte har blivit involverade i beslut om vad som behöver utvecklas och varför, det vill säga att de blir en slags utförare av utvecklingsprocesser som någon annan har fattat beslut om. Detta hinder åtgärdas bäst genom att på olika sätt göra förskollärare och lärare delaktiga i planering av utveckling. Genom att skolledare och processledare arbetar tillsammans som ett team, ökar förutsättningarna för att utvecklingsprocesser blir etablerade arbetssätt som leder till förbättrad verksamhet. Processledare har med en fot i ledarskap och en i lärarskap en unik position att skapa de förutsättningarna.
Hur kan skolor bäst främja en kultur där kollegialt lärande blir ett levande och hållbart arbetssätt?
Vår övertygelse är att ett framgångsrikt sätt att främja kollegialt lärande som kan förbättra undervisning är att bryta normer som hindrar förskollärare och lärare från att kritiskt granska varandras undervisning. De behöver stöd av varandra för att få syn på styrkor och brister i undervisningen. De behöver också få förutsättningar för att kunna göra detta. Det är därför det är så viktigt att de som leder kollegialt lärande vet vad sådana processer kräver.
Vilka förändringar inom förskola och skola tror ni kommer att påverka hur utvecklingsprocesser behöver ledas framöver?
Under flera år har förskolor och skolor ägnat sig åt kollegialt lärande i olika former. Med professionsprogrammet och meriteringssystemet kommer ett stort fokus läggas på individens utveckling. Hur de förmågor och kunskaper som utvecklas hos olika individer inom programmet blir något för de som leder utvecklingsprocesser att fundera på. Det blir, som vi ser det, centralt att skolledare tillsammans med sin personal inventerar vilka kompetenser och kunskaper som behöver utvecklas för att stärka verksamheten. Visst kunnande behöver alla medarbetare behärska medan annat kunnande behövs för olika roller i verksamheten. Oavsett om kompetenser och kunnande har utvecklats individuellt, behöver dessa delas kollegialt. Vi är övertygade om att ett gemensamt kunnande och en hög kompetensnivå i hela kollegiet gynnar barns och elevers lärande och utveckling.
Den tekniska utvecklingen med digitala lärverktyg och olika AI-tjänster går fort. För förskollärare och lärare gäller det att arbeta för att utvecklingen av didaktik och pedagogik går hand i hand med denna utveckling. I det arbetet har processledare en viktig funktion att fylla.
