Alternativa och kompletterande former av undervisning

Intervju med författarna Astrid Hyllsjö och Maria Hammarsten

Varför ska man köpa denna handbok och vad tänker ni att den ska ge läsaren?

För att få verktyg och inspiration till ansatser som underlättar och tillför alternativa och kompletterande ingångar med syftet att öka grupper och individers möjligheter till måluppfyllelse oavsett behov och förutsättningar. Många lärare saknar kunskaper om verktyg som AKK, inkluderande anpassningar, NPF-diagnoser och varierade lärmiljöer.

Vår strävan är att denna handbok kan fylla de eventuella kunskapsluckor och samtidigt ge läsaren en bred grund att utgå ifrån, inspireras av och bygga vidare på. Vi delar med oss av konkreta exempel som har sin grund i forskning och beprövad erfarenhet och är tänkta att underlätta både för elever och lärare.

Alla pedagogiska verktyg och insatser som vi presenterar kan med fördel användas även i andra sammanhang och miljöer där kommunikation, information eller kunskapsförmedling kan behöva anpassas till alternativa och kompletterande former, i exempelvis SFI-undervisning, äldreomsorg, funktionshinderomsorg och psykiatrin.

Handboken lyfter fram användningen av alternativa kommunikationsverktyg som AKK och TAKK. Hur skulle ni beskriva lärarens roll vid införandet av dessa metoder i sin undervisning och vilka utmaningar ser ni att läraren kan stöta på?

Lärarens/ledarens roll är att göra all information, kunskap och kommunikation tillgängligt i ett format som syftar till att inkludera samtliga individer i en grupp. AKK i alla dess former behöver ses som en självklar del i ett undervisningssammanhang.

En utmaning är att många lärare/ledare inte vet varför och hur de kan använda sig av AKK, eller att det ses som ett tidskrävande arbete. Initialt behövs kunskap om AKK för att kunna tillämpa detta på ett ändamålsenligt sätt. Nästa steg är att någon ansvarar för att ta fram ett enhetligt pedagogiskt material som kan användas i olika lärmiljöer, och som är tillgängligt för alla lärare. Alternativa kommunikationsverktyg som exempelvis bildstöd kan användas både i klassrummet, på skolgården eller i naturen som stöd och förtydligande.

En central tanke i handboken är att skapa lärmiljöer och undervisningsformer som “passar bäst för flest”. Hur menar ni att detta synsätt påverkar planeringen och genomförandet av undervisningen i en mångfacetterad grupp?

Undervisningen och lärmiljön ska anpassas med målet att alla elever ska kunna delta, oavsett individuella behov och förutsättningar. Det är lärarens ansvar att se till att samtliga elever ”passar in” i den undervisningsform och det upplägg som erbjuds. Om exempelvis någon behöver tydligt visuellt stöd, till exempel en steg-för-stegbeskrivning av ett arbetsmoment, används det för hela gruppen och lämnas synlig under hela aktiviteten utan att peka ut en enskild individ.

Vilka trender eller förändringar tror ni kommer påverka användningen av AKK, TAKK och alternativa undervisningsformer de kommande 5–10 åren? 

AKK, TAKK och utomhusundervisning kommer att ses som naturliga delar av undervisningen. Vi behöver hållbara och beprövade lösningar som utgörs av enkla och konkreta pedagogiska verktyg. Vår handbok visar hur vi kan vidareutveckla och bygga vidare på det som redan fungerar för att effektivisera och konkretisera i stället för att komplicera undervisningen.

Debatten om att NPF-anpassa verksamheter visar tydligt att detta behov är stort och brådskande. Flera i den pedagogiska verksamheten har fått upp ögonen för att det måste ske en förändring, vilket kommer att gynna samtliga individer. Fokus behöver vara på undervisningens möjligheter snarare än individers svårigheter. Ett kollegialt samarbete i utformning och framtagning av lärmiljöer och ett pedagogiskt material. AKK och tydliggörande pedagogik ger en stabil grund och lösningsfokuserade trender bygger vidare på det som fungerar redan i dag. En del är exempelvis att erbjuda flexibla och anpassningsbara lösningar såsom att placera lärmiljön utomhus.

Kan ni dela ett exempel från ert arbete där en alternativ eller kompletterande undervisningsform gjorde en tydlig skillnad för en elev eller grupp? 

Eleverna ska lära sig begreppet, omkrets. I den bokliga bildningen kommer några elever på vad det är, men fler elever kan förstå omkrets-begreppet efter att de fick ett 1meters rep för att hitta ett träd som hade 1m i omkrets. Det blev ett förkroppsligat lärande och eleverna minns vad vi gjorde i skogen. 

Vill gärna skicka med en solskenshistoria om en elev som hade haft det väldigt tufft under skriftliga prov och oftast presterat på E-nivå under hela låg- och mellanstadiet. När eleven i samma ämnen erbjöds AKK på högstadiet via datorn vid skriftliga prov fick hen frågorna upplästa och sedan dikterade hen sina svar, detta höjde hens provresultat till B-nivå. Det är ofta små förändringar som gör stor skillnad för eleverna och denna anpassning finns redan tillgänglig för alla och tar ingen extra tid från läraren.