Grunderna i läs- och skrivinlärning

Intervju med Petra Schmidt, Verksamhetsutvecklare grundskola, Sala kommun

Vad är ditt främsta tips till den kommun som vill arbeta med den tidiga läs- och skrivinlärningen?

Det är viktigt att de som ska genomföra ett utvecklingsarbete får möjlighet att ge sin bild av situationen, både styrkor och utvecklingsområden. Mitt främsta tips för ett hållbart utvecklingsarbete är därför att fråga aktuell yrkesgrupp om ämnet, för att få ett nuläge som stämmer överens med verkligheten.

Det är även viktigt att ha en dialog med de rektorer som ska äga utvecklingsarbetet. Rektorerna i min nuvarande kommun har haft återkommande samtal och möjlighet att ”tänka tillsammans” för att skapa en gemensam grund för hela kommunens kommande arbete att stärka den tidiga läs- och skrivinlärningen. Tillvägagångssättet har gett en god grund för likvärdighet och ett tillsammansarbete mot ett gemensamt mål.

En mellanledarfunktion med ett tydligt mandat är ytterligare en framgångsfaktor. Som verksamhetsutvecklare i min nuvarande kommun har jag genomfört samtliga intervjuer med lärare. På så vis har jag kunnat få en övergripande bild av hur vi arbetar med läs- och skrivinlärning i nuläget, men även identifierat ytterligare utvecklingsområden. Jag har därefter återkopplat till både ledning och rektorsgrupp och denna rörelse, mellan ledning och enhet, är central för en väl fungerande process.

När väl grunden är lagd utifrån verksamhetens nuläge, och en riktning från ledning och rektorsgrupp, behövs ett vetenskapligt stöd i arbetet. I min kommun har vi använt Inger Fridolfssons bok Grunderna i läs- och skrivinlärning. Bokens innehåll ger läsarna en gemensam grund i forskning, en kunskap och en medvetenhet om vad som påverkar den tidiga läs- och skrivinlärningen.

Vilka resultat kan man se av satsningarna du beskriver ovan?

I den kommun där jag tidigare verkade har resultaten av utvecklingsarbetet blivit över förväntan. Här beslutade ledningen att alla lärare i årskurs 1 skulle använda sig av den strukturerade läs- och skrivinlärningen som beskrivs i Grunderna i läs- och skrivinlärning. I slutet av vårterminen hade alla elever (förutom mindre än en handfull) i årskurs 1 lärt sig läsa.

Inger Fridolfssons bok används fortfarande för alla lärare i förskoleklass och årskurs 1 i bokcirkelform. Dess innehåll ger lärarna en god grund för att göra medvetna val i sin läs- och skrivundervisning, som ger effekt på elevernas lärande. Bokcirkeln skapar likvärdighet inom en kommun eftersom lärare då får träffas och utbyta erfarenheter och lära tillsammans.

MEN utveckling tar tid och måste få ta tid. I ett förändringsarbete behöver det finnas någon form av relation till det som ska utvecklas för att alla yrkesgrupper ska göra en gemensam förflyttning mot målet. Jag ser framför mig att vi kommer se en effekt hos eleverna, av våra pågående insatser, om 4 år.

Kan du ge en mer detaljerad beskrivning av hur en utvecklingsprocess kan se ut?

I vår kommun har vi använt följande upplägg för ett utvecklingsarbete med utgångspunkt i Grunderna i läs- och skrivinlärning:

Utgångsläge: Rektorer och skolledning identifierar ett utvecklingsområde via måluppfyllelse och i det systematiska kvalitetsarbetet och kvalitetsdialoger.

Steg 1 Nuläge

Genomför intervjuer med lärare i förskoleklass och årskurs 1 (grundskola och anpassad grundskola). Inkludera även lärare i svenska som andraspråk och specialpedagogisk kompetens.

Steg 2 Bokcirkeln genomförs

Alla lärare i förskoleklass och årskurs 1 deltar i bokcirkeln. Vid behov deltar även skolornas specialpedagogiska kompetens för att skapa ytterligare bredd.

Bokcirkeln genomförs under ett läsår och följer upplägget i bokens studiehandledning. Studiehandledningen ger en bra struktur för träffar och hjälper samtalsledarna att antingen följa strukturen eller välja att fördjupa sig i några få frågeställningar. 

Steg 3 – Uppföljning av bokcirkeln

För att få till ett hållbart utvecklingsarbete återkommer bokcirkeln under de närmaste åren. Alla lärare som arbetar i förskoleklass, årskurs 1 eller är en del av den specialpedagogiska kompetensen ska delta i bokcirkeln vid ett tillfälle. Utöver det ligger en uppföljningsomgång år 2 för de som genomfört bokcirkeln. Dessa träffar ligger i anslutning till den nya omgången av bokcirkeln så att alla deltagare uppmärksammar samma innehåll men från olika ingångar.

Utöver lärare i förskoleklass och årskurs 1 samt den specialpedagogiska kompetensen kan fritidshemmet arbeta med språk och kommunikation med fokus på språkutveckling. Det handlar om att samordna alla kompetenser mot en gemensam förflyttning som skapar förutsättningar för mer samarbete mellan yrkesgrupper, och därmed fler möjligheter för våra elever att lyckas.