Högläsning som pedagogiskt verktyg

Visst kan högläsning av en bra bok bidra till en mysig paus i undervisningen, men den kan också vara ett mångsidigt pedagogiskt verktyg. Med gedigen forskning som grund lyfter forskaren Tarja Alatalo fram högläsningen som en medveten och språkutvecklande undervisningsmetod som redan tidigt bör integreras i barnens vardag.

– Högläsning bör inte vara något man gör “om det finns tid” – det är en viktig del av undervisningen genom hela skolgången, säger Tarja Alatalo.

Forskning visar att högläsning hjälper barn och elever att förstå språk, texter och världen omkring dem. När de får lyssna till texter som ligger över deras egen läsnivå möter de ett rikare språk, fler begrepp och mer komplexa berättelser än de ofta klarar att läsa själva. Det stärker ordförråd, läsförståelse och förmågan att tolka och resonera kring texter.

Ett gemensamt utforskande

Studier visar också att högläsning kan öka motivationen att läsa och skapa positiva associationer till litteratur och lärande. Mest värdefull blir högläsningen när den kombineras med ett aktivt samtal om texten.

– Läraren stannar upp, förklarar ord, ställer frågor och låter barnen tänka tillsammans kring texten. Det blir inte en envägskommunikation utan ett gemensamt utforskande där man tränar både språk och tänkande, säger Tarja Alatalo.

Högläsning som stärker likvärdigheten

Enligt forskningen har barn och elever som tidigt utvecklar goda läs- och skrivfärdigheter ofta bättre chans att lyckas i skolan längre fram. Men idag möter inte alla barn ett rikt språk i hemmet eller i sin vardag. Alatalo betonar det kompensatoriska uppdraget i förskola, förskoleklass och skola – att ge barnen tillgång till språk, litteratur och gemensamma läsupplevelser.

– Det är speciellt viktigt för barn och elever som inte har haft så goda förutsättningar att utveckla det svenska språket. När man lyssnar till texter tillsammans skapas gemensamma referenser och möjlighet att samtala om känslor, relationer, fakta och samhällsfrågor.

Språklig medvetenhet – en viktig grund

I förskolan kan högläsningen användas för att skapa nyfikenhet och intresse för språk och berättelser. Läraren väljer med fördel rikt illustrerade böcker som även speglar barngruppens mångfald och intressen. Lässtunden förbereds noga och läraren bjuder in till samtal om bokens innehåll – man läser med barnen, inte för dem.

Samtidigt uppmärksammar läraren barnen på språkliga aspekter i text och bilder. Det utvecklar inte bara ordförrådet utan också medvetenheten om hur språket används och byggs upp genom ljud, ord och satsdelar.

– Språklig medvetenhet är en kognitiv förmåga som innebär att barnet förstår att språket inte bara har ett innehåll, utan också en form. Den grundläggs tidigt och är en förutsättning för den framväxande läs- och skrivförmågan, säger Tarja Alatalo.

Forskningsbaserad didaktik

– Förskollärarens roll är helt central i arbetet för att skapa språkutvecklande miljöer, understryker Tarja Alatalo. Undervisningen måste också bottna i teoretisk kunskap inom läs- och skrivområdet.

I sin bok Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivinlärning bygger Tarja Alatalo en bro mellan forskning och praktisk undervisning. Med tydliga exempel och praktiska tips beskrivs hur lärare och pedagoger kan planera högläsning på ett genomtänkt sätt för att stärka barns språk-, läs- och skrivutveckling.