Jan Hallenberg om presidentvalet i USA

Den långa och komplicerade presidentvalsprocessen i USA har precis inletts. USA är en global stormakt samtidigt är kunskapen om det politiska systemet begränsad. Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, utkommer nu med en ny upplaga av Så styrs USA. Här guidar han oss genom valprocessen. Hallenberg ger också sin syn på hur president Trumps relation till medier kan komma att påverka valet och en analys om hur det kan tänkas gå för Demokraternas kandidater.

Nu drar primärvalskampanjerna igång, när vet vi vilka som blir presidentkandidater?

- På den republikanska sidan vet vi redan att Donald Trump blir Republikanernas presidentkandidat. Han har klarat sig igenom en riksrättsprocess (Impeachment), där han åtalades i Representanthuset men inte blev avsatt i behandlingen av ärendet i Senaten. På den Demokratiska sidan kommer kandidaten att väljas i en ganska komplicerad process av nomineringsmöten och primärval. I början av februari återstår 11 kandidater till nomineringen som demokratisk presidentkandidat. Antalet kandidater som verkligen har chans att vinna kommer snabbt att minska. Nomineringsmötena inleds i Iowa 3 februari, därefter kommer det första primärvalet New Hampshire den 11 februari. Om samma kandidat vinner båda dessa första val så är det mycket sannolikt att vederbörande också blir den nominerade Demokratiske presidentkandidaten. En reservation måste lämnas om det blir Senator Bernie Sanders som vinner de båda första valen. Många Demokrater - inte minst ledande politiker i Washington – anser att Sanders står för långt åt vänster och att Demokraterna därför måste finna en annan kandidat. I ett sådant läge är det sannolikt att två kandidater står kvar mot Sanders: förre vice-presidenten Joe Biden och förre New York-borgmästaren Michael Bloomberg. Det är möjligt att Demokraternas presidentkandidat är klar redan efter den så kallade Super Tuesday  – då många primärval hålls samtidigt den 3 mars – men det finns en liten risk att saken inte avgörs förrän det Demokratiska partikonventet hålls i Milwaukee, Wisconsin i juli 2020. Om ingen kandidat har nått det nödvändiga antalet delegatsröster när konventet börjar kommer valet av kandidat att avgöras på själva konventet.

Det amerikanska valsystemet framstår som komplicerat för en utomstående. Är det så?

Det amerikanska valsystemet är, i varje fall på federal nivå, komplicerat. Detta beror främst på tre till varandra kopplade förhållanden. För det första att USA är en federal stat. För det andra att de två stora partierna – Demokraterna och Republikanerna – är svaga centralt vilket ger stort utrymme för partierna i delstaterna att agera på egen hand. För det tredje är amerikanska presidentval personval. I början ställer många kandidater upp för att bli sitt partis presidentkandidat. Dessutom bidrar olika regler i olika delstater till att göra valprocessen svåröverskådlig i det skede då de båda partierna utser sina respektive presidentkandidater. De stora skillnaderna mellan de olika nomineringsmötena och primärvalen beror både på att delstaterna är olika och på att partierna är svaga organisationer. 
Det slutliga presidentvalet – som avgörs mellan de två kandidaterna för de båda stora partierna – är också krångligt, i varje fall vad gäller hur valresultatet räknas fram. Presidentvalet avgörs genom en fördelning av elektorsröster för varje delstat. Den kandidat som vinner en delstat får alla elektorsröster för den delstaten, i år 55 delegater till den kandidat som vinner Kalifornien och 3 delegater var för de minsta delstaterna, Montana, Wyoming, Nord-Dakota, Syd-Dakota och Vermont. Eftersom det sammanlagt finns 538 elektorer så behövs det 270 elektorsröster för att bli vald till president. Det här innebär att det inte nödvändigtvis är så att den presidentkandidat som får flest röster i hela landet vinner. År 2000 fick Demokraten Al Gore ungefär 500.000 röster fler i hela landet än Republikanen George W. Bush, men Bush utsågs till president därför att han fick 271 elektorsröster mot Al Gores 266. 2016 var skillnaden i antalet röster ännu större: Demokraten Hillary Clinton fick 2,8 miljoner röster fler än Republikanen Donald Trump, men Trump vann med 304 elektorsröster mot 227 för Clinton.
En fördel med valsystemet är att medborgarna i de delstater där det hålls tidiga partimöten eller primärval – som Iowa och New Hampshire – får stora möjligheter att få direktkontakt med presidentkandidaterna. En av flera nackdelar är att det i många delstater finns alltför många hinder för att rösta, dels därför att det kan vara svårt att registrera sig som väljare – något som är nödvändigt – och dels därför att delstatsmyndigheterna i flera delstater på andra sätt gör det svårt att rösta, eller att dessa myndigheter rentav tar ifrån en del medborgare deras rösträtt.

President Trump har ju en dålig relation till medier, hur kan detta komma att påverka valet?

De allra flesta amerikanska väljare är tydligt uppdelade i två läger: de som älskar Trump och de som hatar Trump. Väljarna i dessa båda läger läser olika dagstidningar och tittar på olika TV-kanaler. Anti-Trump-medierna kommer att kritiskt granska allt agerande från presidenten medan de media som stöder presidenten kommer att sopa alla tveksamheter under mattan, tydligt stödja presidenten och mycket kritiskt granska den demokratiska kandidaten. Det är inte troligt att medietäckningen kommer att påverka särskilt många väljare, om inte någon stor skandal inträffar med Donald Trump eller med den demokratiska kandidaten. Trumpväljarna delar presidentens kritik mot de liberala medierna, vilket gör att det inte är troligt att denna faktor heller kommer att påverka valresultatet i någon betydande utsträckning.

Under Trumps tid som president har läget i bland annat Mellanöstern blivit alltmer instabilt och konfliktfyllt, kan det ha någon betydelse för valets utgång?

Utrikes-och säkerhetspolitik har hittills spelat en ganska liten roll i årets presidentvalskampanj. Situationen i Mellanöstern kan möjligen ändra detta. Om det inte blir några stora strider i regionen tror jag inte situationen där får någon stor inverkan på presidentvalet. Om det däremot blir väpnade strider mellan USA:s styrkor och Iran, med dödade amerikanske soldater som följd, kan det påverka presidentvalet. Det vore ett betydande problem för president Trump om det blir stora väpnade strider – rentav fullskaligt krig – mellan USA och Iran. Men det kommer presidenten att försöka undvika.

Nyfiken på författaren?

Jan Hallenberg är professor i statsvetenskap och forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, Stockholm.

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer