Privatperson Logga in

Tre snabba frågor med Peter Svensson

Hallå där...

...Peter Svensson, som har skrivit boken Diskursanalys.
Vad är den vanligaste missuppfattningen om diskursanalysen som metod?

En vanlig missuppfattning är att diskursanalys bara är ett annat ord för textanalys. För mig innebär diskursanalys att man underkastar sig ett grundläggande antagande om språkets relation till världen. Språkbruk ses då inte främst som en avspegling av världen, utan som en social praktik som bidrar till att organisera och ge mening åt den värld vi lever i. Språket är produktivt. Eller med ett annat ord: performativt.

Ett kapitel redogör för diskursanalysens förgreningar och det blir uppenbart att de olika traditionerna har sina olika fördelar och nackdelar. Hur bör man förhålla sig till det om man planerar att göra en diskursanalytisk studie? Måste man välja en förgrening?

Jag tycker det är rimligt att man väljer förgrening att arbeta med, inte minst för att detta underlättar och renodlar det analytiska arbetet. Å andra sidan är det viktigt att inte begränsas av de perspektiv man arbetar med. Om man kan bli inspirerad av idéer som anses ligga utanför den tradition man arbetar inom, så bör man känna sig fri att inkludera även dessa i sin studie. Det finns inget egenvärde i att vara konsekvent och renlärig.

Boken tar upp teman som rör vår allt mer medialiserade värld, det ökande flödet av information och framväxten av alternativa fakta. Vad betyder denna utveckling för diskursanalysen som forskningsmetod?

Jag ser diskursanalys som ett sätt att bemöta den rädsla för perspektivism och kunskapsrelativism som tycks ha uppstått i kölvattnet av diskussionen om ”alternative facts” och ”factfulness”. Jag tänker mig att diskursanalys kan vara ett sätt att ”reclaim the alternative fact”, detta genom att studera och analysera ”fakta” som något som människor producerar genom språkbruk, fakta som har konsekvenser för hur vi förstår, upplever, tänker och känner. Diskursanalys möjliggör en annan typ av källkritik än den som utgår från frågan: ”Är detta påstående sant?”. Minst lika viktiga frågor är: ”vem har intresse av att detta påstående accepteras som sant?” och ”vilka är konsekvenserna av att detta påstående uppfattas som en objektiv sanning?”.

Fler böcker inom serien Greppbar metod

Nyfiken på författaren?

Peter Svensson är docent i företagsekonomi och forskar och undervisar på företagsekonomiska institutionen på Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer