Den svenska arbetsmarknadsmodellen – Historia, reglering och utfall

Intervju med Irene Wennemo & Anna Fransson

Att arbetsmarknaden fungerar väl är lika viktigt för arbetsgivare, som vill producera och sälja varor och tjänster till konkurrenskraftiga priser, för anställda, som vill ha trygga jobb som de kan försörja sig på och för arbetslösa, som vill kunna etablera sig på arbetsmarknaden.

Vi har passat på att ställa några frågor till redaktörerna till den nya boken Den svenska arbetsmarknadsmodellen.

I boken beskrivs modellens historiska utveckling – vilka anser ni är de viktigaste händelserna eller förändringarna som har format modellen till vad den är idag?

– Den svenska arbetsmarknadsmodellen är inte bara en solskenshistoria. Den har både gått igenom perioder med god löneutveckling och få konflikter samt perioder som varit precis tvärtom. Om Saltsjöbadsavtalet 1938 var startpunkten på den första perioden med en bra utveckling så var Industriavtalet år 1997 början på den andra. Men både tiden innan Saltsjöbadsavtalet och 1970- och 80-talen var något av en katastrof. Då var det många konflikter mellan fack och arbetsgivare medan reallöner stod och stampade.

I boken diskuteras även de utmaningar modellen står inför – vilka ser ni som de största nuvarande och framtida utmaningarna för att upprätthålla en balanserad arbetsmarknad?

– Att ha en väl fungerande arbetsmarknad är inte en självklarhet. Det visar både Sveriges historia och situationen i andra länder. I Sverige har arbetsmarknadens parter valt att hantera de flesta frågor utan statlig inblandning. När de blir överens – vilket ibland kan ta sin tid - hittar de ofta lösningar som är stabila över tid. Politisk inblandning, antingen från svenska regeringar och från EU, kan dock innebära stora utmaningar och rubba balansen mellan parterna. När det gäller EU påverkas dessutom Sverige av att vår modell avviker från det som är den gängse i många andra medlemsländer. Att arbetsmarknadens parter klarar att upprätthålla en hög grad av organisering, även på små arbetsplatser och inom sektorer där det av olika anledningar inte finns en stark tradition av detta, är en annan utmaning.

Boken lyfter fackföreningarnas roll på arbetsmarknaden– hur anser ni att fackföreningarnas roll och inflytande har förändrats?

– Sveriges fackföreningar är starka och har de senaste 100 åren haft många medlemmar. När många är organiserade innebär det något – man får ett större inflytande, men på köpet tvingas man också ta ett större ansvar. Det som hänt under de senaste decennierna är att fackförbunden som organiserar tjänstemän och akademiker vuxit i styrka, medan LO-facken som organiserar arbetare haft det svårare. Till viss del beror det på strukturomvandling, att tjänstemännen utgör en allt större del av de anställda, men också på att det av olika skäl har blivit svårare att organisera arbetare. En sak som har stärkt fackföreningarnas inflytande på det svenska samhället under senare år är att de har tecknat ett antal stora och viktiga överenskommelser med arbetsgivarna. Bland annat avtalet om trygghet och omställning som vi skriver om i boken. Avtalen om korttidsarbete under pandemin är ett annat exempel där arbetstagarorganisationerna och arbetsgivarorganisationerna gick in gemensamt och bidrog till att hantera följderna av pandemin.

Ni beskriver arbetsgivarorganisationernas betydelse för balansen på arbetsmarknaden – hur påverkar deras roll och strategi förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare inom ramen för den svenska modellen?

– Att så många anställda arbetar i företag eller organisationer med kollektivavtal beror inte bara på fackföreningarna. Arbetsgivarorganisationerna spelar också en viktig roll. En väldigt hög andel av stora och medelstora företag väljer att vara med i en arbetsgivarorganisation och därigenom teckna och tillämpa kollektivavtal. I jämförelse med exempelvis Tyskland är det en stor skillnad. Där är det ett stort problem för deras arbetsmarknadsmodell att arbetsgivare inte är intresserade av att teckna kollektivavtal. Det ser vi i mycket begränsad omfattning i Sverige, här är kollektivavtalet lika mycket till för arbetsgivarna som för arbetstagarna, medan kollektivavtal i många andra länder ses som något som främst de anställda har intresse av.  Arbetslivets sammansättning har förändrats ganska snabbt i Sverige. Det har tillkommit en mängd nya typer av jobb och sektorer som inte fanns tidigare. Men arbetsgivarnas organisationer klarar att anpassa sig och hitta fungerande lösningar för att få med också nya branscher i modellen.

Vad vill ni att man tar med sig för insikter och lärdomar efter att ha läst boken?

– Nästan alla i Sverige är berörda av hur den svenska arbetsmarknaden fungerar. Den påverkar den lön anställda har, de villkor man får på jobbet och dessutom situationen när man inte längre arbetar på grund av ålder, sjukdom eller arbetslöshet. Arbetsgivare och de som arbetar med arbetsgivarfrågor behöver förstå hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, annars kommer det uppstå problem. Men det är inte helt enkelt att förstå hur det här går till i praktiken och vad som gäller i olika situationer. Den här boken försöker ge en enkel introduktion till hur den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar.  

Fotograf: Erik Thor