Logga in
Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Handlar som: Privatkund

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Experiment för samhällsvetare

Experiment är vanligt förekommande inom naturvetenskaperna, men används desto mindre inom samhällsvetenskaperna. Ändå har samhällsvetare stor nytta av metoden, menar författarna till introduktionsboken Experiment. Boken ingår i Studentlitteraturs kurslitteratursserie Greppbar metod och ger läsaren en översikt i vad experiment innebär och hur metoden kan användas inom samhällsvetenskaplig forskning.

– Det finns vad vi känner till ingen bok på svenska om experimentmetoden för samhällsvetare. Tanken var att göra en lättfattlig introduktionsbok som kan användas av studenter, doktorander men också seniora forskare som vill veta mer om metoden, säger Nils Gustafsson, en av författarna. 

Experimentmetoden har ofta betraktats med misstänksamhet inom samhällsvetenskaperna. Det har funnits en skepsis mot att låna metoder från naturvetenskaperna.

– 60- och 70-talens positivistiska samhällsvetenskap fick mycket kritik under det sena 1900-talet. Milgrams lydnadsexperiment, i vilket försökspersoner uppmanades att ge elstötar till andra personer och Stanfordexperimentet, där försökspersonerna fick agera fångar eller fångvaktare, har blivit ökända för att brista etiskt och vetenskapligt. Standardexperiment som används i dag är dock något helt annat. Experiment används sedan länge inom psykologi och numera inom nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi. Det finns en större öppenhet mot experiment bland samhällsvetare i dag, säger Nils Gustafsson.

Han och medförfattaren Nils Holmberg menar att experiment kan hjälpa studenter att testa hypoteser och kausala samband.
– Man kan argumentera för att forskning kring orsakssamband kan få ett större förklaringsvärde än studier av rent associativa samband. Inom kommunikationsforskning är vi till exempel intresserade av hur ett meddelande påverkar mottagaren. I sådana situationer räcker det kanske inte med att fråga mottagaren. I boken resonerar vi kring ett tänkt experiment där beteendevetenskapliga observationer (ögonrörelsemätning) kombineras med självrapporterade enkätsvar, säger Nils Holmberg.

– Sen ska man komma ihåg att experiment är lämpade för vissa typer av forskningsfrågor. Vi vill betona vikten av att använda olika metoder vid samhällsvetenskaplig forskning.

Med boken hoppas författarna ge studenter verktyg att själva utföra experiment.

­– Experiment borde förekomma på fler grundutbildningar än vad det gör i dag. Den här boken kan användas som en slags receptbok och stöd vid experiment, avslutar Nils Holmberg.

Nyfiken på författarna?

Nils Gustafsson är lektor vid Institutionen för strategisk kommunikation på Lunds universitet. Hans forskning har framförallt rört sig om politisk kommunikation i sociala medier och elitnätverk.

Nils Holmberg är lektor vid Institutionen för strategisk kommunikation på Lunds universitet. Hans forskning fokuserar på digital marknadskommunikation, innehållsanalys och mediepsykologiska mätmetoder.