Privatperson Logga in

Det vetenskapliga projektet

 

Hur ska vi förstå vetenskap i ett kunskapssamhälle där man börjat tala om post-sanning och ”alternativa fakta”? I En strävan efter sanning introducerar författaren vetenskapsteorin utifrån en syn på vetenskapen som ett projekt med upptäckten som drivkraft och med en historia – och en framtid – som utmanar. 

 

Vad är det som skiljer din bok från andra introducerande kursböcker inom vetenskapsteori?

Jag har försökt undvika att presentera vetenskapsteori som en serie abstrakta ”boxar” varifrån man på oklara grunder förväntas välja en stereotyp uppfattning som man därefter troget företräder. I stället vill jag skapa sammanhang och utifrån vetenskapen som ett historiskt och samhälleligt inbäddat projekt stimulera till att läsare utvecklar en vetenskapsteoretisk medvetenhet. Men detta kräver också vårt engagemang och att vi investerar en bit av oss själva i det vetenskapliga projektet!

 

Boken inleds bland annat med frågor om vad man associerar till vetenskap. Vad associerar du själv till vetenskap? Vad är det första du tänker på när någon säger ordet ”vetenskap”?

Som de flesta, har jag en tendens att tänka ensidigt på teorier. Men för att riktigt förstå vad vetenskap är måste man faktiskt praktisera vetenskap, det vill säga delta i tolkningspraktiker. Först när man deltar i sina tolkningslaboratorier och involveras i seminarier, disputationer och andra former av kollegial prövning kan man på allvar förstå hur vetenskapen fungerar.

 

I dagens digitala informationssamhälle möts vi ständigt av ett flöde av artiklar, fake news och tveksamma tolkningar av forskningsresultat. I boken skriver du att vetenskapen ”alltmer [har] kommit att reduceras till en röst bland andra”. Vad kan man göra som student för att förhålla sig kritiskt till alla röster, exempelvis när man ska börja med sitt första forskningsarbete?

Signalerna i vår samtid präglas av tvetydighet: å ena sidan förknippas vetenskapen med de mest storslagna förhoppningar, å andra sidan får vetenskapen allt svårare att hävda sig i en ”platt” globaliserad värld av mjuk relativism. Det riktigt farliga i vår tid är att alltfler har börjat parasitera på den sårbarhet och osäkerhet som i själva verket är konstitutiv för vetenskapen. Om då akademin svarar med tvärsäkerhet, som om man ägde sanningen, riskerar det vetenskapliga projektet att undermineras – i lika hög grad som om vi inte längre strävade efter sanning. Min bok är på samma gång en problematisering av och en passionerad plädering för vetenskapen. 

Nyfiken på författaren?

Bengt Kristensson Uggla är innehavare av Amos Andersons professur i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akademi och docent i tros- och livsåskådningsvetenskap. Han har tidigare givit ut en rad böcker som ur tvärvetenskapliga perspektiv diskuterar tolkningsproblematiken, bland annat Slaget om verkligheten: filosofi, omvärldsanalys, tolkning och Gränspassager: bildning i tolkningens tid.

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer