Samhällets betydelse undervärderad i smittspridningen av pandemier hävdar forskare

I den nya boken Pandemier och epidemier – ett tvärvetenskapligt perspektiv tar forskaren Martin Holmberg ett nytt grepp om ämnet infektionsepidemiologi. Pandemier kräver ett tvärvetenskapligt perspektiv för att förstås.

– Ofta finns ett strikt biomedicinskt perspektiv på epidemier och pandemier. Under mer än ett sekel har vi undervärderat betydelsen av samhällens strukturer och människors beteenden för smittspridningen, säger Martin Holmberg.

Martin Holmberg är docent i infektionssjukdomar och har arbetat som infektionsläkare i 25 år. Han har även en bakgrund som molekylärbiologisk forskare och har därutöver arbetat under 10 års tid på Socialstyrelsens tidigare smittskyddsenhet.

Särskilt pandemier kräver en bred tvärvetenskaplig ansats för att förstås. Inte bara virus eller bakterier, utan även ekologisk och fysisk miljö, samhällsomvandlingar och människors uppfattningar och handlingar påverkar hur pandemier och epidemier uppstår och försvinner.

Komplexa orsakssamband och tolkningar
Genom att följa tre pandemier som drabbat Sverige – polio, hiv och influensa – illustrerar Holmberg bakgrunden, de komplexa orsakssambanden och människors olika tolkningar av händelserna. Utifrån dessa historier tar han i boken Pandemier och epidemier ett steg ut i världen för att skapa ett sammanhang av fattigdom, ojämlikhet, miljöförstöring och klimatförändringar.
– Pandemier är inte naturkatastrofer, de är en del av antropocen – den era där mänskliga handlingar utgör den främsta drivkraften som omformar planeten, förklarar Martin Holmberg.

Betonar samhälleliga, kulturella och geografiska faktorer
Författaren har samlat vetenskaplig kunskap från flera håll, som kan ha betydelse för vår förståelse av epidemisk smitta. Förutom att betona samhälleliga och kulturella faktorer, vill Martin Holmberg visa på geografins viktiga roll. Han visar hur smittor utspelar sig i geografiska landskap, vilket inte fångas i de kurvor där epidemiförloppen ofta presenteras. Författaren berör också frågor om epidemisk evolution, emergens och globalisering.

Hur kan kunskapen från boken användas nu i dessa tider med Corona?
– Boken skrevs och trycktes innan Covid-19 uppstod, men mycket som står där är i linje med vad som nu händer. Jag har inte skrivit en handbok för beslutsfattare, utan riktar mig främst till forskare och studerande.
– Förhoppningsvis kan boken inspirera till nytänkande och till nya konkreta forskningsprojekt. Den manar också till en viss vetenskaplig eftertanke inför allt vi ännu inte vet om epidemier och pandemier.

Sedan denna intervju gjordes har andra upplagan av boken utkommit, denna innehåller även ett avsnitt om Covid-19.