Claes Nilholm om specialpedagogisk forskning och praktik

Var står det specialpedagogiska området idag? Vi har frågat Claes Nilholm som rankas som den sjätte mest betydelsefulla forskaren i världen inom området "special needs" enligt ScholarGPS. Han är en så kallad Highly Ranked Scholar och samtidigt en produktiv författare av kurslitteratur.  

Claes Nilholm är en förebild för svenska forskare i det att han lyckas kombinera forskningsverksamhet av hög kvalitet med arbetet att författa kurslitteratur på svenska. I förlängningen bidrar han till att säkra den vetenskapliga kvaliteten i den högre utbildningen av lärare och specialpedagoger.

För Studentlitteraturs räkning har Claes Nilholm publicerat sju olika titlar, varav flera har reviderats under åren. Hans mest inflytelserika titel, Perspektiv på specialpedagogik, utkom första gången 2003 och har reviderats tre gånger under 22 år; den fjärde upplagan utkom under 2025.

Vill man veta vad som händer på det specialpedagogiska forskningsområdet, kan man alltså fråga Claes Nilholm. Det har vi gjort.

Hur har forskningens inriktning förändrats under den tid du varit verksam inom specialpedagogisk forskning?

Den stora förändringen påbörjades redan innan jag började forska om specialpedagogik och inleddes under 1990-talet då forskningen i ökande grad menade sig handla om inkludering snarare än specialpedagogik. Namnbytet signalerade en förändring från att se skolproblem som förknippade med individer och deras hemmiljö till att se dem som något som berörde hela skolmiljön och också samhället i stort.

Denna utveckling har till stora delar fortsatt även om mer traditionell specialpedagogisk forskning fortsatt varit livaktig. Jag tycker mig se vissa tecken i tiden på att den traditionella forskningen nu har en renässans i Sverige. En annan trend under senare år är att skolan ska stå på en vetenskaplig grund. Det är en komplex fråga som jag analyserar på djupet i boken Att tänka vetenskapligt om skolan (Studentlitteratur, 2024).

Vilka är de största förändringarna inom förskola och skola i fråga om specialpedagogiska bedömningar och insatser i Sverige sedan början av 2000-talet?  

Inkluderingstanken har haft ett genomslag, samtidigt som det finns tecken på att placeringen av elever i behov av särskilt stöd i vanliga klasser inte alltid lyckats. Systematiska översikter visar också oftast att det är svårt att se vare sig några entydiga positiva eller negativa effekter av att placera elever i behov av särskilt stöd i vanliga klasser. Det förefaller således mer betydelsefullt vad man gör än var man gör det.

Jag har själv i flera arbeten varit kritiskt till att inkluderingsforskningen inte i tillräcklig hög grad visat hur mer inkluderande miljöer kan skapas, även om det finns undantag. Det har således handlat om att forskningen i hög grad påverkat praktiken på ett idémässigt plan och ibland kan dess idéer ha lett till negativa konsekvenser. 

Vi ser nu en tillbakagång till införande av särskilda undervisningsgrupper och resursskolor där det retoriskt hävdas att ”inkluderingen har gått för långt”. Jag tycker mig se en återgång i svensk skola till äldre idéer och det gäller alltså även arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Vad vill du skicka med till unga forskare inom specialpedagogik som står i början av sin karriär?

Det som har drivit mig är ett intresse för forskningsfrågorna och hur forskningsfältet ska utvecklas. Det innebär också att jag till stora delar ägnat åt mig åt att skapa vad som skulle kunna kallas ett helikopterperspektiv över mitt forskningsområde. Jag har skrivit forskningsöversikter och positioneringsartiklar, alltså artiklar som pekar på utvecklingsområden inom forskningsfältet, som har citerats ofta. Förhoppningsvis har det påverkat forskningsfältet. Mitt råd till unga forskare är att med utgångspunkt i sådana övergripande perspektiv utveckla forskningsområdet.

Ett kompletterande råd är att inte ägna sig alltför mycket till frågor om karriärvägar och liknande. Jag har själv strävat efter att söka tjänster där jag haft möjlighet att ägna mig åt forskning i så hög grad som möjligt. Om man inte brinner för innehållet i forskningen ska man nog överväga att göra något annat.

Ett annat råd är att man som forskare ska försöka göra nytta. Det kan förstås betyda olika saker, men samhället satsar stora pengar på utbildningsvetenskaplig forskning och självklart finns det en förväntan på att vi ska bidra till att utveckla skolan. Jag har lagt stor vikt vid att kommunicera med det omgivande samhället, det som förut benämndes som universitets tredje uppgift vid sidan om forskning och undervisning. Läs gärna min blogg som ligger på Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi.

Vill du veta mer?

På ScolarGPS hemsida kan du läsa mer om vad Highly Ranked Scholar innebär och ta del av Claes Nilholms Scholar Profile. 

Claes Nilholm Scholar Profile

På Uppsala universitets hemsida kan du läsa Claes blogg. 

Claes Nilholm blogg

På vår hemsida kan du läsa mer om Claes och se samtliga av hans böcker utgivna av Studentlitteratur

Claes Nilholm författarpresentation