Krishantering i praktiken

Intervju med Karin Hugelius och Jan Tapani

På vilket sätt är er bok relevant i det svenska totalförsvaret?

Kriser spänner över ett vitt fält; från bussolyckor och skolskjutningar till översvämningar, stormar, terrordåd eller krig. Att hantera kriser sker därmed i hela hotskalan; från kriser i fredstid till krig. Grundläggande krishanteringsförmåga byggs upp i fredstid och skalas sedan upp vid höjd beredskap och krig.

Därför är boken högst relevant för alla som i samhället arbetar med att hantera, eller förbereda sig för att hantera, kriser. I boken ges en generell introduktion till hur man i praktiken, utifrån vetenskapliga studier och beprövad erfarenhet, kan hantera en kris.

Boken ger tips och råd till personer som arbetar operativt när krisen inträffar, till personer som möter drabbade eller som arbetar till exempel i en stab som hanterar krisen samt personer som leder krishantering på olika nivåer. Den passar därför väldigt många som är verksamma och viktiga inom totalförsvaret.

Vilka är de viktiga delarna i en god krishantering?

Kriser kännetecknas till stor del av ovisshet, osäkerhet, dynamiska förlopp och att de oftast upplevs som oväntade. Det är krisens villkor någonstans, och därför behövs i kriser tydliga strukturer och arbetssätt som möjliggör både att hantera situationer med väldigt lite information och väldigt mycket information.

Att prioritera är en viktig del – man kan inte göra allt på en gång. Att inte bli reaktiv, det vill säga fastna i vad som hänt, utan att snabbt börja tänka på vilka konsekvenser kriser kan komma att få, och hantera dem, är också en viktig del.

Men det viktigaste är nog att acceptera att krishantering saknar facit. Det finns ingen checklista som alltid kommer att fungera – men det finns arbetssätt och metoder som oftare fungerar än inte. Dessa kan man ta del av i boken.

Vad är det viktigaste att tänka på som ledare i kristider?

Att leda i en kris innebär delvis andra, delvis samma krav som i vardagen. Att vara tydlig, arbeta med god struktur och transparens, vara beslutsför, det vill säga våga fatta beslut, och samtidigt vara ödmjuk inför uppgiften är saker som ofta nämns som framgångsfaktorer för ledare i kriser.

I en kris kan människor som normalt sett inte leder verksamheter eller andra personer få ledningsuppdrag – ofta i roller man inte är van vid. Det ställer också andra krav på ledarskapet än i vardagen. I boken lyfter vi särskilt fram ledarskap i kriser, därför att vår erfarenhet är att det är viktigt för att få krishanteringen att fungera.