Medievetenskapens idétraditioner

Innehåll

Introduktion 13

Stina Bengtsson, Staffan Ericson och Fredrik Stiernstedt

Vad är en idétradition? 13

Varför läsa ”klassiska” texter? 15

Bokens urval och användning 17

Referenser 19

01 / Walter Benjamin: Konstverket i reproduktionsåldern (1936) 21

Linus Andersson

Inledning 21

Teknik 25

Estetik 28

Politik 31

Problematisering 33

Sammanfattning 34

Referenser 34

02 / Herta Herzog: On Borrowed Experience (1941)  37

Jonas Andersson Schwarz

Inledning 37

Administrativ ||och|||| kritisk forskning 39

En historisk möjlighet för kvinnliga medieforskare 41

Nya medier, nya kunskapsbehov, nya metoder 43

Användningsmodellen 45

Kritiken mot användningsmodellen 46

Herzogs eftermäle 48

Referenser 49

03 / Max Horkheimer & Theodor W. Adorno: Kulturindustri: Upplysning som massbedrägeri (1944) 53

Sven-Olov Wallenstein

Inledning 53

Debatten med Benjamin 54

Lyssnandets regression 57

Kulturindustrin 59

Varufetischism och autonomi 63

Referenser 65

04 / Paul F. Lazarsfeld & Robert K. Merton: Mass Communication, Popular Taste and Organized Social Action (1948) 67

Sven Ross

Inledning 67

Paul F. Lazarsfeld: Pionjär inom amerikansk medieforskning 68

Robert K. Merton: Sociologins begreppskonstruktör 70

Artikeln: Mass Communication, Popular Taste and Organized Social Action 70

Artikelns inflytande och relevans idag 75

Kritiken mot Lazarsfeld och det dominerande paradigmet 77

Avslutning 79

Referenser 80

05 / Claude Shannon & Warren Weaver:  The Mathematical Theory of Communication  (1949) 83

Heike Graf

Inledning 83

Om boken 84

En linjär kommunikationsmodell 85

Vad är information? 88

Entropi och redundans 90

Selektion 91

Kritik och vidareutveckling av ||TMTC|||| 92

Sammanfattning 96

Referenser 96

06 / Erving Goffman:  Jaget och maskerna  (1959) 97

Espen Ytreberg

Inledning 97

Vad händer när man betraktar det sociala livet som ett skådespel? 98

Medieforskares sätt att använda Goffman 101

Goffman i sin tid 104

Mediernas framträdare och social ordning 106

Referenser 108

07 / Jürgen Habermas:  Borgerlig offentlighet  (1962) 111

Anne Kaun

Inledning 111

Boken ||Borgerlig offentlighet|| 112

Vad är den borgerliga offentligheten? 113

Vilka är den borgerliga offentlighetens förutsättningar? 116

Hur kom den borgerliga offentligheten till? 117

Varför försvann den borgerliga offentligheten? 118

Kritiska tolkningar av den borgerliga offentligheten 120

Nya medier – nya offentligheter? Om textens aktualitet idag 122

Avslutning 123

Referenser 124

08 / Marshall McLuhan:  The Medium is the Massage  (1967)  125

Ingrid Forsler

Inledning 125

||The Medium is the Massage|| som pedagogisk text och icke-bok 126

Du och medierna 127

McLuhan och mediumteorin 129

Kejsarens nya kläder: medier som miljöer och infrastrukturer 131

Framtiden i backspegeln 134

Medier, skola och utbildning 135

Avslutning 137

Referenser 138

09 / Herbert Schiller:  Mass Communications and American Empire  (1969) 139

Fredrik Stiernstedt

Inledning 139

Masskommunikation och det amerikanska imperiet 139

Bokens kapitel 142

Herbert Schiller och hans tid 146

Kritik mot ||MCAE|| och perspektivet i den 148

Avslutning 150

Referenser 152

10 / Michel Foucault:  Diskursens ordning  (1971) 153

Annika Egan Sjölander

Inledning 153

Diskursbegreppet 154

Diskursiva kontrollmekanismer 156

Vad är en författare? 160

Faser i författarskapet 161

Makt och kunskap 163

Foucaults betydelse 164

Kritik mot Foucault 166

Referenser 167

11 / Jean Baudrillard: Requiem pour les media (1971) 169

Göran Bolin

Inledning 169

Det teoretiska sammanhanget 170

Baudrillards teori om medialisering 175

Nutida implikationer 176

Avslutning 178

Referenser 179

12 / Stuart Hall: Kodning och avkodning (1973) 181

Johan Fornäs

Inledning 181

Texten: Kodning och avkodning 182

Talesmannen: Stuart Hall 186

Traditionen: brittiska kulturstudier 187

Tolkningar: tänkvärda invändningar 191

Referenser 193

13 / Raymond Williams:  TV: Teknik och kulturell form  (1974) 197

Staffan Ericson

Inledning 197

Television som flöde 199

En ”modern klassiker” 201

Williams som historiker 204

Williams som medieteoretiker 207

Efter televisionen 211

Referenser 212

14 / James Carey: A Cultural Approach to Communication (1975) 213

Lars Lundgren

Inledning 213

Från Rhode Island till Illinois 214

Essäns delar och bärande argument 216

USA och Europa 218

Transmission och ritual – perspektiv eller modell? 220

Avslutning 222

Referenser 225

15 / Laura Mulvey: Visuell lust och narrativ film (1975) 227

Sofia Johansson

Inledning 227

Ett barn av sin tid 228

”Visuell lust och narrativ film” i huvuddrag 230

I Mulveys efterföljd 234

Den manliga blicken idag? 237

Avslutning 239

Referenser 240

16 / Pierre Bourdieu:  La Distinction  (1979) 243

Johan Lindell

Inledning 243

Pierre Bourdieus mellanväg 244

||La Distinction|| 247

Bourdieu i medieforskningen 253

Avslutning 256

Referenser 257

17 / Roland Barthes:  Det ljusa rummet  (1980) 261

Patrik Åker

Inledning 261

Fotografiets paradox 262

Att fånga fotografiets väsen 264

Det fångade ljuset 265

Nyfikenhet och lust 265

Liv och död 267

Att tämja fotografiet 269

Det vansinniga fotografiet 271

Det digitala fotografiet 273

Avslutning 275

Referenser 275

18 / Benedict Anderson:  Den föreställda gemenskapen  (1983) 277

Per Ståhlberg

Inledning 277

Förbryllande fenomen 278

Före nationen 279

Samtidighet 281

Rumslighet och serialitet 283

Föreställda gemenskaper 284

Tryckkapitalism 285

Byråkratins pilgrimer 286

Personen Benedict Anderson 287

Föreställda gemenskaper i samtiden 288

Referenser 290

19 / Fredric Jameson: Postmodernismen eller senkapitalismens kulturella logik (1984) 291

Anders Burman & Magnus Rodell

Inledning 291

Kapitalismen och postmodernismen 293

Bortom högmodernismen 295

Den nya ytmässigheten 296

Subjektets och historiens status 298

Den nya rumsligheten 300

Den kognitiva kartläggningens estetik 301

Avslutning 302

Referenser 303

20 / Janice Radway:  Reading the Romance  (1984) 305

Stina Bengtsson

En bok om kvinnlig populärkultur 305

Ett traditionellt vetenskapligt verk 306

Hur ställdes den ursprungliga frågan? 307

Produktion och distribution av romantikböckerna 309

Läsningen i sin sociala kontext 309

Romantikböckernas narrativa struktur 310

Romantikens betydelser: ett psykoanalytiskt perspektiv 312

Cultural studies-traditionen 314

Textens betydelse – utanför texten 315

Mottagande och genklang 317

Referenser 318

21 / Neil Postman:  Underhållning till döds  (1985) 319

Michael Forsman

Inledning 319

En bok med genomslag och relevans 321

Mediefilosofi 323

Mediehistoria 325

Mediekritik 326

Ett mediepedagogiskt inlägg 328

Några kritiska reflektioner 329

Slutord 330

Referenser 331

22 / Donna Haraway: Ett cyborgmanifest (1985) 333

Camilla Hermansson

Inledning 333

Vad är cyborgen? 334

Ett sätt att tänka kring människa och genus 335

Ett sätt att tänka kring teknik 336

En ny syn på identitet 337

Kritik mot feminismens fasta kategorier 338

Ett perspektiv på makt i informationssamhället 339

Mot ett feminiserat arbetsliv 341

Cyborgmanifestets betydelse för medieforskningen 343

Referenser 346

23 / Friedrich Kittler:  Nedskrivningssystem 1800–1900  (1985) 347

Otto Fischer

Inledning 347

Författaren 348

Boken 350

Mottagandet 353

Avslutning 355

Referenser 357

24 / N. Katherine Hayles:  How We Became Posthuman  (1999) 359

Jesper Olsson

Inledning 359

Bakgrund och förutsättningar 360

Cybernetiska variationer 363

Kroppar, information och ”flimrande signifikanter” 365

Posthumanism och litteratur 367

Fortsättning och arv 369

Referenser 372

25 / Lev Manovich:  The Language of New Media  (2001) 373

Peter Jakobsson

Inledning 373

Teoretisk kontextualisering 375

De nya mediernas språk 376

Nya medier – 20 år senare 382

Humanioras medialisering 384

Referenser 386

Sakregister 393