Ny upplaga av Svensk statsrätt

Intervju med Joakim Nergelius

I den sjätte upplagan av Svensk statsrätt har Joakim Nergelius uppdaterat och stramat upp framställningen för att göra texten mer tillgänglig och spegla de senaste årens rättsliga och politiska utveckling. Här berättar han om kommande grundlagsändringar, en allt intensivare lagstiftningstakt och varför kunskap om statsrätt är särskilt viktig i dagens politiska landskap. 

Vad är den största nyheten i den sjätte upplagan av Svensk statsrätt?

Texten behövde moderniseras och uppdateras. Den har kortats och blir därmed något mer läsarvänlig. Vissa grundlagsändringar planeras nu inför årsskiftet 2026–2027, bland annat med följd att grundlagarna i framtiden blir svårare att ändra. Dessa och vissa andra förändringar rörande domstolarnas ställning bör alla nuvarande och blivande jurister känna till och sätta sig in i.  

Vilken aktuell samhällsfråga tycker du att man förstår bättre om man kan sin statsrätt?

Under senare år har rättspolitiken fått allt större utrymme i den politiska debatten, vilket också märks nu i valrörelsen. Mandatperioden efter 2022 har präglats av väldigt hög lagstiftningsaktivitet, särskilt inom migrations- och kriminalpolitiken. Regering och riksdag går allt oftare emot lagrådet. Att få perspektiv på dessa frågor och inse att utvecklingen inte är ödesbunden utan politiskt styrd är viktigt. Det innebär också att medan vissa lagändringar kanske är kloka är andra troligen mindre genomtänkta. Detta bör intressera alla samhällsintresserade personer.   

Sedan är det väl också rent allmänt bra att ha en klar bild av hur Sverige styrs, ytterst utifrån grundlagarnas och främst Regeringsformens reglering. Jag upplever nog att det finns ganska stora kunskapsluckor därvidlag, inte bara bland allmänheten utan ibland också i media och bland politiker.