Från språkljud till läsförståelse – så utvecklas läsningen
Alla barn ska få möjlighet att bli trygga läsare. För att nå dit behövs undervisning som vilar på kunskap om hur läsning utvecklas. Vi mötte Eva Wennås Brante, docent i pedagogik vid Malmö universitet, för ett samtal om läs- och skrivutveckling, phonics och vad forskningen säger om hur barn blir läsare.
Strukturerad ljudningsmetod, även kallad phonics, har fått allt större utrymme i forskning, lärarutbildning och fortbildning under senare år. Hur ser du på utvecklingen?
– I dag finns en bredare förståelse för att tidig undervisning om sambandet mellan bokstäver och ljud är viktig för elevernas läsutveckling. Samtidigt vet vi att läsning är mer än avkodning. För att förstå en text krävs också språkförståelse, ordförråd och förmågan att skapa mening av det man läser. Olika delar av läsundervisningen behöver samverka för att ge eleverna de bästa förutsättningarna att bli läsare.
Du betonar att läsning handlar om mer än avkodning. Vilken roll spelar det muntliga språket i läsinlärningen?
– Muntlig språkförmåga lägger grunden för både läsning och skrivande. Barn kan ofta uttrycka betydligt mer i tal än i skrift, särskilt i början av skolåren. Genom att lyssna, samtala och återberätta utvecklar barn sin förståelse för språkets struktur och hur berättelser byggs upp. Den kunskapen tar de med sig in i sitt eget läsande och skrivande.
Vad händer i hjärnan när vi läser?
– Innan människan hade ett skriftspråk behövde vi kunna ”läsa” vår omgivning som en karta. Vi behövde hitta vatten, skydd, mat och vägen hem. Forskning tyder på att hjärnan använder samma grundläggande förmåga för att bilda sig en uppfattning om texter. När vi läser bygger vi upp mentala bilder av var saker står och sammanhang som hjälper oss att förstå och minnas det vi läser. Det är en av anledningarna till att läsning handlar om mer än att bara känna igen ord.
Muntlig språkförmåga lägger grunden för både läsning och skrivande.
Hur passar phonics in i den kunskap vi har om hur läsning utvecklas?
– Den internationella forskningen visar tydligt att systematisk undervisning om kopplingen mellan bokstäver och ljud stärker elevernas avkodningsförmåga. Svenska studier visar också att undervisning som kombinerar avkodning och språkförståelse fungerar väl i svenska förhållanden. Båda delarna behövs för att utveckla god läsförmåga.
Vid Malmö universitet pågår flera satsningar som ska stärka förståelsen för barns läs- och skrivutveckling. Vad är utmärkande för forskningsprojektet DEPTH som du är med i, och vad hoppas ni att det ska bidra med?
– Vi vill studera hur undervisningen faktiskt kommer till liv i klassrummet. Många lärare arbetar redan med phonics, men vi vet inte så mycket om hur undervisningen genomförs i praktiken. I projektet filmar och analyserar vi hur lärarna kombinerar tal, bilder, gester, skrift och olika undervisningsmaterial. Förhoppningsvis kan vi bidra med kunskap om arbetssätt som stödjer elevernas lärande. Målet är inte att hitta en universallösning, utan att ge lärare fler verktyg och perspektiv.
Varför behövs mer forskning inom läs- och skrivutveckling?
– Läsning är ett komplext område och därför behövs forskning från flera olika perspektiv. Ju mer kunskap vi får om hur läsning utvecklas och hur undervisningen fungerar i praktiken, desto bättre förutsättningar får lärare att stödja elevernas lärande.
Eva Wennås Brante är docent i pedagogik vid Malmö universitet och aktuell hos Studentlitteratur med förordet till Krumelurkul F Lärarhandledning, där hon presenterar en forskningsgrund som beskriver läsförståelse som en kombination av avkodningsförmåga och språkförståelse.
Forskningsprojektet DEPTH – Design av explicit språkljudsundervisning: Lärares multimodala strategier och elevers involvering är ett samarbete mellan Malmö universitet och Linnéuniversitetet.