Europeisk datarätt

Intervju med Jonas Ledendal

Vad var anledningen till att du skrev Europeisk datarätt, och varför behövs en sådan bok just nu?

Datarätt är ett nytt rättsområde som utvecklas snabbt. Som kursansvarig upplevde jag att det saknades en lärobok som tar ett helhetsgrepp om regleringen av artificiell intelligens (AI) och data. För att kunna användas som kurslitteratur krävs ett visst djup, men utan att läsaren förlorar sig i detaljerna. Utmaningen med en så pass komplex reglering är att lyfta fram det som är mest väsentligt för den som arbetar med juridiska frågor kopplade till AI och data. Eftersom vi lever i en datadriven ekonomi är sådan kunskap viktig inte bara för jurister utan även för andra som måste förstå hur regleringen påverkar möjligheterna att använda den nya tekniken.

EU:s reglering av AI och data utvecklas snabbt, vilka förändringar tycker du är viktigast att studenter och lärare har koll på idag?

Regleringen har vuxit fram snabbt och utan tillräcklig samordning. Det har resulterat i en komplex och fragmenterad lagstiftning. Ett vanligt misstag är att fokusera på enskilda rättsakter (t.ex. AI-förordningen eller dataförordningen). Med ett sådant synsätt riskerar studenten att missa att EU:s övergripande mål är att skapa en fungerande inre marknad för data. Om exempelvis reglerna om erkända dataförmedlingstjänster i unionen inte kopplas ihop med de gemensamma europeiska dataområden som håller på att byggas upp (t.ex. europeiska hälsodataområdet) är det lätt att missa poängen – att dessa är tänkta att ha en nyckelroll som betrodda mellanhänder i den framväxande inre marknaden för data.

Det är också ett område som fortfarande är i rörelse. Redan innan färgen hunnit torka så kom EU-kommissionen med förslag på ändringar i form av flera olika digitala omnibuspaket. Även om det är för tidigt att i detalj säga var detta kommer att landa så har jag i boken pekat på dessa förändringar så att läsaren är medveten om var utvecklingen är på väg. EU-lagstiftaren håller som bäst på att inleda så kallade trilogsamtal som senare i år förväntas leda till en överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet. I viss mån handlar dessa ändringar om att göra regleringen mindre fragmenterad. Men det finns också mer kontroversiella förslag i omnibuspaketen. Det är viktigt att hänga med och i boken finns bland annat tips på vidare läsning för lärare och studenter som vill följa utvecklingen.

Hur kan boken användas i undervisningen och vad vill du att läsarna främst ska ta med sig?

Boken är tänkt att användas på kurser i IT-rätt, antingen som huvudbok på kurser med fokus på den nya europeiska regleringen av AI och data eller som komplement till andra, bredare framställningar. Om boken används som komplement är det enkelt att välja ut vissa kapitel som kursfordran. Förutom det inledande kapitlet har övriga delar av boken utformats som självständiga moduler. Varje kapitel avslutas med en matnyttig sammanfattning samt tips på vidare läsning. Det jag hoppas att läsaren i första hand tar med sig är dock en förståelse för hur den nya europeiska datarätten som helhet hänger ihop. Det är det som jag tänker är bokens främsta värde.