Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Kliniska arbetsprov

- metoder för diagnos och prognos
Skickas följande arbetsdag

Kliniska arbetsprov – metoder för diagnos och prognos är en vidareutveckling av en serie kompendier och böcker om arbetsprov med första utgåvan 1987. Titeländringen från Det kliniska arbetsprovet till den nya markerar att fältet breddats. Ursprungligen var arbetsprovet inriktat på bedömning av fysisk arbetsförmåga och på hjärtischemidiagnostik med EKG. Under senare år har i allt större utsträckning tillkommit nya diagnostiska modaliteter, inte som ­ersättning för EKG utan som komplement. Exem...

Kliniska arbetsprov – metoder för diagnos och prognos är en vidareutveckling av en serie kompendier och böcker om arbetsprov med första utgåvan 1987. Titeländringen från Det kliniska arbetsprovet till den nya markerar att fältet breddats. Ursprungligen var arbetsprovet inriktat på bedömning av fysisk arbetsförmåga och på hjärtischemidiagnostik med EKG. Under senare år har i allt större utsträckning tillkommit nya diagnostiska modaliteter, inte som ­ersättning för EKG utan som komplement. Exempel är myokardskintigrafi, lungmekanik, analys av andnings- och blodgaser, ekokardiografi, dator­tomografi och magnetresonanstomografi. Dessa modaliteter beskrivs i detalj i boken och deras roll i patientutredningar värderas och diskuteras. Boken vänder sig till alla som i sin vardagsgärning utför och bedömer arbetsprov, remitterar patienter till arbetsprov eller tar emot och utnyttjar undersökningsresultat; således ett brett spektrum av sjukvårdspersonal. Boken fyller också ett centralt behov i olika grundutbildningar, i första hand för BMA med inriktning mot klinisk fysiologi, sjukgymnaster och läkare. Kliniska arbetsprov – metoder för diagnos och prognos är en lärobok och ett ­referensverk. Som lärobok kan den läsas som en ”läxbok” från pärm till pärm, men den är även anpassad för dem som enligt moderna pedagogiska ­principer vill fördjupa sina kunskaper kring ett problem och tillgodogöra sig ett begränsat avsnitt.

      • 17
        Förord
      • 21
        Författarförteckning
      • Sektion I Arbetsfysiologi/arbetsprov
      • 27
        Kapitel 1 Det kliniska arbetsprovet och kompletterande diagnostiska modaliteter
        • Eva Nylander
        • 28
          Historik
        • 31
          Diagnostik
        • 34
          Sammanfattning
        • 34
          Referenser
        • 35
          Förslag till ytterligare läsning
      • 37
        Kapitel 2 Arbetsfysiologi
        • Lennart Jorfeldt
        • 37
          Energiomsättning
        • 43
          Cirkulation
        • 52
          Referenser
        • 53
          Förslag till ytterligare läsning
      • 55
        Kapitel 3 Farmakologisk provokation
        • Marcus Carlsson & björn wohlfart
        • 55
          Adenosin
        • 57
          Dipyridamol
        • 57
          Regadenoson
        • 57
          Dobutamin
        • 58
          Förberedelser inför farmakologisk provokation (koffein och medicinering
        • 58
          Referenser
      • 61
        Kapitel 4 Arbetsfysiologiska effekter av rökning och annat nikotinbruk
        • Håkan Westling
        • 62
          Rökning och fysisk arbetsförmåga
        • 67
          Referenser
      • 69
        Kapitel 5 Arbetsfysiologiska effekter av alkohol
        • Lennart Jorfeldt
        • 69
          Inledning
        • 69
          Cirkulatoriska effekter
        • 70
          Perifer cirkulation
        • 70
          Hjärtat som pump
        • 72
          Koronarcirkulation
        • 72
          Energimetabola effekter
        • 74
          Referenser
      • 77
        Kapitel 6 Historisk bakgrund till arbetsfysiologins utveckling …|i Sverige
        • Jan henriksson & per-olof åstrand
        • 77
          Inledning
        • 78
          Ergometercykeln
        • 78
          Internationell forskning
        • 80
          Svensk forskning
        • 85
          Fortsatt utveckling i Stockholm
        • 87
          EKG-registrering
        • 89
          Ramparbetsprov
        • 90
          Referenser
      • Sektion II Arbetsprovets utförande
      • 97
        Kapitel 7 Standardarbetsprovet
        • Lennart Jorfeldt, Olle Pahlm, Lars Brudin & martin Anderson
        • 98
          Indikationer
        • 99
          Absoluta kontraindikationer
        • 99
          Relativa kontraindikationer
        • 99
          Säkerhetskrav
        • 100
          Utförande
        • 101
          Registreringar och mätningar
        • 103
          Arbetsprovets avbrytande
        • 104
          Arbetsförmåga
        • 104
          Dokumentation
        • 105
          Referenser
        • 107
          Appendix
        • 108
          Referenser
      • 109
        Kapitel 8 Arbetsprov med analys av andnings- och blod…|gaser (ergospirometri
        • Henrik Mosén, Kent Wall & Eva Nylander
        • 109
          Inledning
        • 110
          Ergospirometri – praktiska detaljer
        • 111
          Bakgrund
        • 112
          Andningsreserv
        • 112
          Maximal syreupptagningsförmåga – ||V||O2 max
        • 113
          Syreupptag i förhållande till belastning
        • 114
          Aerobt och anaerobt arbete
        • 115
          Gasutbyteskvot – RER
        • 117
          Anaerob tröskel och ventilatorisk tröskel
        • 119
          Indikatorer på ojämn ventilationsfördelning
        • 121
          Endtidalt CO2 och endtidalt O2 – PETCO2 och PETO2
        • 122
          Syrepuls – ||V||O2/HR
        • 123
          Pulsoximetri – syremättnad under arbete
        • 124
          Artärblodgaser – praktiska detaljer
        • 124
          Artärblodgaser och gasutbyte
        • 125
          Blodgaser och parametrar av intresse
        • 126
          Vad begränsar arbetet – hjärtat eller lungorna?
        • 127
          Hjärtsviktspatienter och ergospirometri
        • 128
          Fysiologiska kontra patologiska förändringar
        • 128
          Kort om normalvärden
        • 129
          Presentation av undersökningsresultat
        • 130
          Vidareläsning
        • 130
          Fallexempel 1 Svårvärderad hjärtsvikt och hyperventilation
        • 132
          Fallexempel 2 Kongenitalt hjärtfel och pulmonell arteriell hypertension (pah)
        • 133
          Fallexempel 3 Andfåddhet hos patient med lungfibros
        • 134
          Referenser
      • 137
        Kapitel 9 Arbetsprov på löpband/gångmatta
        • Anita Wisn
        • 138
          Bestämning av arbetsförmåga
        • 140
          Testprotokoll
        • 141
          Val av testprotokoll
        • 141
          Sammanfattning
        • 143
          Referenser
      • 145
        Kapitel 10 Arbetsprov med armarbete
        • Claes Lassvik
        • 145
          Alternativ att överväga
        • 146
          Arbetssätt
        • 146
          Normalvärden
        • 147
          Referenser
      • 149
        Kapitel 11 Enbensarbete
        • Claes Lassvik
        • 149
          Metodik
        • 150
          Referensvärden
        • 150
          Referenser
      • 153
        Kapitel 12 Köldprovokation
        • Claes Lassvik
        • 154
          Allmänt
        • 154
          Metodik och praktiska råd till undersökaren
        • 155
          Referenser
      • 157
        Kapitel 13 Arbetsprov med lungmekanik
        • Ulrika Bitzén & Björn Jonson
        • 158
          Emfysemfall
        • 159
          Lungfibrosfall
        • 159
          Förslag till ytterligare läsning
      • 161
        Kapitel 14 Signalförbättring och karaktärisering vid arbetsprov
        • Leif Sörnmo
        • 161
          Förbehandling av ekg-signalen
        • 164
          Medelvärdesbildning
        • 165
          Karaktärisering av ekg-signalen
        • 166
          Hjärtfrekvensvariabilitet
        • 167
          Referenser
      • Sektion III Bildgivande diagnostiska metoder
      • 171
        Kapitel 15 Myokardskintigrafi
        • Marcus Carlsson & Henrik Engblom
        • 171
          Introduktion
        • 171
          Fysiologi
        • 172
          Nuklearmedicinsk teknik
        • 176
          Arbetsprov vid myokardskintigrafi
        • 176
          Farmakologisk provokation vid myokardskintigrafi
        • 177
          Radiofarmaka
        • 177
          Indikationer
        • 179
          Diagnostisk säkerhet, prognostik och riskbedömning
        • 180
          Studier som visar på myokardskintigrafins kliniska värde
        • 181
          Fallgropar
        • 184
          Jämförelse med andra diagnostiska modaliteter
        • 185
          Referenser
      • 191
        Kapitel 16 Cirkulationsstress med ekokardiografi
        • Birgitta Janerot Sjöberg & Jan Engvall
        • 191
          Introduktion
        • 191
          Indikationer och kontraindikationer
        • 196
          Utförande
        • 205
          Framtid
      • 205
        Referenser
      • 211
        Kapitel 17 Magnetisk resonanstomografi för ischemidiagnostik
        • Martin Ugander
        • 211
          Inledning
        • 211
          MR som metod
        • 213
          Diagnostik av myokardischemi
        • 216
          Sammanfattning
        • 216
          Referenser
      • 219
        Kapitel 18 Datortomografi för diagnostik av kranskärlssjukdom
        • Jan Engvall & Anders Persson
        • 219
          Inledning
        • 219
          Dt av kranskärlen
        • 221
          Referenser
      • 223
        Kapitel 19 Koronarangiografi
        • Kjell Nikus & Markku Eskola
        • 223
          Metoder för kranskärlsdiagnostik
        • 224
          Invasiv koronarangiografi – tekniskt utförande
        • 224
          Indikationer och risker
        • 226
          Kranskärlsanatomi
        • 227
          Angiografisk koronarsjukdom
        • 228
          Angiografisk bedömning av koronarflöde
        • 228
          Metodens begränsningar och kompletterande metoder
        • 232
          Diskrepans mellan arbetsprov och koronarangiografi
        • 232
          Konklusioner
        • 232
          Referenser
      • Sektion IV Observationer och fynd vid arbetsprov
      • 237
        Kapitel 20 Ansträngning och andra symptom
        • Gunnar Borg
        • 237
          Inledning
        • 238
          Två skattningsskalor för praktiskt bruk
        • 242
          Teoretiska synpunkter
        • 243
          Allmänna synpunkter och erfarenheter
        • 244
          Referenser
      • 247
        Kapitel 21 Skattningsskalor och deras kliniska tillämpning
        • Lennart Jorfeldt
        • 249
          Referenser
      • 251
        Kapitel 22 Samband mellan maximalt presterad effekt vid olika belastningsmönster
        • Lars Brudin
        • 251
          Empiriska samband mellan wmax vid olika belastningsmönster
        • 252
          Formelsamling
        • 254
          Referenser
      • 255
        Kapitel 23 Arbetsförmåga
        • Ivar Nordenfelt
        • 256
          Kristianstadsmaterialet
        • 258
          Lundamaterialet
        • 259
          Kalmarmaterialet
        • 260
          Jämförelse mellan referensmaterial
        • 262
          Armarbete
        • 262
          Referenser
      • 265
        Kapitel 24 Hjärtfrekvensreaktion
        • Lars Eurenius
        • 265
          Normal hjärtfrekvensreaktion
        • 266
          Patologiska hjärtfrekvensreaktioner
        • 270
          Referenser
      • 273
        Kapitel 25 Blodtryck i arbete
        • Björn Wohlfart
        • 277
          Referenser
      • 279
        Kapitel 26 Andningsreaktion
        • Ulrika Bitzén & Björn Jonson
        • 280
          Observationer under rutinmässigt arbetsprov
        • 280
          Referenser
      • 281
        Kapitel 27 Arbetsutlöst arytmi
        • Ole Kongstad & Erik Ljungström
        • 281
          Mekanismer som påverkar uppkomsten av arbetsutlösta arytmier
        • 282
          Vanliga arbetsutlösta arytmier
        • 284
          Referenser
      • 285
        Kapitel 28 EKG-reaktion
        • Lars Brudin, Olle Pahlm & Jan-Henrik Atterhög
        • 285
          EKG-reaktion vid normalt eller väsentligen normalt vilo-ekg
        • 298
          EKG-reaktion vid vissa vilo-EKG-förändringar
        • 301
          Referenser
        • 306
          Förslag till ytterligare läsning
      • 307
        Kapitel 29 Inverkan av farmaka
        • Björn Wohlfart
        • 308
          Digitalis
        • 308
          Betareceptorblockerare
        • 308
          Kalciumflödeshämmare
        • 309
          Nitrater
        • 309
          Antiarytmika
        • 310
          Centralnervöst verkande medel
        • 310
          Cytostatika
        • 310
          Referenser
        • Sektion V Indikationer för arbetsprov
      • 315
        Kapitel 30 Allmänt om kranskärlssjukdom
        • Joakim Alfredsson
        • 315
          Inledning
        • 315
          Några definitioner
        • 316
          Patofysiologi
        • 318
          Riskfaktorer
        • 318
          Klinisk bild
        • 319
          Diagnostik
        • 322
          Behandling
        • 324
          Referenser
      • 329
        Kapitel 31 Arbetsprov på patienter som söker med bröstsmärta i primärvården
        • Staffan Nilsson
        • 329
          Symptomet bröstsmärta och koronarsjukdom
        • 330
          Arbetsprovet
        • 331
          Referenser
      • 333
        Kapitel 32 Tidigt arbetsprov vid akut kranskärlssjukdom
        • Eva Swahn
        • 333
          Allmänt om arbetsprovet
        • 333
          Instabil angina och nstemi
        • 335
          Stemi
        • 338
          Sammanfattning
        • 338
          Referenser
      • 341
        Kapitel 33 Arbetsprov efter kranskärlskirurgi eller ballongdilatation
        • Håkan Arheden
        • 342
          Arbetsprov efter pci och cabg
        • 344
          Referenser
      • 347
        Kapitel 34 Arbetsprovets värde vid rehabilitering
        • Jan Engvall & Bo Hedbäck
        • 348
          Referenser
      • 349
        Kapitel 35 Arbetsprov vid vitier och hypertrofisk kardio…|myopati
        • Anette Rickenlund & Maria J Eriksson
        • 350
          Aortastenos
        • 354
          Aortainsufficiens
        • 355
          Mitralisstenos
        • 357
          Mitralisinsufficiens
        • 358
          Hypertrofisk kardiomyopati
        • 361
          Referenser
      • 365
        Kapitel 36 Utredning av patienter med hjärtarytmi
        • Erik Ljungström & Ole Kongstad
        • 365
          Inledning
        • 365
          Förmaksflimmer
        • 366
          Förmaksfladder
        • 367
          Arbetsprov vid jonkanalssjukdomar
        • 367
          Långt QT-syndrom (LQTS)
        • 368
          Katekolaminerg polymorf ventrikeltakykardi (CPVT)
        • 369
          Brugadas syndrom
        • 370
          Arbetsprov vid WPW-syndrom
        • 371
          Referenser
      • 373
        Kapitel 37 Arbetsprov på patienter med pace­maker eller inopererad defibrillator
        • Fredrik Gadler
        • 373
          Hjärtfrekvensökning under arbete
        • 374
          Arbetsförmåga och blodtrycksutveckling
        • 374
          Isch

Författare

Lennart Jorfeldt

Lennart Jorfeldt är professor emeritus och f.d. överläkare i klinisk fysiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och anknuten till Instit...

Olle Pahlm

Olle Pahlm, f.d. överläkare, professor emeritus, Avd för klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Skånes Universitetssjukhus och Inst för kliniska vet...

Joakim Alfredsson

Joakim Alfredsson, överläkare, med. dr., Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.

Martin Anderson

Martin Anderson, överläkare, Fysiologiska kliniken, Södersjukhuset och Karolinska Institutet, Stockholm.

Håkan Arheden

Håkan Arheden, överläkare, professor, Avd för klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Skånes Universitetssjukhus och Inst för kliniska vetenskaper, L...

Jan-Henrik Atterhög

Jan-Henrik Atterhög, f.d. överläkare (Uddevalla), docent, Vänersborg.

Erik Berglund

Erik Berglund, f.d. docent i fysiologi och lungmedicin, Göteborg.

Ulrika Bitzén

Ulrika Bitzén, specialistläkare, med. dr., Avd för klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Skånes Universitetssjukhus och Inst för kliniska vetenskap...

Gudrun Björkhem

Gudrun Björkhem, överläkare, docent, Barnhjärtcentrum, Skånes Universitetssjukhus och Inst för kliniska vetenskaper, Lund.

Gunnar Borg

Gunnar Borg, professor emeritus, Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet, Stockholm.

Lars-Åke Brodin

Lars-Åke Brodin, professor, Kungliga Tekniska Högskolan, medicinsk teknik, Skolan för teknik och hälsa, Stockholm.

Lars Brudin

Lars Brudin, överläkare, professor, Fysiologiska kliniken, Länssjukhuset, Kalmar.

Marcus Carlsson

Marcus Carlsson Docent, överläkare och avdelningschef vid Klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum, Lund, Skån...

Mikael Dellborg

Mikael Dellborg, professor i kardiologi med inriktning mot medfödda hjärtfel (GUCH) vid Sahlgrenska akademin och överläkare i kardiologi vid Östra ...

Henrik Engblom

Henrik Engblom, ST-läkare, docent, Avd för klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Skånes Universitetssjukhus och Inst för kliniska vetenskaper, Lund.

Jan Engvall

Jan Engvall, överläkare, professor, Fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet, Linkö...

Maria Eriksson

Maria J Eriksson, överläkare, docent, Fysiologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Huddinge och Inst. för molekylär medicin och ki...

Markku Eskola

Markku Eskola, överläkare, specialistläkare i kardiologi, docent, Hjärtcentrum, Tammerfors Universitetssjukhus, Tammerfors, Finland.

Lars Eurenius

Lars Eurenius, överläkare, Kardiologiska kliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm.

Fredrik Gadler

Fredrik Gadler, docent, överläkare, Karolinska Institutet och Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Mikael Gustafsson

Mikael Gustafsson, överläkare, Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.

Nina Hakacova

Nina Hakacova, specialistläkare, med. dr., Barnhjärtcentrum, Skånes Universitetssjukhus och Inst för kliniska vetenskaper, Lund.

Bo Hedebäck

Bo Hedbäck, överläkare, docent, Kardiologiska kliniken, Universitessjukhuset, Linköping.

Göran Hedenstierna

Göran Hedenstierna, f.d. överläkare, professor emeritus, Avd. för klinisk fysiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Hans Hedenström

Hans Hedenström, docent, överläkare, Klinisk fysiologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Jan Henriksson

Jan Henriksson, professor, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska institutet, Stockholm.

Birgitta Janerot Sjöberg

Birgitta Janerot Sjöberg, överläkare, professor, Fysiologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset och Institutionen för Medicinsk vetenskap, inte...

Tomas Jogestrand

Tomas Jogestrand, f.d. överläkare, professor emeritus, Fysiologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Inst. för molekylär medicin...

Björn Jonson

Björn Jonson, f.d. överläkare, professor emeritus, Avd för klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Skånes Universitetssjukhus och Inst. för laborator...

Jonas Jögi

Jonas Jögi, överläkare, med. dr., Avd för klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Skånes Universitetssjukhus och Inst för kliniska vetenskaper, Lund.

Ole Kongstad Rasmussen

Ole Kongstad, överläkare, med. dr., Kliniken för hjärtarytmier, Skånes Universitetssjukhus och Inst för kliniska vetenskaper, Lund.

Björn Kornhall

Björn Kornhall, överläkare, Hjärtsviktskliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund.

Claes Lassvik

Claes Lassvik, f.d överläkare, docent, Fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset. Linköping.

Bo Lindgren

Bo Lindgren, specialistläkare, Fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.

Erik Ljungström

Erik Ljungström, överläkare, Thoraxcentrum, Blekingesjukhuset, Karlskrona.

Henrik Mosén

Henrik Mosén, specialistläkare, med. dr., Avd för klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Skånes Universitetssjukhus och Inst för kliniska vetenskape...

Kjell Nikus

Kjell Nikus, specialistläkare i kardiologi, docent, Hjärtcentrum, Tammerfors Universitetssjukhus, Tammerfors, Finland.

Staffan Nilsson

Staffan Nilsson, distriktsläkare, med. dr., Vårdcentralen Vikbolandet, Vikbolandet.

Ivar Nordenfelt

Ivar Nordenfelt, f.d. överläkare, docent, Avd. för klinisk fysiologi, Centralsjukhuset, Kristianstad.

Eva Nylander

Eva Nylander är professor vid Linköpings universitet och överläkare vid Fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

Anders Persson

Anders Persson, professor, överläkare, föreståndare, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualiseri...

Martin Pilhall

Martin Pilhall, överläkare, med. dr., Kardiologsektionen, Hjärt-Lungkliniken, Södra Älvsborgs Lasarett, Borås.

Anette Rickenlund

Anette Rickenlund, överläkare, med. dr., Fysiologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Solna, Stockholm.

Kristofer Skoglund

Kristofer Skoglund, specialistläkare, GUCH-centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra, Göteborg.

Eva Swahn

Eva Swahn, överläkare, professor, Kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset och Institutionen för medicin och hälsa, Hälsouniversitetet, Linköp...

Leif Sörnmo

Leif Sörnmo, professor, Inst. för elektro- och informationsteknik, Lunds Universitet, Lund.

Olav Thulesius

Olav Thulesius, f.d. överläkare, professor emeritus, Linköping.

Martin Ugander

Martin Ugander, ST-läkare, med.dr., Fysiologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm.

Kent Wall

Kent Wall, överläkare, Fysiologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro.

Håkan Westling

Håkan Westling, f.d överläkare, professor emeritus, Avd för klinisk fysiologi och nuklearmedicin, Skånes Universitetssjukhus och Inst. för kliniska...

Anita Wisén

Anita Wisén, leg sjukgymnast, universitetslektor, dr. med. vet., Sjukgymnastik, Institutionen för vård, hälsa och samhälle, Lunds Universitet, Lund.

Björn Wohlfart

Björn Wohlfart, docent, Thoraxforskning, Igelösa Science, Lund.

Bengt Wranne

Bengt Wranne, tidigare professor i klinisk fysiologi i Linköping. Avliden.

Per-Olof Åstrand

Per-Olof Åstrand, professor emeritus, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan och Karolinska institutet, Sto...

 ;