Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Perspektiv på barnkonventionen

Forskning, teori och praktik
Skickas följande arbetsdag

I denna antologi fokuseras och diskuteras barnkonventionen som rättsligt och praktiskt verktyg utifrån olika forskningsområden och praktiska verksamheter. Bokens författare är forskare tillhörande olika vetenskapliga discipliner, varmed barnkonventionens praktiska innebörd relateras till forskning inom ämnena offentlig rätt, civilrätt, socialt arbete, rättssociologi, folkhälsovetenskap, socialmedicin och hälsopolitik, svenska som andraspråk, semiotik, utvecklingspsykologi och statsvetenskap. ...

I denna antologi fokuseras och diskuteras barnkonventionen som rättsligt och praktiskt verktyg utifrån olika forskningsområden och praktiska verksamheter. Bokens författare är forskare tillhörande olika vetenskapliga discipliner, varmed barnkonventionens praktiska innebörd relateras till forskning inom ämnena offentlig rätt, civilrätt, socialt arbete, rättssociologi, folkhälsovetenskap, socialmedicin och hälsopolitik, svenska som andraspråk, semiotik, utvecklingspsykologi och statsvetenskap. Vidare medverkar författare från Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn och Barnfonden med konkreta exempel på barnrättsarbete i praktiken. I antologin diskuteras barnkonventionen som normförändrande verktyg såväl som praktiskt redskap i Sverige och internationellt, men också utifrån kritiska perspektiv där begränsningar, motsättningar och dilemman kan finnas i praktiken. Tanken är att boken genom sin tvärvetenskapliga ansats och med utgångspunkt i forskning ska bidra till vidare reflektion och kunskap kring barnkonventionens betydelse och funktion för professionella aktörer och för barns levnadsvillkor. Perspektiv på barnkonventionen riktar sig till studenter, forskare och praktiker inom de olika ämnes- och verksamhetsområdena.

    • 15
      Författarpresentationer
    • 23
      Introduktion
      • 1
        35
        Om barnkonventionen och dess utveckling i Sverige
      • Lina Ponnert & Anna Sonander
      • 35
        Inledning
      • 39
        Några bärande principer och artiklar i barnkonventionen
        • 40
          Artikel 2 Rätten till icke-diskriminering – alla barns lika värde och rättigheter
        • 41
          Artikel 3 Principen om barnets bästa
        • 44
          Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling
        • 44
          Artikel 12 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och att bli hörd
      • 45
        Barnkonventionen och dess utveckling i Sverige
        • 49
          Barnkonventionen, dess transformering och svensk lag
      • 50
        Barnkonventionen som lag i Sverige
      • 55
        Avslutande diskussion
      • 56
        Referenser
      • 2
        61
        Barn och myndighets­kontakt i en tid av inkorporering
      • Bakgrund, utveckling och nya utmaningar med rätten i fokus
      • Titti Mattsson
      • 61
        Inledning
      • 62
        Övergripande reglering rörande barns mänskliga rättigheter
        • 62
          Grundlagar
        • 65
          Konventioner om mänskliga rättigheter
      • 68
        Flera synsätt på barn i svensk lagstiftning och praktik historiskt sett och idag
        • 69
          Familjens styrande roll
        • 70
          Samhällets styrande roll
        • 71
          Föräldrars rättigheter
        • 72
          Barnets rättigheter
      • 74
        Ett exempel på utmaningar med barnrättsperspektivet
      • 76
        Avslutande diskussion
      • 76
        Vad kan vi lära av våra olika sätt att reglera om barn?
      • 81
        Slutord
      • 81
        Referenser
      • 3
        83
        Barnen, hemmet och konventionen
      • Ett rättsligt perspektiv på barnkonventionens roll vid utmätning av bostäder och avhysningar som rör barn
      • Kristian Gustafsson
      • 83
        Inledning
      • 85
        Barnets bästa och FN:s kommitté för barnets rättigheter
      • 88
        Grundläggande krav för utmätning
      • 89
        Egendom som undantas från utmätning
      • 91
        Utmätning ska vara försvarlig och ske i särskild ordning
      • 94
        Allmänt om avhysning
      • 96
        Hyresskulder
      • 98
        Verkställighet av avhysningar
      • 100
        Avslutande diskussion – barnets bästa som rättsligt argument
        • 101
          Referenser
      • 4
        105
        Barnkonventionen som lag och idé i ett familjestödjande system
      • Vad kan det innebära för social barnavård i Sverige?
      • Lina Ponnert
      • 105
        Inledning
      • 106
        Barnkonventionen i en svensk kontext
      • 110
        Några utgångspunkter i barnkonventionen
        • 113
          Barnets bästa som tolkningsprincip
      • 116
        Några exempel på etiska dilemman i socialt arbete
        • 116
          Bristande kontinuitet och trygghet i samhällsvården
        • 119
          Barn som upplever våld i hemmet
      • 123
        Avslutande diskussion
      • 126
        Referenser
      • 5
        131
        Mitt liv – ditt beslut?
      • Ensamkommande flyktingbarns möjlighet till delaktighet i kommunala beslutsprocesser
      • Mimi Petersen
      • 131
        Inledning
      • 132
        Bakgrund
      • 134
        Varför och när ska barn delta?
      • 137
        Vad säger forskning om ensamkommande flyktingbarn?
        • 140
          Dikotomi om sårbar eller resursstark
        • 142
          Det sociala trygghetssystemet och ensamkommande flyktingbarn
        • 145
          Ensamkommande flyktingbarn och copingstrategier
        • 148
          Intersektionalitet
      • 151
        Avslutande diskussion
      • 156
        Referenser
      • 6
        161
        Att omsätta lag i handling
      • Polisers förutsättningar i det professionella handlingsutrymmet
      • Patrik Olsson & Anna Sonander
      • 161
        Inledning
      • 163
        Barnkonventionen i Sverige
        • 165
          Ett rättssociologiskt perspektiv
      • 167
        Polisens organisatoriska kontext – förutsättningar för arbetet
        • 168
          Handlingsutrymme
        • 170
          Kunskap
        • 174
          Resurser
        • 176
          Vilka möjligheter har barnkonventionen som lag att påverka polisens arbete med barn?
      • 178
        Avslutande diskussion
      • 180
        Referenser
      • 7
        185
        Könsstympning av flickor i en svensk kontext
      • Ingrepp på barn, barnkonventionen och dilemman
      • Vanja Berggren
      • 185
        Inledning
      • 186
        Begreppsdefinitioner
      • 188
        Rituell könsstympning av flickor
      • 190
        Några förklaringsmodeller
      • 192
        Kollektiva värderingar i strid med barnets bästa
      • 194
        Omskärelse av pojkar
      • 197
        Negativa hälsokonsekvenser samt risker med medikalisering
      • 198
        Yrkesverksammas oro för att stigmatisera minoriteter
      • 200
        Avslutande diskussion
      • 202
        Referenser
      • 8
        207
        Allt väl? Om alla barns och varje barns rätt till god hälsa
      • Marie Köhler
      • 207
        Inledning
      • 209
        Bakgrund
      • 211
        Studierna
        • 211
          Familjehemsplacerade barns hälsa och hälsovård
        • 215
          Dokumentation av sociala determinanter i barnahälsovårdsjournaler
        • 218
          Barns hälsa och föräldrars självskattade hälsa
      • 219
        Avslutande diskussion
      • 223
        Referenser
      • 9
        225
        Flerspråkighet
      • Barnkonventionen och barns rätt till alla sina språk
      • Annika Andersson
      • 225
        Inledning
      • 226
        Definitioner av flerspråkighet och andraspråk
      • 228
        Flerspråkiga barn i Sverige
        • 229
          Språkets status
        • 230
          Modersmålsundervisning
        • 232
          Modersmålsundervisning i relation till socioekonomisk bakgrund
      • 234
        Modersmålets roll i tillägnandet av svenska som ett andraspråk
        • 237
          Neurokognitiva studier av språktillägnan
        • 238
          Stöd i förstaspråket utvecklar även andraspråket
        • 240
          Inflödets kvalitet har betydelse
        • 242
          Språksvaga flerspråkiga barn
      • 243
        Språkets roll i identitetsutvecklingen
        • 244
          Modersmålets roll för samspelet med vårdnadshavare
      • 246
        Sammanfattning
      • 248
        Avslutande diskussion
      • 249
        Referenser
      • 10
        255
        Barns semiotiska frihet och rätten att bli hörd
      • Sara Lenninger
      • 255
        Inledning
      • 256
        Med barnkonventionen som utgångspunkt
      • 258
        Om tecken bland andra betydelser
      • 259
        Det differentierade tecknet
      • 260
        Livsvärldens betydelser
        • 261
          Kognitiv semiotik och teckenuttryck i utveckling
        • 263
          Semiotisk frihet och metakognition mellan det levda och det sagda
        • 265
          Meningsskapande i kommunikation hos de yngre barnen
        • 266
          Berättade världar, levda erfarenheter eller fantasi?
      • 268
        Avslutande diskussion
      • 270
        Referenser
      • 11
        273
        Växelvis boende: Utvecklings­psykologisk evidens och barns rättigheter
      • Elia Psouni
      • 273
        Inledning
      • 274
        Växelvis boende: en uppåtgående trend
      • 276
        Barnens rättigheter och andra rättsliga utgångspunkter
      • 277
        Barnets utveckling i familjen
      • 279
        Vetenskapligt förhållningssätt och politik
      • 280
        Två föräldrar bättre än en
      • 282
        Anknytningsutveckling och växelvis boende: bedömningen av barnets bästa i relation till barnets ålder
      • 285
        Multipla anknytningsrelationer: barnets rätt till ett trygghetsnätverk
      • 287
        Konfliktfritt?
      • 289
        Inte alla sorts konflikter är hanterbara
      • 290
        Föräldrarnas vilja, sociala konventioner och barnkonventionen
      • 291
        Barnets egen upplevelse och vilja
      • 293
        Avslutande diskussion: behov av väl kontrollerad forskning och ökade kunskaper
      • 295
        Referenser
      • 12
        303
        Barns rätt att skyddas från fysiskt våld
      • Från agaförbud till inkorporering av barnkonventionen
      • Johanna von Bahr
      • 303
        Inledning
      • 305
        Barnaga i barnkonventionen
      • 307
        Barnaga i nationell lagstiftning
      • 309
        Sveriges förbud av barnaga
      • 314
        Sveriges efterlevnad av artikel 19
      • 318
        Avslutande diskussion
      • 320
        Referenser
      • 323
        Appendix 1
      • 324
        Appendix 2
      • 325
        Appendix 3
      • 13
        327
        Barns rättigheter i skolmiljö
      • Från internationella initiativ till lokal praktik i skolmiljö
      • Ulf Leo, Bodil Rasmusson & Per Wickenberg
      • 327
        Inledning
      • 328
        Utbildningsprogrammet med Sida
      • 330
        Beskrivning utifrån tre perspektiv i barnkonventionen
      • 332
        Participation
      • 335
        Protection
      • 337
        Provision
      • 338
        Förändringsarbete innebär förändring av normer
        • 340
          Förändring av kulturer – förändring av normer med stöd av barnkonventionen
        • 342
          Ändrad barnsyn, från objekt till subjekt
        • 344
          Motiv och drivkrafter
        • 344
          Externa förväntningar
        • 345
          Kommunikation för att bilda och sprida normer
        • 346
          Förändringsagenters normer
      • 348
        Förändringsarbete från lokal till nationell nivå
      • 351
        Avslutande diskussion
        • 351
          Att förändra normer i skolan för barnets bästa
        • 353
          Betydelsen av elevers delaktighet och inflytande i lärandet
        • 354
          Framgångsfaktorer i förändringsarbete i skolor för barnets bästa
      • 356
        Referenser
      • 14
        361
        Barnkonventionen och civilsamhället
      • Ett exempel från Barnfondens arbete mot könsstympning i Etiopien
      • Anna Fallgren & Martina Hibell
      • 361
        Inledning
      • 363
        Civilsamhällets roll enligt barnkonventionen
        • 365
          Barnfondens uppdrag
        • 366
          Styrande dokument och prevalens i Etiopien
      • 370
        Könsstympningsprojektet i Silti, Etiopien
        • 371
          Problemanalys
        • 376
          Angreppssätt/lösning/metod
        • 381
          Resultat
        • 384
          Utmaningar
      • 385
        Avslutande diskussion
      • 387
        Referenser
      • 15
        389
        Barnkonsekvens­analyser
      • Erfarenheter från en kommunal verksamhet
      • Marie Lundin Karphammar & Ewa Kristensson
      • 389
        Inledning
      • 390
        Bakgrund – Simrishamn som exempel
      • 391
        Barnkonsekvensanalyser
        • 391
          Barnkonsekvensanalysens struktur
      • 394
        Tillämpning och erfarenheter av övergripande barnkonsekvensanalyser
        • 395
          Resursfördelningsmodell grundskola
        • 396
          Resursfördelningsmodell förskola
        • 398
          IKT-strategi
        • 401
          Skolorganisation – lokalutredning
        • 402
          Rutiner – för att upprätthålla en likvärdig utbildning och tillgodose barnens och elevernas rättigheter
        • 404
          SommarKulturskola
        • 405
          Barnkonsekvensanalys i frågan gällande utökning av verksamhet i en byskola
      • 406
        Tillämpning och erfarenheter av barnkonsekvensanalyser på grupp- och individnivå på skolenheterna
      • 410
        Avslutande diskussion
      • 414
        Referenser
      • 16
        417
        Barn, barnkonventionen och professionella aktörer
      • Några avslutande reflektioner
      • Lina Ponnert & Anna Sonander
      • 417
        Inledning
      • 417
        Barn som rättighetsbärare och barns rättsliga position i samhället
      • 420
        Normer och synen på barnets bästa och barnets vilja
      • 421
        Forskning, handlingsutrymme och praktik
      • 424
        Barn som individer och barn som grupp
      • 426
        Det globala och det nationella
      • 427
        Utmaningar framåt
      • 428
        Referenser
    • 429
      Bilaga – Barnkonventionen (utdrag från prop 2017/18:186)
    • 487
      Sakregister

Denna antologi är ett värdefullt bidrag, främst för målgrupperna.

Författare

Lina Ponnert

Lina Ponnert är filosofie doktor i socialt arbete och lektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning rör den sociala barn- och ung...

Annika Andersson

Annika Andersson, fil.dr. i kognitiv neurovetenskap, forskar i psykolingvistik, mer specifikt om tvåspråkighet hos barn och vuxna. Hon studerar bar...

Vanja Berggren

Vanja Berggren är leg. sjuksköterska, folkhälsoexpert och forskare inom internationell hälsa, verksam vid Center for Strategic Health Studies, Dama...

Ewa Kristensson

Ewa Kristensson har varit verksam som förvaltningschef och skolchef för barn och utbildning i Simrishamns kommun. Tidigare verkade hon som förvaltn...

Marie Köhler

Marie Köhler är barnläkare, sedan år 2000 barnhälsovårdsöverläkare och sedan 2010 även verksamhetschef för Kunskapscentrum för barnhälsovård i Regi...

Sara Lenninger

Sara Lenninger är lektor i utbildningsvetenskap och fil.dr i semiotik med inriktning mot studiet av visuella betydelser. Hennes forskning behandlar...

Ulf Leo

Ulf Leo är filosofie doktor och docent i rättssociologi med inriktning mot utbildningsledarskap vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universit...

Marie Lundin Karphammar

Marie Lundin Karphammar är barnrättsjurist med lång erfarenhet av att använda barnkonventionen i sitt arbete. Hon är verksam i Simrishamns kommun.

Titti Mattsson

Titti Mattsson är professor i juridik vid Lunds universitet. Hon har ett brett engagemang i äldrerättsfrågor och mänskliga rättigheter.

Bodil Rasmusson

Bodil Ramusson är fil.dr i socialt arbete och verksam som forskare och lärare inom området socialt arbete med barn och unga. Hennes forskningsintre...

Per Wickenberg

Per Wickenberg är docent och studierektor i rättssociologi, föreståndare för Arbetsmiljöhögskolan. Han har framför allt intresserat sig för utbildn...

 ;