Ny upplaga av Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem

Intervju med Jan Håkansson

Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem har under årens lopp blivit en uppskattad bok i förskolan och skolans värld. Hur växte idén fram till den första upplagan?

När jag skrev den första upplagan hade skollagen förändrats några år tidigare och därmed också en del av de krav som funnits sedan tidigare om kvalitetsarbete i förskola och skola. Bland annat tryckte man mycket hårdare på att analys- och utvecklingsarbetet behövde fördjupas och förfinas, något som jag i en tidigare bok om målformulering och utvärdering inte hade fokuserat på samma sätt. Efterfrågan på forskningsbaserade men ändå ganska praktiska strategier och metoder fanns både i rektorsutbildningen och lärarutbildningen. Det fanns förstås många andra böcker som behandlade delar av det som hör ihop med systematiskt kvalitetsarbete. Min idé var att samla allt på ett ställe i en bok för alla skolformer.

Hur har kompetensen inom området utvecklats under denna period hos de verksamma lärarna och rektorerna – vilka är de tydliga förbättringarna och förändringarna?

Det har hänt ganska mycket under de år som gått sedan första upplagan gavs ut. Kompetensen hos både rektorer och lärare har ökat, inte minst reformen med förstelärare verkar ha gjort att kvalitetsarbetet kommit närmare undervisningen och eleverna. Det tycker jag är väldigt positivt eftersom det är där allt behöver starta med ett fokus på elevers lärande och ett utforskande sätt att jobba med undervisningen. Samtidigt är det som ett ständigt pågående utvecklingsarbete, man blir nog aldrig riktigt klar med ett systematiskt kvalitetsarbete.

Finns det några utmaningar som fortsatt är stora? 

Jo, det finns förstås flera utmaningar. En är väl just detta med ”quick-fix”, att det inte finns några genvägar till bra utbildningskvalitet och resultat och att det heller inte finns några garantier för att kvalitetsarbetet automatiskt leder till bättre resultat. Förskola och skola påverkas ju av en mängd andra saker också, vilket gör att kvalitetsarbetet behöver anpassas till omvärldsförändringar, den lokala kontexten osv. I den tredje upplagan tillkom ett kapitel om förbättringskapacitet, ett begrepp som försöker fånga in ett stort antal av de villkor som är förknippade med ett framgångsrikt och framåtsyftande systematiskt kvalitetsarbete. Samtidigt handlar det om att bli uppmärksam på vad som fattas för att få det hela att fungera.

Om du skulle nämna en positiv konsekvens för dig personligen som skrivandet och reviderandet av Systematiskt kvalitetsarbete har gett under årens lopp, vad skulle det vara?

Det finns flera positiva konsekvenser för mig personligen. Om jag bara väljer ut ett par saker är det väl dels att jag har varit tvungen att hålla mig uppdaterad om både forskningsläget och förändringar i den nationella styrningen och policy kring dessa frågor. Kanske hade jag inte varit lika aktiv om inte behovet av aktualitet funnits med denna bok. Dels har skrivandet och reviderandet inneburit kontakter på alla nivåer i skolsystemet, alltifrån skolmyndigheter och utbildningsförvaltningar till rektorer, lärare och förskollärare i en rad olika sammanhang. Innehållet i de mötena och samtalen har ofta kretsat kring bokens innehåll, vilket gett värdefull input till de utmaningar man står inför i praktiken. Förhoppningsvis har detta lett till en tydlig koppling till praktiken i denna skrift.