Språk i sikte 

Intervju med Pia Nordgren

Hur växte idén bakom den första versionen av Språk i sikte fram?

Jag har under många år utbildat blivande förskollärare och lärare när det gäller just barns språk- och kognitionsutveckling. Jag har märkt att det har saknats forskningsanknuten litteratur på svenska när det gäller barns utveckling av språk i interaktion med omgivningen med kopplingar till det som kallas sinnesupplevelser och intellektuella förmågor eller kognition. Språk och kognition har också tidigare behandlats som separata utgångspunkter, men det finns ju en betydande andel forskning som visar att dessa aspekter hänger ihop. I och med nya neurovetenskapliga rön så har teorier uppdaterats och ny kunskap skapats. 

Vad kan upplaga två bidra med och varför skrev du den?

Utvecklingen går snabbt framåt och ny forskning kommer hela tiden. Jag ville därför uppdatera boken med ny forskning och också lägga till ett kapitel om minnesförmåga som tidigare har saknats i boken. Regeringen har i januari 2026 beslutat att lärarutbildningarna i Sverige ska reformeras och framöver innehålla mer kognitionsvetenskap, vilket gör boken aktuell. Min förhoppning är att den kan vara till hjälp när nya utbildningarna ska utvecklas runt om i landet.

Hur kan man använda boken praktiskt i förskollärarutbildningen och lärarutbildningen?

Språk i sikte passar både i de utbildningsvetenskapliga kurserna, men är också till hjälp i de mer didaktiska kurserna. Ett kapitel handlar om grundläggande språkvetenskapliga och kognitionsvetenskapliga begrepp, där varje språklig dimension kopplas till hur man kan arbeta praktiskt med just det momentet. Där finns också ett kapitel om hjärnan (grunder) samt ett kapitel om minnet som kan vara av vikt för just kognitionsvetenskap i förskollärar- och lärarutbildning. Min tanke är att utgå från en helhetssyn och poängen med boken är att se hur olika förmågor hänger samman – vilken betydelse sinnesupplevelser, minne och andra förmågor har för den språkliga utvecklingen.