Socionomutbildningen - då, nu och i framtiden

Författarpresentationer 13

Förord 17

 

Socionomutbildningen 19

– ett drama i tre akter

Hans Swärd

Varför en bok om en utbildning? 24

Ett drama i tre akter  27

Professionaliserings- och institutionaliseringsprocesser  33

Att rekonstruera en utbildnings-historia 38

Antologins kapitel 40

Referenser 46

 

1. Kampen för en utbildning som svar på sam-hällets utmaningar 49

Åren 1884–1921

Hans Swärd

Inledning 49

Idéer och idéspridning vid sekelskiftet 1900 51

Idéerna möter svenska förhållanden 63

Utbildningskursen för praktiskt socialt arbete  75

Ett institut för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning växer fram 79

Första aktens slut – i dur eller moll? 93

Referenser 98

 

2. Karin Fjällbäck Holmgren – liberal socialreformator 103

Kerstin Thörn

Inledning 103

Uppväxt 105

Socialpolitisk upptakt 1902–1906 107

Studentföreningar 108

Gerda Meyerson och fabriksarbeterskorna 109

Emilia Broomé och fredsfrågan 110

Centralförbundet för Socialt Arbete, CSA 111

Rösträttsrörelsen 112

Familjebildning 1906 114

Liberal politiker 115

Årsta och Baltiska utställningen 1914  117

Några publikationer under 1910-talet 118

Återinträde i CSA 1918 och etableringen av Socialpolitiska institutet 120

Barn- och ungdomsfrågor 122

Radion 124

1930 – en vändpunkt  125

Utmärkelser 127

Fredrika-Bremer-Förbundet (FBF) och sjuksköterskorna 128

Sinnessjuknämnden 129

Institutet för social och kommunal utbildning och forskning 132

Avslutning 140

Referenser 142

 

3. Gösta Bagge, Social-institutets förste rektor 145

Eskil Wadensjö

Inledning 145

Bagge som forskare  147

Den permanenta arbetslösheten 151

Bagge och starten av Socialinstitutet 156

Bagge och verksamheten vid Socialinstitutet 159

Bagges föreläsningar i socialpolitik 161

Bagges övriga publikationer på området socialpolitik 166

Bagge som forskningsentreprenör och rikspolitiker 167

||Socialutbildningssakkunniga|| (SOU 1944:29) 169

Avslutning 171

Referenser 174

 

4. Institut, högskola, institution 179

– om den sociala utbildningen fram till frihetsreformen 1993

Per Gunnar Edebalk

Inledning 179

Nya socialinstitut 183

Socialhögskolorna 187

Högskolereformen år 1977 194

Högskoleinstitutionerna  198

Frihetsreformen 202

Avslutning 204

Referenser 205

 

5. Expansion, variation och nya former av styrning 207

Utbildning av socionomer efter 1993

Kerstin Svensson

Inledning 207

1990-tal: ansvaret för utbildningen flyttas till lärosätena  209

2000-tal: kris och utveckling  216

2010-tal: nya satsningar 224

Var står vi 2021? 232

Avslutning 234

Referenser  236

 

6. Studenter som aktörer i socionomernas professionalisering 239

Arne Kristiansen

Inledning 239

En ny profession formeras 243

Vem studerade på Socialinstitutet? 245

Tidskriftsfrågan 249

Tidskriften ||Sociala och kommunala spörsmål|| 251

Gösta Bagge och hans elever 255

Kris och konflikter 258

Förnyelse och titelfrågans uppvaknande 260

Staten träder in 266

Nya tider, nya titlar 267

Etablering av socionomtiteln 271

Upprorens tid 273

Avslutning 277

Referenser 280

 

7. Det psykosociala spåret i socionom-utbildningarna 285

Katarina Piuva

Inledning 285

Tankar om relationen mellan individen och samhället under det tidiga 1900-talet 287

Mentalhygieniska kursen 1939–1970 290

Fortbildning i socialt behandlings-arbete 1971–1989  293

Vad är psykosocialt arbete och vad är det inte? 298

Avslutning 305

Referenser 308

 

8. Efter ett sekel 313

Janicke Andersson, Helena Eriksson, Sara Högdin & Pernilla Ouis

Inledning 313

Att bygga vidare på en tradition …  315

… och att bygga nytt 319

Från kategorisering till intersektionalitet 323

Från modernisering till digitalisering 328

Hållbart socialt arbete: från nationellt till ”glokalt” socialt arbete 332

Avslutning 336

Referenser 337

 

9. Kontroversteman i kunskapsbildningen i socialt arbete i Sverige 341

Lennart Nygren

Inledning 341

Förskjutningar av kunskapsinnehållet i socialt arbete 343

Kontroverser om socialarbetar-utbildningens bredd, djup, teoribas och praktikförberedelse 345

Vilka kunskaper bör socialarbetare ha och vilka kunskaper har de användning av? 347

Huvudområdet socialt arbete i socionomutbildningen 352

Påbyggnadsutbildning och kunskapsbildning 357

Kontroverser om innehåll och inrikt-ning i forskningen i socialt arbete 359

Kunskapsbildningen i förhållande till verksamhetsfältet 363

Forskningen i socialt arbete och dess ibland kontroversfyllda förhållande till omvärlden 365

Fältstationer och FoU-verksamheter 367

Socialstyrelsen, CUS, KUBAS-projektet och IMS 369

Avslutning 374

Referenser 375

 

10. Utmaningar för utbildning och forskning i socialt arbete 379

Lena Hübner

Inledning 379

Socionomutbildningens organisatoriska sammanhang 380

Vidareutbildning för socionomer – för akademin eller för professionen? 384

En akademisk socionomutbildning 385

En akademisk karriär 387

Det sociala arbetets fält 389

Vilka är aktörerna?  391

Vem ska arbeta i socialtjänsten och med vilken kompetens? 392

Hur ska arbetet i socialtjänsten bedrivas? 394

Vilken kunskap ska styra? 395

Hur ska styrningen gå till? 399

Avslutning  402

Referenser 405

 

Bilagor

Bilaga 1. Socionomutbildningar 2021 och deras tillkomstår 409

Bilaga 2. De första rektorerna för socialinstitut och socialhögskolor samt de första professorerna i forskningsämnet socialt arbete 411

Bilaga 3. Några tidiga svenska kvinnliga utbildningspionjärer i socialt arbete 413

Person- och sakregister 417