Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Meningsskapande fritidshem

- studio som arena för multimodalt lärande
Skickas följande arbetsdag

Fritidshemmets förändrade uppdrag belyses i den här antologin av sju författare som alla på olika sätt undervisat eller forskat om bl.a. fritidshemsverksamheten. Sedan 2011 läser de blivande grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem något praktiskt-estetisk ämne. Denna lärargrupp har i decennier arbetat med olika ämnen som bild, drama, rörelse, musik och hälsa som redskap för de aktiviteter som erbjuds inom fritidshemmets verksamhet. Diskussionen om att leken också lär kom till frit...

Fritidshemmets förändrade uppdrag belyses i den här antologin av sju författare som alla på olika sätt undervisat eller forskat om bl.a. fritidshemsverksamheten. Sedan 2011 läser de blivande grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem något praktiskt-estetisk ämne. Denna lärargrupp har i decennier arbetat med olika ämnen som bild, drama, rörelse, musik och hälsa som redskap för de aktiviteter som erbjuds inom fritidshemmets verksamhet. Diskussionen om att leken också lär kom till fritidshemmet under 1980-talet. En utveckling om hur leken kan lära också i samarbete med skolan – utöver det ursprungliga uppdraget om social utveckling – har kommit först senare och diskuteras i antologin som ett led i barns meningsskapande. Bokens författare utvecklar en multimodal inriktning och ger förslag på en profil för ”utbildning i” fritidshem där de estetiska lärprocesserna har en framträdande roll inom verksamheten. Samtidigt blir också profilen ”ett komplement” till grundlärare 1–3 samt förskolan. Boken riktar sig till verksamma fritidspedagoger, blivande grundlärare/fritidshem, lärare f–3 samt rektorer, politiker och andra beslutsfattare.

    • 7
      Inledning
        • 9
          Författarpresentation
    • 13
      KAPITEL 1 Fritidshemmet som verksamhetsområde
        • Malin Rohlin
        • 13
          Tiden före nuet
        • 14
          Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem
        • 16
          Fritidspedagogik och fritidshemspedagogik
        • 17
          Fritidshemspedagogik som kunskapsfält
        • 19
          ”Särarten
        • 20
          Styrningsmentaliteter
        • 21
          Multimodalitet
        • 25
          Arbetslag som multimodalt verktyg
        • 27
          Studior eller lärandelaborationer som id
        • 29
          Litteratur
    • 33
      KAPITEL 2 Drama i demokratins namn
        • Ulrika von Schantz
        • 34
          Drama och teater som bildning
        • 36
          Drama – fyra pedagogiska perspektiv
        • 38
          Drama som estetisk lärprocess
        • 39
          Överspridningseffekt
        • 41
          Att lära genom konsten
        • 42
          Kunskapssyn
        • 44
          Interaktion och mångfald, estetisk dubblering och ’visiting
        • 47
          Drama som demokratiskt instrument
        • 48
          Drama versus teater
        • 49
          Drama och teater som metod – på gott och ont
        • 50
          Skolan och den ”radikala estetiken
        • 51
          Aningslöshet och orosmoln
        • 52
          Processdrama
        • 54
          Några avrundande ord
        • 55
          Litteratur
    • 57
      KAPITEL 3 Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet
        • Ketil Thorgersen
        • 57
          Musik ger mening
        • 58
          Vad har musik med mode att göra
        • 62
          Musik mellan fritid, fritidshem och skola
        • 64
          Vad är musik
        • 64
          Musik som objekt
        • 64
          Musik som handling
        • 66
          Musik som del i estetisk fostran
        • 66
          Att välja själv
        • 69
          Att kopiera eller skapa eget
        • 72
          Kreativ överskottsenergi
        • 74
          Funktioner av estetisk kommunikation
        • 75
          Roller i estetisk kommunikation
        • 76
          Tecknens betydelse och innehåll
        • 76
          Kontexters betydelse och innehåll
        • 77
          Litteratur
    • 81
      KAPITEL 4 Elevrespons på bloggen
        • Kerstin Ahlberg & Helena Danielsson
        • 81
          Jamen det går bra helt enkelt
        • 82
          Matematiktema
        • 86
          Gudasagor
        • 88
          Lådtemat
        • 91
          Lärdomar
        • 91
          Bildrespons
        • 94
          Digital kompetens
        • 98
          Blogg – en ”tankevärld” eller ”tankeväckande objekt
        • 102
          Visuell gestaltning och estetiska lärprocesser
        • 103
          Estetikbegreppet och lärande
        • 105
          Design-teori och komplexa samband
        • 105
          Digitala världar och multimodala produktionssätt
        • 107
          Förnyelse – och väg till lärande för alla
        • 109
          Sammanfattning och vision
        • 111
          Litteratur
    • 115
      KAPITEL 5 Utmana och utmanas
        • Gudrun Schön Johansson
        • 116
          Perspektiv på lärande
        • 119
          Planering
        • 120
          Hur uppstår inre motivation
        • 120
          Upptakt till PBL-studier
        • 121
          Exempel på två utgångspunkter
        • 122
          Om Pelle
        • 122
          Handledning av studenterna
        • 122
          Problembearbetning
        • 128
          Examination
        • 128
          Utvärdering
        • 135
          Vad tycker studenterna
        • 136
          Fördelar och fallgropar med PBL
        • 137
          PBL i fritidshemmet
        • 139
          Avslutning
        • 140
          Litteratur
    • 143
      KAPITEL 6 Att möta barn och unga i en multimodal praktik
        • Anna-Lena Ljusberg
        • 144
          Barnsyn – att se barn som objekt eller subjekt
        • 145
          Föränderliga individer i ett föränderligt samhälle
        • 146
          Vi föds in i och utvecklas inom en kultur
        • 147
          Det är så här barn är – eller hur gör vi barndom
        • 148
          Språket som handling
        • 149
          Att tolka utifrån våra erfarenheter
        • 149
          Tolkningposition
        • 150
          Sociala kontrakt
        • 151
          Att lyssna
        • 152
          Att möta fritidshemsbarn
        • 153
          Avslutande kommentar
        • 154
          Litteratur

Information

Redaktörer:
Malin Rohlin
Kapitelförfattare:
Ulrika von Schantz Gudrun Schön Johansson Anna-Lena Ljusberg Ketil A. Thorgersen Helena Danielsson Kerstin Ahlberg
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144083278
Utgivningsår:
2013
Artikelnummer:
36373-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
160

Författare

Malin Rohlin

Malin Rohlin, fil.dr, är grundutbildad fritidspedagog. Hon har varit fackligt och skolpolitiskt aktiv. Sedan 2001 är hon fil.dr i pedagogik och und...

Ulrika von Schantz

Ulrika von Schantz är dramapedagog, fil.dr i teatervetenskap samt lektor vid Stockholms universitet. Avhandlingen Myt, makt och möte – om ett genus...

Gudrun Schön Johansson

Gudrun Schön-Johansson, fil.mag., är universitetsadjunkt, utbildad rytmiklärare vid Dalcrozeseminariet i Stockholm och undervisar framför allt frit...

Anna-Lena Ljusberg

Anna-Lena Ljusberg är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam inom Stockholms universitet. Sammanläggningsavhandlingen Children in remedial...

Ketil A. Thorgersen

Ketil Thorgersen är fil.dr i musikpedagogik och har arbetat som musiklärare på alla nivåer i skolan sedan han utbildades till musik- och engelsklär...

Helena Danielsson

Helena Danielsson är docent i bild- och mediepedagogik. Hon har bland annat varit verksam som lärarutbildare och forskare vid Högskolan Dalarna. He...

Kerstin Ahlberg

Kerstin Ahlberg är utbildad bildlärare med många års erfarenhet från undervisning i grundskolan, gymnasiet och inom lärarutbildningen. Sedan hösten...

 ;