Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Katastrofriskreducering

Perspektiv, praktik, potential
Skickas följande arbetsdag

Varför bosätter sig människor på riskfyllda platser? Hur beter sig människor i en katastrof och vilken betydelse har religion, hushåll och försörjning för återhämtning? Lär vi oss av våra kriserfarenheter och vilken roll spelar motivation och kollektiva minnen för detta? Är kapacitetsutveckling, multisektoriell samverkan och övning en hållbar väg mot reducerad katastrofrisk? Dessa är några av de många frågor som denna bok besvarar. Katastrofriskreducering är ett växande område, såväl politi...

Varför bosätter sig människor på riskfyllda platser? Hur beter sig människor i en katastrof och vilken betydelse har religion, hushåll och försörjning för återhämtning? Lär vi oss av våra kriserfarenheter och vilken roll spelar motivation och kollektiva minnen för detta? Är kapacitetsutveckling, multisektoriell samverkan och övning en hållbar väg mot reducerad katastrofrisk? Dessa är några av de många frågor som denna bok besvarar. Katastrofriskreducering är ett växande område, såväl politiskt som inom forskning och utbildning. Det handlar om att förstå de samhällsprocesser som skapar risk för katastrofer och som påverkar villkoren för organisationer och individer att hantera dem. Denna kunskap kan bidra till att minska exponering och sårbarhet för människor, egendom och miljö och utveckla samhällens, organisa­tioners och enskildas förmåga att reducera risker och hantera katastrofers konsekvenser, vad som på senare tid kallas resiliens. Katastrofriskreducering innehåller både teoretiska kapitel och empiriska fallstudier baserade på aktuell forskning om katastrofrisk­reducering. Boken ger läsaren en god översikt av detta mång­vetenskapliga kunskapsområde, genom att beskriva och problematisera centrala begrepp och perspektiv. Det här är en bok som vänder sig till såväl studenter och forskare som praktiskt verksamma beslutsfattare inom krisberedskap, humanitära insatser och riskhantering på myndigheter, i kommunal verksamhet och i icke-statliga organisationer.

    • 3
      Förord
    • 5
      Författarpresentationer
    • Introduktion
      • 3
        Katastrofriskreducering: ett mång­vetenskapligt forskningsfält 
och ett tvärsektoriellt politikområde
        • Susann Baez Ullberg och Per Becker
        • 23
          Inledning
        • 25
          Framväxten av ett mångvetenskapligt forskningsfält
        • 26
          En historisk tillbakablick
        • 28
          Tid för samhällsperspektiv
        • 31
          Sårbarhet och resiliens
        • 33
          Utvecklingen av ett tvärsektoriellt politikområde
        • 33
          Internationell nivå
        • 40
          Regional nivå
        • 44
          Nationell nivå
        • 49
          Bokens organisation
        • 52
          Avslutning
        • 52
          Referenser
  • Del I Paradigm & perspektiv
      • 1
        61
        Samhällets sårbarhet och resiliens: en kritisk begreppsgranskning ur ett intersektionellt perspektiv
        • Anna Olofsson, Katarina Giritli Nygren och 
Susanna Öhman
        • 61
          Inledning
        • 63
          Intersektionell riskteori
        • 68
          Sårbarhet
        • 71
          Resiliens
        • 74
          Samhällets sårbarhet och resiliens, två sidor av samma mynt eller två sätt att (re)producera ojämlikhet?
        • 77
          Avslutning
        • 78
          Referenser
      • 2
        81
        Vem bär ansvaret för samhällets katastrofriskreducering?
        • Johan Bergström
        • 81
          Inledning
        • 82
          En säkerhetsdiskurs i förändring
        • 85
          Resiliens som kunskapsobjekt
        • 86
          Villkor för förutsättningarna
        • 87
          Vetenskaplig tillgänglighet
        • 90
          Politiskt behov
        • 94
          Händelser
        • 96
          Diskussion
        • 97
          Att stärka eller belasta den enskilde?
        • 98
          Är resiliens en positiv egenskap?
        • 99
          Bidrar resiliensbegreppet med något nytt?
        • 100
          Avslutning
        • 101
          Referenser
      • 3
        105
        Mänskligt beteende i katastrofer
        • Misse Wester
        • 105
          Inledning
        • 106
          Föreställningar om beteende i kris
        • 107
          Teoretiska förklaringsmodeller till mänskligt beteende
        • 109
          Föreställningar om drabbade hos professionella
        • 110
          Vad gör vi då?
        • 110
          Före – varseblivning
        • 112
          Under – agerande när det brinner i knutarna
        • 114
          Under – plundring och våldsamheter
        • 117
          Under – räddningsinsatsen
        • 119
          Efter katastrofen – hur påverkas vi?
        • 121
          Avslutning
        • 121
          Referenser
      • 4
        123
        Vad innebär det att hantera översvämningsrisker? 
Från sårbarhet till hållbarhet
        • Lars Nyberg
        • 123
          Inledning
        • 125
          Hantering av naturolycksrisker
        • 129
          Riskhantering i ett hållbarhetsperspektiv
        • 129
          Exemplet Vänern
        • 133
          Klimat- och sårbarhetsutredningens förslag
        • 134
          Påverkan på Vänerns ekosystem och landskapsutveckling
        • 135
          Konflikter mellan olika intressen i och vid Vänern
        • 137
          Ett jämförbart vattensystem
        • 138
          Integrerad riskhantering – för hållbar hantering av översvämningsrisker
        • 140
          Hantering av översvämningar – utveckling över tid
        • 141
          Avslutning
        • 141
          Referenser
  • Del II Samhälle & praktik
      • 5
        147
        Risk, resiliens och religion på Sri Lanka
        • Carolina Holgersson Ivarsson
        • 147
          Katastrofer och religion i forskningen
        • 151
          Fallstudie
        • 151
          Tsunamin på Sri Lanka
        • 163
          Avslutning
        • 165
          Referenser
      • 6
        169
        Katastrofrisk och klimatanpassning i Sydostasiens 
bergsområden
        • Malin Beckman
        • 169
          Inledning
        • 170
          Syfte
        • 170
          Bakgrund
        • 171
          Teoretisk kontext och begrepp
        • 173
          Metod
        • 173
          Fältarbetesmetod
        • 174
          Fältarbetesbyarna
        • 175
          Empiriska resultat
        • 175
          Erfarenheter av klimatrelaterade kriser
        • 177
          Intensifierad lantbruksproduktion innebär nya risker
        • 178
          Matförsörjning och tillgång till odlingsmark
        • 181
          Anpassning och riskreducering
        • 184
          Slutsats
        • 185
          Anpassning
        • 187
          Avslutning
        • 187
          Referenser
        • 189
          Appendix 1
      • 7
        191
        Hushålls hantering av stormen Gudrun
        • Nicklas Guldåker
        • 191
          Inledning
        • 192
          Hushålls hanteringsförmåga
        • 192
          Hushåll, sårbarhet och resiliens
        • 194
          Hög- och lågriskhushåll
        • 195
          Intern och extern krishanteringsförmåga från ett hushållsperspektiv
        • 196
          Komplexitet, beroenden och katastrofers omfattning
        • 196
          Stormar i Sverige
        • 197
          Gudrun
        • 198
          Hushåll och lokala perspektiv
        • 201
          Hushålls förmågor och sårbarheter
        • 201
          Resilienta hushåll
        • 202
          Sårbara hushåll
        • 203
          Hushålls interna krishanteringsförmåga
        • 203
          Fysisk hanteringsförmåga
        • 204
          Ekonomisk hanteringsförmåga
        • 205
          Mental hanteringsförmåga
        • 207
          Materiell hanteringsförmåga
        • 209
          Externa aktörers förmåga att stödja hushåll
        • 209
          Stöd utifrån
        • 211
          Former av stöd
        • 212
          Förmågan att stödja hushållen
        • 214
          Avslutning
        • 217
          Referenser
      • 8
        221
        Översvämningar i Jakarta: att leva med ständigt 
återkommande katastrofer
        • Jörgen Hellman
        • 221
          Inledning
        • 222
          Metod och fältområde
        • 223
          Jakarta
        • 228
          Urban katastrofriskreducering: genomförda, pågående och planerade åtgärder
        • 230
          Översvämningar i en kampung
        • 231
          Kampung Melayu
        • 232
          ”Normaliseringen” av floder
        • 233
          Försörjning och riskhantering
        • 236
          Avslutning
    • 238
      Referenser
      • 9
        241
        Underlåtandets logik i argentinsk katastrofriskreducering
        • Susann Baez Ullberg
        • 241
          Inledning
        • 242
          Fallet Santa Fe: La inundación 2003 och historiska översvämningar
        • 244
          Analytiska verktyg: några rader om minnesteorier
        • 246
          Underlåtandets logik i Santa Fes byråkrati
        • 246
          Skyddsvallar och katastrofminnets infrastruktur
        • 250
          Om argentinsk byråkrati och exkluderande politiska cykler
        • 252
          Arkiv och det selektiva minnets organisering
        • 255
          Beredskapsplaner och materialiseringen av underlåtandets logik
        • 258
          Slutsats: underlåtandets logik och katastrofens normalisering
        • 259
          Avslutning
        • 260
          Referenser
  • Del III Möjligheter & utmaningar
      • 10
        265
        Kapacitetsutveckling för katastrofriskreducering
        • Per Becker och Magnus Hagelsteen
        • 265
          Inledning
        • 266
          Vad är kapacitet
        • 267
          Strukturella nivåer av kapacitet
        • 270
          Funktionella kategorier av kapacitet
        • 273
          Typer av kapacitet
        • 275
          Vad är kapacitetsutveckling
        • 277
          Utmaningar och framgångsfaktorer
        • 277
          Kommunikation, begreppsförtydligande och enat förhållningssätt
        • 278
          Kontext, kultur och befintlig kapacitet
        • 280
          Partnerskap, ägandeskap och roller
        • 282
          Förtroende och makt
        • 283
          Komplexitet, dynamik och flexibilitet
        • 285
          Uppföljning, utvärdering och lärande
        • 286
          Kapacitetsutveckling i stora drag
        • 287
          Avslutning
        • 287
          Referenser
      • 11
        293
        Beroendens betydelse i det sammankopplade samhället
        • Jonas Johansson och Henrik Hassel
        • 293
          Inledning
        • 297
          Samhällstrenders inverkan på beroenden
        • 297
          Alltmer sammankopplat samhälle
        • 298
          Alltmer geografiskt storskaliga system
        • 299
          Ökade beroenden till samhällsfunktioner
        • 300
          Globalisering
        • 301
          Urbanisering
        • 302
          Specialisering, privatisering och ökat fragmenterat ägarskap
        • 302
          Analys och hantering av beroenden
        • 303
          Viktiga beroendeaspekter
        • 305
          Informationskällor för beroendeanalyser
        • 306
          Modeller och metoder för beroendeanalyser
        • 309
          Beroendearbetet internationellt och i Sverige
        • 311
          Den svenska lagstiftningen och styrdokument
        • 311
          Hänsyn till beroenden i praktiken
        • 312
          Beroenden och ett säkrare samhälle
        • 313
          Avslutning
        • 314
          Referenser
      • 12
        317
        Katastrofriskreducering och samverkan: teoretiska perspektiv 
och exempel från Sverige
        • Daniel Nohrstedt och Örjan Bodin
        • 317
          Inledning
        • 320
          Katastrofriskreducering och samverkan
        • 321
          Samverkan och effektivitet
        • 323
          Teoretiska perspektiv
        • 324
          Polycentrism
        • 325
          Spelekologi
        • 326
          Nätverksstyrning
        • 327
          Katastrofriskreducering och samverkan i Sverige
        • 333
          Mer samverkan – bättre resultat?
        • 334
          Slutsatser
        • 336
          Avslutning
        • 337
          Referenser
      • 13
        343
        Data och lärande efter katastrofer
        • Magnus Johansson
        • 343
          Inledning
        • 344
          Lärande och strategier inom riskhantering
        • 347
          Utredning och erfarenhetsåterföring
        • 354
          Kvalitativa och kvantitativa data
        • 358
          Källor för datasammanställning
        • 360
          Avslutning
        • 361
          Referenser
      • 14
        365
        Varför bryr man sig? Drivkrafter för riskreducering och katastrofberedskap
        • Ann Enander
        • 365
          Inledning
        • 366
          Ett individperspektiv
        • 368
          Att uppfatta risk och hot
        • 368
          Riskperception
        • 369
          Från riskperception till handling
        • 371
          Motivation att arbeta med katastrofreducerande åtgärder
        • 371
          Motivation hos beslutsfattare
        • 375
          Motivation hos medborgare
        • 381
          Avslutning
        • 382
          Referenser
      • 15
        385
        Kunskap och övningar för resiliens
        • Jörgen Sparf
        • 385
          Inledning
        • 386
          Krisövningar
        • 388
          Praktisk kunskap
        • 389
          Aristoteles kunskapsformer
        • 391
          Teori om praktisk kunskap
        • 396
          Kunskapsbehov för resiliens
        • 399
          Övningar
        • 401
          Kritik mot övningar
        • 406
          Diskussion
        • 406
          Behov och kunskap
        • 408
          Avslutning
        • 409
          Referenser
    • 413
      Efterord
    • 415
      Person- och sakregister

Författare

Per Becker

Per Becker är professor vid Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet, Lunds universitet. Hans forskningsintressen fokuserar på frågor om ...

Susann Baez Ullberg

Susann Baez Ullberg är fil.dr i socialantropologi och arbetar på Crismart – Nationellt centrum för krishanteringsstudier vid Försvarshögskolan i St...

Malin Beckman

Malin Beckman är lärare och forskare vid Institutionen för stad och land vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Hon har arbetat med forskning, un...

Johan Bergström

Johan Bergström arbetar som universitetslektor i risk och säkerhet vid Lunds universitet. I sin forskning och undervisning intresserar sig Johan fö...

Örjan Bodin

Örjan Bodin är docent i naturresursförvaltning/hållbar utveckling, och arbetar på Stockholm Resilience Centre på Stockholms universitet. Hans forsk...

Ann Enander

Ann Enander är legitimerad psykolog och professor emeritus i ledarskapspsykologi vid Försvarshögskolan. Hennes forskning handlar om risk- och krisp...

Katarina Giritli Nygren

Katarina Giritli Nygren är professor i sociologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Hennes forskning rör främst genusteori och kritisk teori. Hon h...

Nicklas Guldåker

Nicklas Guldåker är forskare och lärare i ämnet kulturgeografi. Han forskar inom fältet katastrof- och riskhantering med särskild inriktning mot me...

Magnus Hagelsteen

Magnus Hagelsteen är sedan 2012 adjunkt vid Avdelningen för risk­hantering och samhällssäkerhet på Lunds universitet, och är också föreståndare för...

Henrik Hassel

Henrik Hassel är universitetslektor vid Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet, Lunds universitet. Han undervisar och bedriver forsknin...

Jörgen Hellman

Jörgen Hellman är docent i socialantropologi och anställd vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet. Han har sedan 1995 årlige...

Carolina Ivarsson Holgersson

Carolina Holgersson Ivarsson är socialantropolog och disputerade 2013 vid Göteborgs universitet med avhandlingen The Give and Take of Disaster: Soc...

Jonas Johansson

Jonas Johansson är universitetslektor vid Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet, Lunds universitet. Han forskar och undervisar inom sa...

Magnus Johansson

Magnus Johansson, dr i naturgeografi, är verksam som lektor i riskhantering vid Karlstads universitet och som forskare vid Centrum för klimat och s...

Daniel Nohrstedt

Daniel Nohrstedt är docent och lektor i statskunskap vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och knuten till Centrum för natur...

Lars Nyberg

Lars Nyberg är professor i risk- och miljöstudier vid Karlstads universitet. Han har en doktorsexamen i hydrologi från Uppsala universitet. Lars är...

Anna Olofsson

Anna Olofsson är professor i sociologi vid Mittuniversitetet. Hon forskar om betydelsen av risk och riskkommunikation i samhället. Under de senaste...

Jörgen Sparf

Jörgen Sparf är doktor i sociologi och en av grundarna till Mittuniversitetets Risk- och krisforskningscentrum. Hans huvudsakliga forskningsintress...

Misse Wester

Misse Wester disputerade i psykologi vid Örebro universitet och är professor vid Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds unive...

Susanna Öhman

Susanna Öhman är professor i sociologi vid Mittuniversitetet och Högskolan i Halmstad. Hon är också akademichef för akademin Lärande, humaniora och...

 ;