Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

En samtidig världshistoria (bok + digital produkt)

Skickas följande arbetsdag

I denna globala historieskildring är det haven som är utsiktspunkterna, en spegling av att vår tids skiljelinjer mellan stater och länder är moderna uppfinningar. Utifrån havens roll som skiljande eller förenande behandlar boken världens historia med kulturmöten och de sociala villkoren i fokus. Boken betonar likheter och parallella drag mellan regioner och strävar efter att undvika ett eurocentriskt perspektiv. En samtidig världshistoria är kronologiskt uppbyggd. I varje del finns en översik...

I denna globala historieskildring är det haven som är utsiktspunkterna, en spegling av att vår tids skiljelinjer mellan stater och länder är moderna uppfinningar. Utifrån havens roll som skiljande eller förenande behandlar boken världens historia med kulturmöten och de sociala villkoren i fokus. Boken betonar likheter och parallella drag mellan regioner och strävar efter att undvika ett eurocentriskt perspektiv. En samtidig världshistoria är kronologiskt uppbyggd. I varje del finns en översikt av perioden samt kapitel om områdena runt Medelhavet, Indiska oceanen, Stilla havet, Nordsjön, Östersjön och Atlanten. Varje del har också en personskildring, temaavsnitt och fördjupningskapitel som underlag för seminariediskussioner. Alla kapitel avslutas med förklaringar av nyckelbegrepp. Boken är illustrerad och har specialritade, instruktiva kartor. I denna andra upplaga har samtliga kapitel reviderats. Nyskrivna texter har tillkommit som behandlar: •  Antikens filosofi och politik •  Kleopatra •  Korstågen •  Renässans och upplysning •  Industriella revolutionen •  Första och andra världskriget Till boken finns en omfattande digital del med flera praktiska verktyg som hjälp i förberedelserna inför föreläsningar och tentamina. En samtidig världshistoria är främst avsedd för grundkurser i historia vid universitet och högskolor och ger studenterna en möjlighet att ta del av världens historia utifrån nya utgångspunkter.

    • 15
      Kartförteckning
    • 17
      Författarpresentationer
    • 21
      Inledning En samtidig världshistoria
    • Maria Sjöberg
        • 22
          Bokens perspektiv
        • 23
          Disposition
        • 24
          Samtida samtidighet
        • 25
          Västerlandets företräde
        • 28
          Historisk samtidighet
        • 31
          Världen och globen
        • 32
          Urval och begränsningar
        • 33
          Hav och land
        • 35
          Hav som region
        • 36
          Medelhavet
        • 37
          Indiska oceanen
        • 38
          Stilla havet
        • 39
          Östersjön och Nordsjön
        • 40
          Atlanten
        • 41
          Kronologi och perioder
        • 43
          Samtidighet igen
        • 44
          Sammanfattning
        • 45
          Begrepp
    • 46
      Källor till historisk kunskap
    • Kerstin Cassel, Thomas Lindkvist, Kenneth Nyberg, Maria Sjöberg, Ingela Wiman
        • 46
          Datering och tolkning
        • 47
          Bild och sten
        • 48
          Skrift och religion
        • 49
          Massproduktion och perspektiv
        • 51
          Begrepp
    • ca 3 milj. f.Kr–ca år 500 f.Kr.
    • I. Vandringarnas tid
    • Delredaktör: Kerstin Cassel
      • 1
        54
        Hur människan blev människa
      • Kerstin Cassel
        • 56
          Den långa förhistorien
        • 57
          Förändringarnas tider
        • 58
          Färdleder och ursprung
        • 58
          Homo sapiens ger sig ut i världen
        • 63
          Färdmedel och kommunikation
        • 63
          Samlare-jägare och jordbrukare
        • 64
          Forntidens artefakter och råvaror
        • 65
          Stenredskap
        • 66
          Den användbara leran
        • 67
          Metalltid
        • 68
          Utbyten
        • 68
          Forntida konst
        • 70
          Trosföreställningar
        • 71
          Den australiska drömtiden
        • 72
          Monumentalt byggande
        • 74
          Samhällets organisation
        • 75
          De stora flodernas betydelse
        • 75
          Den tidiga skriften
        • 76
          Sammanfattning
        • 77
          Begrepp
        • 78
          Tema: Rörlighet och bofasthet
        • 80
          Individens röst: Lucy och Ötzi
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • 2
        82
        Människans utveckling
      • Bo Gräslund
        • 82
          Från människoapa till modern människa
        • 85
          Kulturell anpassning
        • 87
          Evolutionär anpassning
        • 88
          Historien som evolutionär produkt
        • 92
          Sammanfattning
        • 93
          Begrepp
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • 3
        94
        Jordbrukets framväxt
      • Kjel Knutsson
        • 95
          Vad är vilt och vad är tamt?
        • 96
          Jordbruk och boskapsskötsel
        • 97
          Kontrollen över växter och djur
        • 98
          Risodlingens början i Kina
        • 98
          Med båt till nytt land
        • 100
          Jordbruket i Nordamerika och Afrika
        • 101
          En global process
        • 101
          Över hav och längs floder
        • 103
          Med paddel och skära
        • 103
          Odling och boskapsskötsel
        • 104
          Jordbruket möter motstånd
        • 106
          Jordbruksekonomins konsekvenser
        • 107
          Könsroller i det neolitiska samhället
        • 109
          Hälsan i neolitiseringens spår
        • 109
          Jordbruket förändrar samhället
        • 111
          Sammanfattning
        • 113
          Begrepp
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • 4
        114
        Språkets uppkomst och historia
      • Östen Dahl
        • 114
          Är språket medfött?
        • 115
          Barnets språktillägnande
        • 115
          Neurologiska och fysiologiska korrelat till språkförmågan
        • 115
          Har djur språk?
        • 116
          När uppkom språket?
        • 117
          Hur uppstod språket?
        • 118
          Språket i olika samhällstyper
        • 119
          Språket och den kulturella evolutionen
        • 120
          Språk och språkfamiljer
        • 125
          Spridning av språkliga fenomen
        • 126
          Sammanfattning
        • 127
          Begrepp
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • 5
        128
        De första städerna
      • Mats Roslund
        • 129
          Varför städer?
        • 132
          Urbanitet och politisk dominans
        • 133
          Urban variation
        • 133
          Mesopotamien
        • 136
          Egypten
        • 140
          Induskulturen
        • 141
          Grekland, Anatolien och Levanten
        • 146
          Kina
        • 148
          Peru och Mexico
        • 151
          Sammanfattning
        • 153
          Begrepp
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
        • 154
          Fördjupning 1 Född, död och begraven
        • Lotta Mejsholm
        • 157
          Liv och död – en definitionsfråga
        • 159
          Döden
        • 160
          Att leva för evigt
        • 162
          Livets början
        • 166
          Graven som symbol för mänskligheten?
        • Webb: Diskussionsfrågor
    • []500 år f.Kr.–500 år e.Kr.
    • II. Samhällsbyggandets tid
    • Delredaktör: Ingela Wiman
      • 6
        172
        Vidgade horisonter
      • Ingela Wiman
        • 172
          Skrivsystem under antiken
        • 173
          Andra tänkesätt
        • 174
          Intuitiv kunskap
        • 175
          Klimat och miljö
        • 176
          Sjukdomar och pandemier
        • 177
          Samhällssystem
        • 177
          Att förstå haven under antiken
        • 178
          Från Medelhavet till Afrikas Atlantkust
        • 179
          Indiska oceanens Afrika
        • 179
          Till Medelhavet över Röda havet
        • 181
          Kristendomen och dess tidiga hamnar
        • 182
          Romerska riket
        • 185
          Genom Asien på öknens skepp
        • 187
          Persiska riket
        • 188
          Östra delen av Sidenvägen
        • 188
          Norrut till taigan och tundran
        • 188
          Japan
        • 189
          Stilla havets öar och ||Terra Australis incognita
        • 190
          Den amerikanska Stillahavskusten
        • 192
          Amerikas Atlantkust
        • 192
          Tillbaka till nollmeridianen
        • 194
          Sammanfattning
        • 195
          Begrepp
        • 196
          Tema: Slaveriet under antiken
        • 200
          Individens röst: Kleopatra VII
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • Medelhavet
      • 7
        202
        Seglatser, stränder, städer
      • Barbro Santillo Frizell
        • 203
          Mare Mediterraneum
        • 205
          Kuster och hamnar
        • 206
          Östra Medelhavsområdet
        • 206
          Kolonisation i väst
        • 208
          Karthago
        • 208
          Etrusker
        • 210
          Mindre Asiens kust
        • 211
          Kolonisation i alla väderstreck
        • 211
          Kulturmöten
        • 212
          Teater och sport
        • 213
          Gudarnas närvaro
        • 214
          Perser och mötet med den andre
        • 215
          Pireus och Athen
        • 216
          Demokrati
        • 217
          Athens sjöimperium
        • 218
          Makedonierna och Alexander
        • 219
          Alexandria
        • 220
          Lärdomsstaden
        • 222
          Flodhamnen Rom
        • 223
          Rom i eftervärldens ögon
        • 224
          Mare Nostrum
        • 226
          Bröd och skådespel
        • 227
          Ostia
        • 228
          Konstantinopel/Istanbul
        • 229
          Sammanfattning
        • 230
          Begrepp
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • Indiska oceanen
      • 8
        231
        Möten i monsunen
      • Mats Mogren
        • 231
          Havet självt
        • 232
          Monsunsystemet
        • 233
          Människans första hav
        • 233
          Med utriggare mot väster
        • 234
          Flodkulturerna och havet
        • 235
          De läraktiga yavana
        • 236
          Periplus
        • 237
          Den maritima Sidenvägen, nätverkets noder och globaliseringens begynnelse
        • 239
          Afrika
        • 240
          Afrikansk metallurgi
        • 240
          Bantu
        • 241
          En afrikansk stat
        • 242
          Azania och havet
        • 243
          Sydarabien
        • 245
          Iran
        • 246
          Hellenismen vid Indiska oceanen
        • 247
          Parther och deras motparter
        • 247
          En persisk renässans
        • 248
          Indien
        • 249
          Uppkomsten av stater i Sydasien
        • 250
          Nanda- och Mauryaväldena
        • 251
          Efter Ashoka
        • 253
          Indiens andra urbanisering
        • 255
          Ön vid världens mitt
        • 256
          Valutafiskarnas atoller
        • 257
          Sydöstasien
        • 258
          Nätverket, urbaniseringen och statsbildningen
        • 259
          Statsbildningen på öarna
        • 259
          Begrepp
        • 260
          Sammanfattning
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • Stilla havet
      • 9
        262
        Barriär och färdväg
      • Anders Kaliff
        • 263
          Oceanien – människans sista stora nykolonisation
        • 265
          Ny expansion mot avlägsna öar
        • 267
          Den kinesiska civilisationen
        • 268
          Samhällsbärande ideologier
        • 270
          Kina blir ett kejsardöme
        • 273
          Uppror och återetablering
        • 275
          Kulturer vid Sydamerikas västkust
        • 279
          Paracas- och Nascakulturerna
        • 281
          Sammanfattning
        • 283
          Begrepp
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • Nordsjön och Östersjön
      • 10
        284
        Mellan nära och fjärran
      • Elisabeth Arwill-Nordbladh
        • 286
          En historisk expos
        • 288
          I romarrikets utkant
        • 289
          Kontakter över gränsen
        • 292
          Folkvandringstid
        • 293
          Landbaserad kommunikation
        • 294
          Båtar och båtbyggeri
        • 298
          Havskunskap och navigering
        • 300
          Hamnar
        • 301
          Hus och hem, byar och gårdar
        • 303
          Lokala skillnader, nya möjligheter
        • 304
          Kvinnliga uttryck
        • 306
          Runskrift, ett nytt medium
        • 308
          Sammanfattning
        • 309
          Begrepp
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • Atlanten
      • 11
        311
        En nordamerikansk variation
      • Per Cornell
        • 312
          Nordamerikansk naturmiljö
        • 315
          Amerikansk variation
        • 315
          Stora sjöarna och östra skogsområdet
        • 317
          Kanadas kustområden
        • 317
          Sydvästra USA
        • 318
          Mexikanska högplatån
        • 320
          Maya i det karibiska området
        • 323
          Mexikanska golfen
        • 323
          Det arktiska området
        • 324
          Sammanfattning
        • 326
          Begrepp
        • Webb: Sammanfattning och diskussionsfrågor
      • 327
        Fördjupning 2 Antik filosofi och politik
      • Ingela Wiman
        • 327
          Grekisk filosofi och athensk politik
        • 333
          Det politiska styrelseskicket
        • Webb: Diskussionsfrågor
      • 336
        Fördjupning 3 De abrahamitiska religionerna
      • Jan Hjärpe
        • 339
          Spiritualiseringen
        • 339
          Skriftreligioner
        • 339
          Syntesen med grekisk filosofi
        • 340
          Förhållandet till makt och till lagstiftning
        • 341
          Reaktioner på geopolitiska och sociala förändringar
        • 342
          Tyngdpunktsförskjutning
        • 344
          Upplysning och romantik
        • 345
          Kolonialism och mission
        • 345
          Andra världskrigets följder
        • 346
          Sekulariseringen
        • 348
          Mystik eller doktrin
        • 348
          Att studera religionerna
        • Webb: Diskussionsfrågor
    • []
      500-1500
    • III. Landvägarnas tid
    • Delredaktör: Thomas Lindkvist
      • 12

Boken har ett nytt, fräscht perspektiv på historia och historieskrivning, där läsaren får bekanta sig med nya synvinklar som ger aha-upplevelser och förståelse för historiska sammanhang.

Författare

Maria Sjöberg

Maria Sjöberg är professor vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.

Kerstin Cassel

Kerstin Cassel, född 1963, är docent i arkeologi vid Södertörns högskola. Under senare år har hennes forskning kretsat kring människors rörelser oc...

Ingela Wiman

Ingela Wiman, född 1950, är docent i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsområden är förromersk...

Thomas Lindkvist

Thomas Lindkvist är professor vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.

Yvonne Svanström

Yvonne Svanström är professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Hennes social- och urbanhistoriska forskning har rört sig i gränslan...

Kim Salomon

Kim Salomon, Historiska institutionen, Lunds universitet, har skrivit flera större arbeten om politisk och social historia med fokus på 1900-talet.

Stefan Amirell

Stefan Eklöf Amirell, född 1968, är docent i historia vid Göteborgs universitet och forskare vid Lunds universitet. Huvuddelen av hans forskning ha...

Lars Berggren

Lars Berggren, född 1951, är professor i historia vid Lunds universitet. Huvudsaklig forskningsinriktning är modern social- och arbetarhistoria, me...

Louise Berglund

Louise Berglund, född 1966, är universitetslektor i historia vid Örebro universitet. Hon forskar om makt, religion och genus under medeltiden.

Per Cornell

Per Cornell är professor i arkeologi vid Göteborgs universitet. Han har under ett flertal år arbetat med arkeologiska fältprojekt i Latinamerika. H...

Nils Blomkvist

Nils Blomkvist, född 1943, är professor emeritus i historia, särskilt medeltidens, vid Uppsala universitet, Campus Gotland. Han är specialist på no...

Per Bolin

Per Bolin, född 1955, är professor i historia vid Södertörns högskola. Hans forskning rör sig inom socialhistoria, nationella identiteter och natio...

Östen Dahl

Östen Dahl, född 1945, är professor i allmän språk­­vetenskap vid Stockholms universitet. I sin forskning har han bland annat intresserat sig för g...

Elisabeth Elgán

Elisabeth Elgán, född 1959, är docent i historia och universitetslektor vid Stockholms universitet. Hon forskar om 1900-talets politiska historia o...

Christina Florin

Christina Florin, född 1938, professor emeritus i kvinnohistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen kretsar kring kön, klass oc...

Gunlög Fur

Gunlög Fur, född 1957, är professor i historia vid Linnéuniversitetet. Hon forskar om kulturmöten och kolonialism under tidigmodern tid.

Bo Gräslund

Bo Gräslund, född 1934, är professor emeritus i arkeologi vid Uppsala universitet. Han forskar bland annat om människans evolution, nordisk forntid...

Harald Gustafsson

Harald Gustafsson är professor i historia vid Lunds universitet. Hans forskning har rört sig kring förhållandet mellan undersåtar och överhet i det...

Jan Hjärpe

Jan Hjärpe, född 1942, är professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet. Han är religionshistoriker med särskilt intresse för religionsförä...

Martin Hårdstedt

Martin Hårdstedt, född 1968, är professor i historia vid Umeå universitet. Huvudsaklig forsknings­inriktning är militär och politisk historia under...

Hans Hägerdal

Hans Hägerdal är docent i historia vid Linnéuniversitetet och är i första hand inriktad på politiska och kulturella förhållanden i Öst- och Sydösta...

Anders Kaliff

Anders Kaliff, född 1963, är professor i arkeologi vid Uppsala universitet. Hans forskning har sitt främsta fokus på äldre religion och föreställni...

Birgit Karlsson

Birgit Karlsson, född 1952, är universitetslektor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Huvudsaklig forskningsinriktning är handel och ha...

Klas-Göran Karlsson

Klas-Göran Karlsson är professor i historia vid Lunds universitet. Hans forskning är brett inriktad mot internationell samtidshistoria, särskilt Ry...

Kjel Knutsson

Kjel Knutsson, född 1951, är professor i arkeologi vid Uppsala universitet. Han forskar om materiell kultur och samhälle samt norra Europas pionjär...

Tore Linné Eriksen

Tore Linné Eriksen, född 1945, historiker och professor i utvecklingsstudier vid högskolan i Oslo och Akershus. Han har bakom sig omfattande forskn...

Audur Magnúsdottir

Auður Magnúsdóttir, född 1959, är universitetslektor i historia vid Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsinriktning är nordisk, spe...

Hanna Markusson Winkvist

Hanna Markusson Winkvist, född 1970, är universitetslektor i historia vid Göteborgs universitet. Hon forskar i huvudsak på ämnen som rör modern utb...

Lotta Mejsholm

Lotta Mejsholm, född 1973, disputerade i arkeologi år 2009 vid Uppsala universitet på en avhandling om barndom och begravningsritualer i samband me...

Mats Mogren

Mats Mogren, född 1955, FD i medeltidsarkeologi från Lunds universitet. Hans forskning inriktas på urbaniseringsfrågor, tidiga globaliseringstenden...

Elisabeth Nordbladh

Elisabeth Arwill-Nordbladh, född 1947, är professor i arkeologi vid Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsinriktning är genusperspek...

Svante Norrhem

Svante Norrhem, född 1962, är professor i historia vid Umeå universitet och universitetslektor i historia vid Lunds universitet. Han forskar om tid...

György Nováky

György Nováky, född 1952, är universitetslektor i historia vid Uppsala universitet. Han har skrivit om kolonialhandel, produktion och förädling av ...

Kenneth Nyberg

Kenneth Nyberg, född 1971, är docent i historia vid Göteborgs universitet. Han forskar om naturalhistoriskt resande under 1700-talet i globalhistor...

Bo Persson

Bo Persson är fil.dr i historia, forskare och har arbetat som universitetslektor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Mats Roslund

Mats Roslund, född 1957, är professor i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Forskningen är inriktad på sociala identiteter och kulturell öve...

Barbro Santillo Frizell

Barbro Santillo Frizell, född 1948, är professor i Antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet. Hon forskar om olika aspekter av det ro...

Karin Sennefelt

Karin Sennefelt är professor i historia och verksam vid Stockholms universitet. Hon har tidigare skrivit om politisk kultur i Sverige under 1700-ta...

Hossein Sheiban

Hossein Sheiban, född 1963, är universitetslektor i historia vid Stockholms universitet. Han forskar om dels religionskritik i medeltida persisk li...

Birgitta Svensson

Birgitta Svensson, född 1948, innehavare av den Hallwylska professuren i etnologi vid Stockholms universitet och Nordiska museet. Hon forskar om ma...

Ida Östenberg

Ida Östenberg, född 1965, är docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien. Hon fo...

Johan Östling

Johan Östling är professor i historia, Wallenberg Academy Fellow och föreståndare för Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet. Hans fors...

 ;