Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Träd i urbana landskap

Skickas följande arbetsdag

Med rätt träd på rätt plats och situation är mycket vunnet. Vikten av grönska i våra städer kan inte överskattas. Speciellt är vackra välmående träd en förutsättning för att såväl människor som djur ska trivas i de övrigt hårdgjorda miljöerna som staden annars representerar. De första och viktigaste stegen mot att kunna få dessa träd att utvecklas väl är att göra riktiga växtval samt att få träden att bli vitala på den plats de planterats. Staden kan som växtplats vara oerhört utmanande och ...

Med rätt träd på rätt plats och situation är mycket vunnet. Vikten av grönska i våra städer kan inte överskattas. Speciellt är vackra välmående träd en förutsättning för att såväl människor som djur ska trivas i de övrigt hårdgjorda miljöerna som staden annars representerar. De första och viktigaste stegen mot att kunna få dessa träd att utvecklas väl är att göra riktiga växtval samt att få träden att bli vitala på den plats de planterats. Staden kan som växtplats vara oerhört utmanande och ställa nästa omöjliga krav på vegetationen, men i andra fall erbjuda alldeles förträffliga växtförhållanden där träden blir en viktig del i ett hållbart stadsbyggande. Träd i urbana landskap är den första av två volymer böcker som hjälper studenter och olika yrkeskategorier så som landskapsarkitekter, planerare, trädgårdsmästare och anläggare med vägledning i vilka olika situationer som kan uppstå i en stad och hur det påverkar trädanvändningen, vilka strategier olika träd är utrustade med och hur man kan dra nytta av dem i stadsmiljö samt hur man slutligen väljer rätt art eller sort för varje plats och funktion. Träd i urbana landskap går kapitel för kapitel igenom allt väsentligt som har med stadsträd att göra, från ekologi och design till växthantering och marklära. Träd i urbana landskap utgör tillsammans med andra delen Stadsträdslexikon, som är ett referensverk med över 1000 träd, ett ovärderligt verktyg i arbetet att skapa livskraftiga trädbestånd och därmed hållbara och attraktiva städer.

      • 11
        Författarpresentation
        • 11
          Medförfattare
      • 15
        Förord
      • 1
        19
        Träden och människan
        • Allan Gunnarsson
        • 19
          De starka banden mellan träd och människa
        • 21
          Trons träd vid tillvarons början och slut
        • 25
          Uråldrig trädkult i modern tappning
        • 29
          Barndomens träd
        • 31
          Vuxenlivets och ålderdomens träd
        • 34
          Ett träd är inte bara ett träd
        • 39
          Liten stadsträdshistoria
        • 49
          Stadsträdens livsvillkor då och nu
        • 52
          Referenser
      • 2
        57
        Naturen som förebild
        • Henrik Sjöman, Johan Slagstedt, Björn Wiström & Tom Ericsson
        • 59
          Succession
        • 59
          Primär vs sekundär succession
        • 61
          Vegetationens förändring över tid
        • 62
          Fas 1 – Anuellstadiet
        • 63
          Fas 2 – Grässtadiet
        • 63
          Fas 3 – Stadiet med fleråriga örter
        • 64
          Fas 4 – Busk- och slystadiet
        • 65
          Fas 5 – Det unga skogsstadiet
        • 67
          Fas 6 – Det äldre skogsstadiet
        • 69
          En vegetations utformning och dynamik
        • 72
          Resurser och tid
        • 76
          Succession och val av stadsträd
        • 81
          Successionen i planeringen av en trädpopulationen
        • 86
          Trädens strategier och egenskaper
        • 92
          Grimes C–S–R-modell
        • 95
          Konkurrensstrateger
        • 97
          Stresstrateger
        • 100
          Stresstoleranta konkurrensstrateger
        • 101
          Sammanfattning av C–S–R-modellen
        • 104
          Grimes C–S–R-modell för urban trädanvändning
        • 108
          Stress och störning
        • 110
          Vattenbrist
        • 123
          Översvämning
        • 131
          Vind
        • 135
          Ljus och skugga
        • 144
          Höga och låga temperaturer
        • 144
          Låga temperaturer
        • 150
          Höga temperaturer
        • 151
          Näringsbrist
        • 156
          Slitage
        • 157
          Föroreningar
        • 159
          Sammanfattning av stress och störning
        • 162
          Invasiva träd
        • 167
          Typsituationer
        • 168
          Hårdgjord stadsmiljö, full sol
        • 173
          Hårdgjord stadsmiljö, skugga
        • 174
          Hårdgjord stadsmiljö med skelettjord
        • 180
          Betongbjälklag
        • 185
          Parkmark – nyetablering av parkmark i öppet landskap
        • 188
          Parkmark – etablering i befintlig parkmark med befintligt uppväxta träd
        • 193
          Landskapsplanteringar
        • 193
          Begreppet landskapsplantering
        • 193
          Landskapsplantering – skogsmiljöer
        • 205
          Landskapsplantering – utveckling av befintlig plantering/skogsmiljö
        • 208
          Landskapsplantering – exempel på etablering av trädrad
        • 211
          Landskapsplantering – exempel på etablering av solitärträd
        • 213
          Landskapsplantering – clump-planting
        • 215
          Läplantering
        • 217
          Dagvattenhantering
        • 219
          Markstabilisering
        • 222
          Referenser
      • 3
        231
        Staden som växtplats
        • Johanna Deak Sjöman, Henrik Sjöman, Erik Johansson
        • 232
          Stadsträd – vad är det egentligen?
        • 234
          Stadens träd – en grön resurs
        • 235
          Utmaningar – dagens handlingar skapar förutsättningar för morgondagen
        • 237
          Klimatet i staden
        • 238
          Klimatplanering i städer
        • 240
          Temperatur och solinstrålning
        • 242
          Den urbana värmeö-effekten
        • 247
          Träd i den varma staden
        • 250
          Träd i sol och skugga
        • 250
          Träd i samspel med mikroklimatet – solstrålning
        • 258
          Vind
        • 262
          Träd i vindutsatta lägen
        • 262
          Läplantering och luftströmning
        • 268
          Träden som vindreglerande element i stadsparken
        • 269
          Träden som vindreglerande element i den kompakta staden
        • 272
          Växtval för vind i kompakt bebyggelse
        • 273
          Växtval för vind i parkmark och större läplanteringar
        • 276
          Vattenbalansen
        • 277
          Vatten- och torkstress i den hårdgjorda staden
        • 280
          Vatten- och torkstress i parkmark
        • 282
          Hållbar dagvattenhantering
        • 283
          Interception
        • 287
          Träd i dagvattenhanteringen – en del av ett system
        • 290
          Mänskliga aktiviteter och stadsträd
        • 291
          Belysning och ljusförorening
        • 293
          Ljus och ljusföroreningars inverkan på växter och träd
        • 296
          Design för nattljus och träd
        • 298
          Luftförorening
        • 299
          Luftföroreningar – gaser och partiklar
        • 300
          Bebyggelsens och vegetationens inverkan på luftföroreningar och luftkvalitet i staden
        • 302
          Markförorening
        • 303
          Antropogen inverkan på markförhållanden
        • 305
          Salt
        • 310
          Vardaglig inverkan
        • 310
          Träd och konflikter
        • 314
          Behov och effekter av grönska
        • 318
          Kreativitet och engagemang för stadens träd
        • 323
          Referenser
      • 4
        331
        Rätt träd på rätt plats
        • Henrik Sjöman & Johan Slagstedt
        • 332
          Ståndortsanpassad växtanvändning
        • 334
          Härdighet och friskhet
        • 340
          Succession
        • 342
          Tolerans för växtplatsen
        • 343
          Funktion
        • 344
          Dagvatten
        • 345
          Vindskydd
        • 346
          Solinstrålning och temperatur
        • 347
          Biologisk mångfald
        • 349
          Användning/brukare
        • 350
          Skötsel
        • 355
          Växtsätt
        • 357
          Estetiska och sociala kvaliteter
        • 360
          Referenser
      • 5
        363
        Växthantering
        • Henrik Sjöman, Johan Slagstedt & Tomas Lagerström
        • 363
          Vad är etablering?
        • 364
          Vad är kvalitet?
        • 365
          Att beställa träd
        • 365
          Hur ska en växtförteckning se ut?
        • 369
          Svensk växtutveckling och E-systemet
        • 371
          Odlingssystem
        • 374
          Barrotade träd
        • 376
          Klumpodlade träd
        • 382
          Krukodlade träd
        • 385
          Depåodling
        • 387
          Trädstorlekens betydelse för etableringen
        • 390
          Trädstorlekens betydelse inför plantering
        • 391
          Transport
        • 392
          Inför plantering
        • 394
          Plantering
        • 395
          Plantering av barrotade träd
        • 396
          Plantering av klumpade träd
        • 397
          Plantering av krukodlade träd
        • 398
          Trädstöd
        • 399
          Förankrande trädstöd
        • 400
          Stödjande trädstöd
        • 401
          Skyddande trädstöd
        • 401
          Uppbindningsmaterial
        • 403
          Marktäckning
        • 407
          Stamskydd
        • 408
          Efter plantering
        • 408
          Bevattning
        • 412
          Uppbyggnadsbeskärning
        • 415
          Kontroll
        • 417
          Referenser
      • 6
        421
        Träd i gestaltning – samspel med staden som ekosystem
        • Johanna Deak Sjöman och Henrik Sjöman
        • 422
          Natur och kultur
        • 424
          ”Naturen” i gestaltning och skapande
        • 428
          Stadslandskapet och platsen – övergripande och platsspecifika kvaliteter
        • 431
          Flexibilitet och anpassning – process och form
        • 438
          Naturens formspråk – fraktaler
        • 442
          Ekosystemsgestaltning – från kunskap till koncept
        • 444
          Grundläggande inriktningar – ekosystemsgestaltning och växtmaterial
        • 449
          Träd och rum
        • 460
          Träd – rörelse och rytm
        • 468
          Upplevelsemässiga kvaliteter och besynnerliga former
        • 498
          Sammanfattning
        • 499
          Referenser
      • 7
        503
        Trädplaner, trädvårdsplaner och trädinventering
        • Johan Östberg, Lisa Nilsson, Johan Slagstedt och Henrik Sjöman
        • 503
          Introduktion
        • 504
          Historik
        • 506
          Trädens tre olika värden
        • 508
          Trädplaner
        • 509
          Långsiktig och integrerad trädplanering
        • 511
          Trädplanen som stöd och hjälp för genomförande
        • 512
          Trädplanens fem frågor – rekommendationer för trädplanens utformning
        • 512
          1. Vad har vi?
        • 514
          2. Vilka är våra styrkor och brister?
        • 515
          3. Vad vill vi uppnå med förvaltningens trädbestånd?
        • 516
          4. Hur når vi vårt mål?
        • 518
          5. Hur genomför vi vårt mål?
        • 519
          Uppföljning
        • 521
          Från översikt till detalj
        • 521
          Trädvårdsplaner
        • 523
          Nyplantering
        • 524
          Befintliga träd
        • 525
          Trädvårdsplanens målgrupp
        • 527
          Urbana trädinventeringar
        • 529
          Syftet med trädinventeringen
        • 530
          Val av trädinventeringsparametrar
        • 534
          Genomförande och uppdaterande av trädinventeringar
        • 535
          Praktiskt ute på fältet
        • 537
          Referenser
      • 8
        541
        Förstå jorden
        • Johan Slagstedt, Eva-Lou Gustafsson
        • och Örjan Stål
        • 542
          Kapitlets upplägg och ambitionsnivå
        • 543
          Ståndortsbegreppet
        • 548
          Markfysik
        • 548
          Textur
        • 548
          Specifik yta
        • 550
          Klassificering av jordarter
        • 552
          Struktur
        • 554
          Kompaktdensitet, skrymdensitet och porositet
        • 555
          Porsystemet
        • 562
          Luft
        • 563
          Vatten
        • 565
          Värmeförhållanden
        • 566
          Dräneringens effekt
        • 567
          Markpackning
        • 571
          Markkemi
        • 571
          Näringsämnenas bindning i marken
        • 572
          Jordens näringshållande förmåga
        • 573
          pH
        • 574
          Växtnäringsämnen
        • 575
          Jordanalys
        • 582
          Jordanalys i fält
        • 583
          Växt/bladanalys
        • 583
          Markbiologi
        • 585
          Humus
        • 586
          Markorganismer
        • 588
          Hur gör man det bästa av jorden?
        • 588
          Jorden och trädrötterna
        • 591
          De i Sverige vanligen förekommande jordarnas olika egenskaper
        • 594
          Urbana jordar
        • 597
          Konstruerade och köpta jordar
        • 599
          Jord enligt AMA Anläggning
        • 600
          Skelettjord
    • 604
      Referenser

Information

Redaktörer:
Henrik Sjöman Johan Slagstedt
Kapitelförfattare:
Johanna Deak Sjöman Tom Ericsson Allan Gunnarsson Eva-Lou Gustafsson Erik Johansson Tomas Lagerström Lisa Norfall Örjan Stål Björn Wiström Johan Östberg
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144073385
Utgivningsår:
2015
Artikelnummer:
35577-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
605

Författare

Henrik Sjöman

Henrik Sjöman – är fil.dr i landskapsplanering med inriktning växtmaterial och vegetationsbyggnad. Han arbetar vid Sveriges lantbruksuniversitet i ...

Johan Slagstedt

Johan Slagstedt – är landskapsingenjör och utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Han arbetar som markprojektör och konsult på Markko...

Johanna Deak Sjöman

Johanna Deak Sjöman – utbildad i Storbritannien till landskapsarkitekt med inriktning design och planering. Doktorand vid Sveriges Lantbruksunivers...

Tom Ericsson

Tom Ericsson – docent i ekologi och miljövård. Lärare och forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, Ultuna, med inriktning växtbiologi och växtnär...

Allan Gunnarsson

Allan Gunnarsson – landskapsarkitekt. Lärare och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning kulturlandskapets historia, lan...

Eva-Lou Gustafsson

Eva-Lou Gustavsson – agronom (markvetare). Lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning mark och växtbäddar.

Erik Johansson

Erik Johansson – tekn.dr, forskare och lärare vid Lunds tekniska högskola med huvudsaklig inriktning klimatanpassad urban design.

Tomas Lagerström

Tomas Lagerström- landskapsarkitekt, pensionerad universitetslektor i växtmateriallära vid Sveriges lantbruksuniversitet, Ultuna, inriktad på växtm...

Lisa Norfall

Lisa Norfall (fd Nilsson) – landskapsarkitekt. Lärare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning mot grön infrastruktur, stads- och ...

Örjan Stål

Örjan Stål – trädgårdstekniker. Mark- och trädspecialist med inriktning mot den urbana miljön. Driver egna företaget VIÖS AB.

Björn Wiström

Björn Wiström – landskapsarkitekt, fil.mag. i landskapsplanering. Doktorand och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning ve...

Johan Östberg

Johan Östberg – fil.dr i landskapsplanering. Forskare och lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, med inriktning managementfrågor för trä...

 ;