Rättshistoria

 1 Inledning  11

1.1 Svensk rättsvetenskap som urvalskriterium 11

1.1.1 Några grundläggande skillnader mellan common law och civil law 12

1.2 Begreppet rättsvetenskap 14

1.2.1 Rätt, religion och politik 15

1.2.2 Rättens legitimationsgrund 16

1.3 Den juridiska metoden och rättskälleläran  16

1.4 Arbetets disposition 18

1.5 Referenser till antika primärkällor 18

 2 Romersk rätt 21

2.1 Präster och domare: den romerska rättens religiösa ursprung 21

2.2 Romarnas ”regleringssyndrom”  26

2.3 Rättens sekularisering 31

2.3.1 Från muntlighet till skriftlighet 32

2.3.2 Rättegångens sekularisering och ius honorarium 35

2.3.3 Lagstiftningens roll 37

2.4 Grekiska influenser: rättsvetenskapen under senrepubliken 38

2.4.1 Diairesis-metoden 38

2.4.2 Juristernas roll    48

2.5 Den klassiska epoken 49

2.5.1 Imperiet och dess påverkan på rättskällorna 49

2.5.2 Den klassiska rättsvetenskapen 51

2.6 Roms kris och den romerska rättens omvandling 54

2.7 Corpus juris civilis: den romerska rättens tidskapsel  56

2.8 Den romerska rättens metodologiska arv 57

 3 Rättsvetenskapen under medeltiden 59

3.1 Förnyat studium av romersk rätt 62

3.2 Utvecklingen mot vetenskapliga studier av den romerska rätten  63

3.2.1 Skolastik – att skapa harmoni i vetandet  64

3.3 Den väsensmetafysiska kunskapsteorin och rättens dualism 65

3.3.1 Oklarheter i den medeltida naturrättsläran 72

3.4 Det vetenskapliga studiet av romersk rätt 79

3.5 Universitetens roll 80

3.6 Återupptäckten av Digesta 81

3.7 Skolastik, teologi, filosofi och Corpus juris: juristutbildningen vid universiteten 84

3.7.1 Relationen mellan tro och vetande 84

3.7.2 Skolastisk rättsvetenskap och ius commune 87

3.7.3 Medeltida juristutbildning: skolastisk metod 88

3.8 Skolbildningar: legister, kanonister, glossatorer och kommentatorer 92

3.8.1 Två rättssystem – legistik och kanonistik 92

3.8.2 Glossatorerna – Accursius 95

3.8.3 Kommentatorerna 97

3.9 Rättsstudiet: teori och praxis 98

3.9.1 Materiella rättsområden  100

3.9.2 Rätt, religion och vetenskap – och politik 101

3.10 Övergång till usus modernus och humanismen  103

3.11 Svensk rätt: från landskapslagar till rikslagar 104

3.11.1 Magnus Erikssons lands- och stadslagar 106

3.11.2 Kristofer av Bayerns lands- och stadslagar 107

3.11.3 Rättsvetenskap: Uppsala universitet 107

3.12 Sammanfattning 108

 4 Den moderna naturrätten och dess intåg i Sverige 111

4.1 Rättskällorna under 1600- och 1700-talet 111

4.1.1 Lagstiftningen: från landslagen och stadslagen till 1734 års lag 112

4.1.2 1734 års lag 114

4.1.3 Lagtolkning, lagförklaringar och billighetsresonemang  118

4.1.4 Övriga rättskällor  121

4.2 Utvecklingen av en svensk rättsvetenskap under 1600-talet 124

4.3 Den moderna naturrättens teoretiska ramar 129

4.3.1 Grotius och den förnuftbaserade naturrätten  130

4.3.2 Samuel von Pufendorf 135

4.4 Naturrättens och den romerska rättens inverkan på den juridiska metoden 139

4.5 Rättens nationalisering under 1700-talet 141

4.5.1 David Nehrman-Ehrenstråhle  141

4.5.2 Närmare om orsakerna till den romerska rättens minskande betydelse 146

4.6 Sammanfattning 149

 5 Rättspositivismens framväxt 151

5.1 Den franska revolutionen och Code civil (1804) 151

5.2 Den epistemologiska revolutionen 156

5.3 Från väsensmetafysik till rättspositivism 158

5.4 Kodifikationsstriden i Tyskland (och Sverige?) 161

5.4.1 Debatten om en tysk civilkod 162

5.4.2 Debatten om en ny allmän civillag i Sverige 166

5.5 Den historiska skolans metodologiska konsekvenser 170

5.5.1 Den rättsdogmatiska metodens axiom: rättssäkerhet 171

5.5.2 Att skapa ordning ur kaos: rättsinstitutsläran  172

5.5.3 Historiska skolans bidrag till rättskälleläran 175

5.5.4 Historiska skolans arv i Sverige 177

5.6 Sammanfattning 184

 6 Från begreppsjurisprudens till rättsrealism  185

6.1 Begreppsjurisprudens 186

6.2 Interessenjurisprudenz: intresseavvägningar versus begreppsjurisprudens 190

6.3 Frirättsskolan 192

6.4 Rättsrealism: kritik av formalism och metafysik 194

6.4.1 Begreppet ”gällande rätt” 197

6.4.2 Rättskällebegreppet 198

6.5 ”… vinnandet av en verklig vetenskaplig begreppsvärld” – Axel Hägerström  199

6.5.1 Rättsvetenskap med eller utan filosofi 202

6.5.2 Hägerström och rättighetsbegreppet 204

6.5.3 Hägerströms kritik av metafysik i rättsvetenskapen 204

6.6 Samhällsnytta och konstruktiv rättsvetenskap: Anders Vilhelm Lundstedt 206

6.6.1 Rättsskolastiken och begreppsjurisprudensen 207

6.6.2 Samhällsnyttometoden och det allmänna rättsmedvetandet 209

6.7 ”Gällande rätt”, en prognos om domarens dömande: Alf Ross  214

6.7.1 Alf Ross dynamiska rättskällelära 217

6.7.2 Rättigheten: ett tomt mellanbegrepp 220

6.7.3 Rättighetsbegreppets referens 224

6.8 Rätten är giltig därför att den uppfattas som giltig: Karl Olivecrona 225

6.9 Rättsrealismens inflytande på rättsvetenskapen 227

6.9.1 Rättsvetenskap med sociologisk prägel – en betoning av yttre faktorer 230

6.10 Sammanfattning 231

6.11 Avslutning: efterkrigstiden  232

Litteraturförteckning 233

Register 245