Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

En strävan efter sanning

Vetenskapens teori och praktik
Skickas följande arbetsdag

En strävan efter sanning

Vetenskapens teori och praktik

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

I en tid då vetenskapen förknippas med de mest storslagna förhoppningar – och samtidigt i grunden ifrågasätts – behöver vi åter ställa de grundläggande frågorna: Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Hur går det till när man vetenskapar? Vilken betydelse har vetenskapen i ett kunskapssamhälle där man börjat tala om post-sanning och ”alternativa fakta”? En strävan efter sanning introducerar vetenskapsteorin med utgångspunkt från de praktiker som präglar vetenskapens vardag. Vetenskapen beskrivs s...

I en tid då vetenskapen förknippas med de mest storslagna förhoppningar – och samtidigt i grunden ifrågasätts – behöver vi åter ställa de grundläggande frågorna: Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Hur går det till när man vetenskapar? Vilken betydelse har vetenskapen i ett kunskapssamhälle där man börjat tala om post-sanning och ”alternativa fakta”? En strävan efter sanning introducerar vetenskapsteorin med utgångspunkt från de praktiker som präglar vetenskapens vardag. Vetenskapen beskrivs som ett projekt, med upptäckten som drivkraft och med en historia – och en framtid – som utmanar. För att förstå hur vetenskapen konkret fungerar måste man ta sig bortom de stereotyper som ofta ställt positivism och hermeneutik, induktion och deduktion, empirism och rationalism, kvantitativa och kvalitativa metoder mot varandra som antingen-eller-alternativ, för att i stället intressera sig för tolkningskonflikter. Om det vetenskapliga projektet ska hållas vid liv och ha en framtid kan man inte resignerat plädera för en godtycklig relativism, men inte heller hävda att man redan äger absolut kunskap.

      • 1
        7
        Vetenskap? Vetenskap!
        • Frågor om vetenskap, vetenskapens frågor
        • Vetenskapen är en självklarhet
        • Kognitiv nationalism
        • Plötsligt ifrågasätts vetenskapen!
        • Går det alls att definiera vad vetenskap är?
        • Vetenskap reser frågor och ifrågasätter det självklara
        • Vetenskapen är ett projekt
        • Måste bristen på konsensus vara en brist?
        • Vad förenar vetenskapen vid ”diversitetet"?
        • Vetenskapsteori – bokens struktur
  • Del IUpptäckten: vetenskapen har en historia
      • 2
        31
        Kunskapens äventyr och vetenskapens upptäcktsfärder
        • Berättelsen om den ”nya” världen
        • 1800-talets behov av en berättelse
        • Universiteten i dragkampen mellan kyrka och nationalstat
        • Myten om den oöverstigliga klyftan mellan vetenskap och religion
        • Resan till det naturliga urvalet
        • Bildningsresor inspirerar till kunskapsäventyr
        • Perspektivskiften och intellektuell rörlighet
        • Med positivismen uppstår den moderna vetenskapen
        • På vilket sätt var Columbus ändå en hjälte?
        • Konsten att dela världen vetenskapligt
      • 3
        65
        Vetenskapens anakronismer – vetenskapsfilosofi
        • Vad betyder det att vetenskapen har en historia?
        • Vetenskapens historia har också mörka sidor
        • Vårt förhållande till det förflutna präglas av anakronismer
        • Kan man alls tala om vetenskap, vetenskapsmän och en vetenskaplig revolution?
        • Vetenskapens sekulära anakronismer
        • Internationaliseringens översättningsironier förvirrar
        • Anakronismerna i vetenskapliga framställningar
        • Nödvändigheten av vetenskapsfilosofisk reflektion
        • Behovet av ett nytt vetenskapsnarrativ
      • 4
        87
        Teorier och praktiker, texter och kontexter
        • Teori och praktik på kunskapens arena
        • Mänskligt handlande och skapande vetande
        • Man kan inte ”samla in” empiri!
        • Att ”läsa” och ”skriva” världen
        • Texter och kontexter
        • Textens kontext: vem lagade egentligen maten åt Adam Smith?
        • Vetenskapen finns alltid redan i samhället – och samhället i vetenskapen
        • En kopernikansk vändning förändrar världen
        • Betydelsen av teorier och ”tyst” kunskap för upptäcktens logik
  • Del IIEn vetenskaplig revolution
      • 5
        115
        Konsten att upptäcka/uppfinna världen
        • ”Det största undret i världshistorien”
        • Forskare har alltid behövt finansiering
        • Uppfinningen av upptäckten – den moderna vetenskapens födelse
        • Quasi novello Columbus
        • När tiden vänder – från öst till väst
        • Att upptäcka/uppfinna en ”ny” värld
        • Att kartlägga världen är aldrig något oskyldigt
        • Det är väl ingen konst att avbilda världen?
        • Innebar renässanskulturens imitationer upptäckter eller uppfinningar?
        • Mellan upptäckt och uppfinning: det ständiga ekot från antiken och medeltiden
      • 6
        145
        Teknologin öppnar – och matematiken förklarar – nya världar
        • Teknologin föregår vetenskapen
        • Teknologin öppnar nya världar
        • När ”nya” matematiska förklaringar hämtades från det förflutna
        • Källor till matematisering: bokföring, konst och arkitektur
        • Matematikernas revolt mot filosoferna
        • En mer komplex bild
        • Den vetenskapliga revolutionen kulminerar: Isaac Newton!
        • En lagbunden värld
        • Forskare har också andra sidor
        • Vetenskapens institutionalisering
        • Det instrumentella förnuftet – när förnuftet självt blir teknologi
      • 7
        171
        Alldeles för stora drömmar om Vetenskapen
        • När filosofin kom till Sverige
        • Att (upp)finna en yttersta grund för kunskapen – när ingenting verkar säkert
        • Historiska förutsättningar för skepticism och fundamentism
        • En epistemologisk vändning – och en kvardröjande cartesiansk oro
        • Så delade man världen på Descartes tid: subjekt och objekt
        • Subjektet mellan centrering och decentrering
        • Empirismen som uppgörelse med skolastiken
        • Deduktion/induktion – ett alldeles för uppförstorat antingen-eller
        • Hur är kunskapen alls möjlig?
        • Den svåra konsten att hålla balansen
        • Syntesen bryter samman – positivismen formulerar agendan
        • Drömmar om Vetenskapen
        • Bröderna Humboldt och de två vetenskapliga projekten
  • Del IIITolkningskonflikter: vetenskapens vardag
      • 8
        215
        Positivismen – och dess kritiker – definierar vår tids vetenskap
        • Positivismen som dominerande vetenskapsnarrativ
        • En ny positivism: vetenskap kräver verifikation
        • Vetenskapens enhet – ett nödvändigt ideal
        • Postpositivistiska korrigeringar: falsifierbarhet och paradigm
        • Semmelweis och den hypotetisk-deduktiva metoden
        • Kritisk rationalism: stegvisa framsteg genom falsifierbarhet
        • Vetenskap utvecklas genom kopernikanska vändningar
        • Paradigmets paradigmatiska betydelse för vetenskapen
        • Paradigm och diskurser handlar om praktiker och perception
        • Konstruktionismen och dess gränser
      • 9
        247
        De två kulturerna: humanism eller naturalism
        • En ännu ”positivare” filosofi: fenomenologins nödvändighet
        • … men fenomenologi är ändå inte tillräckligt
        • Skilda vetenskapliga kunskapskulturer
        • Kan människan studeras med ”vetenskapliga” metoder?
        • Humanism eller antihumanism?
        • Vetenskapens antropologiska underskott
        • Bokstäver eller siffror, kvalitativa eller kvantitativa metoder?
        • Kontinental och analytisk filosofi
        • Fenomenologi och naturalism
        • Reduktioner eller reduktionism
      • 10
        285
        Tolkningslaboratorier: förstå och förklara
        • Den hermeneutiska erfarenheten: underverket och reservationen
        • Relativistiska, teologifixerade, psykologistiska, textfixerade och positivistiska missförstånd
        • Förståelsehermeneutikens två parallella vetenskapligheter
        • Kognitiv balkanisering vid det moderna universitetet
        • Ett kritiskt tolkningsbegrepp
        • Konsten att förklara för att bättre förstå
        • Gränsöverskridande integrativ humaniora
        • Sanningen måste sökas i mötet mellan tolkningar som kommer ”inifrån” och ”utifrån”
        • ”Utan skiljaktiga åsikter är det omöjligt att upptäcka sanningen”
        • Från bibliotek till laboratorier
        • Vetenskapliga tolkningslaboratorier i hermeneutikens tidsålder
  • Del IVVetenskapen har en framtid
      • 11
        331
        Globalisering och kunskapssamhälle
        • Dialektiken mellan upptäckter och uppfinningar
        • Vetenskapen har gjort enorma framsteg – och förändrats
        • Globaliseringens vetenskap och vetenskapens globalisering
        • Digitala myter och utmaningar
        • Än en gång: vetenskapens samhälleliga kontextualisering
        • När nationalstatens öde också blev vetenskapens öde
        • Konkurrensstatens vetenskapliga utmaningar
        • Har kunskapssamhället någon framtid?
      • 12
        355
        Bortom relativism och objektivism: strävan efter sanning
        • Relativism, kognitiv horisontalisering och postsanning
        • Objektivismen och den nya formalismen
        • I stället för att äga Sanningen får vetenskapen nöja sig med evidens
        • I slutändan handlar vetenskaplighet om kollegialitet
        • Vetenskapens implicerade ethos
        • Vad betyder det att vetenskapen har en framtid?
        • Festens vetenskapliga betydelse
    • 391
      Efter orden – tack!
    • 395
      Noter
    • 405
      Referenser
    • 413
      Personregister
    • 417
      Sakregister
Vill du veta mer?

Läs intervjun med författare Bengt Kristensson Uggla.

Information

Författare:
Bengt Kristensson Uggla
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144130323
Utgivningsår:
2019
Artikelnummer:
40232-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
424

Författare

Bengt Kristensson Uggla

Bengt Kristensson Uggla är innehavare av Amos Andersons professur i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akade...

 ;

I en tid då vetenskapen förknippas med de mest storslagna förhoppningar - och samtidigt i grunden ifrågasätts - behöver vi åter ställa de grundläggande frågorna: Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Hur går det till när man vetenskapar? Vilken betydelse har vetenskapen i ett kunskapssamhälle där man börjat tala om post-sanning och ”alternativa fakta”? En strävan efter sanning introducerar vetenskapsteorin med utgångspunkt från de praktiker som präglar vetenskapens vardag. Vetenskapen beskrivs s...

I en tid då vetenskapen förknippas med de mest storslagna förhoppningar - och samtidigt i grunden ifrågasätts - behöver vi åter ställa de grundläggande frågorna: Vad är kunskap? Vad är vetenskap? Hur går det till när man vetenskapar? Vilken betydelse har vetenskapen i ett kunskapssamhälle där man börjat tala om post-sanning och ”alternativa fakta”? En strävan efter sanning introducerar vetenskapsteorin med utgångspunkt från de praktiker som präglar vetenskapens vardag. Vetenskapen beskrivs som ett projekt, med upptäckten som drivkraft och med en historia - och en framtid - som utmanar. För att förstå hur vetenskapen konkret fungerar måste man ta sig bortom de stereotyper som ofta ställt positivism och hermeneutik, induktion och deduktion, empirism och rationalism, kvantitativa och kvalitativa metoder mot varandra som antingen-eller-alternativ, för att i stället intressera sig för tolkningskonflikter. Om det vetenskapliga projektet ska hållas vid liv och ha en framtid kan man inte resignerat plädera för en godtycklig relativism, men inte heller hävda att man redan äger absolut kunskap.

Vill du veta mer?

Läs intervjun med författare Bengt Kristensson Uggla.

Information

Författare:
Bengt Kristensson Uggla
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144164151
Utgivningsår:
2019
Artikelnummer:
40232-SB01
Upplaga:
Första

Författare

Bengt Kristensson Uggla

Bengt Kristensson Uggla är innehavare av Amos Andersons professur i filosofi, kultur och företagsledning vid Finlands svenska universitet Åbo Akade...

 ;