Varukorg
Varukorgen är tom!
Varukorgen inkl. moms 0 kr
Elektronisk distribution
Frakt inkl. moms 0 kr
Varav moms (6 %) 0 kr
Varav moms (25 %) 0 kr
Öresutjämning 0 kr
Att betala inkl. moms 0 kr

En strävan efter sanning

En strävan efter sanning
Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.
På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.
- 17Vetenskap? Vetenskap!
- Frågor om vetenskap, vetenskapens frågor
- Vetenskapen är en självklarhet
- Kognitiv nationalism
- Plötsligt ifrågasätts vetenskapen!
- Går det alls att definiera vad vetenskap är?
- Vetenskap reser frågor och ifrågasätter det självklara
- Vetenskapen är ett projekt
- Måste bristen på konsensus vara en brist?
- Vad förenar vetenskapen vid ”diversitetet"?
- Vetenskapsteori – bokens struktur
- Del IUpptäckten: vetenskapen har en historia
- 231Kunskapens äventyr och vetenskapens upptäcktsfärder
- Berättelsen om den ”nya” världen
- 1800-talets behov av en berättelse
- Universiteten i dragkampen mellan kyrka och nationalstat
- Myten om den oöverstigliga klyftan mellan vetenskap och religion
- Resan till det naturliga urvalet
- Bildningsresor inspirerar till kunskapsäventyr
- Perspektivskiften och intellektuell rörlighet
- Med positivismen uppstår den moderna vetenskapen
- På vilket sätt var Columbus ändå en hjälte?
- Konsten att dela världen vetenskapligt
- 365Vetenskapens anakronismer – vetenskapsfilosofi
- Vad betyder det att vetenskapen har en historia?
- Vetenskapens historia har också mörka sidor
- Vårt förhållande till det förflutna präglas av anakronismer
- Kan man alls tala om vetenskap, vetenskapsmän och en vetenskaplig revolution?
- Vetenskapens sekulära anakronismer
- Internationaliseringens översättningsironier förvirrar
- Anakronismerna i vetenskapliga framställningar
- Nödvändigheten av vetenskapsfilosofisk reflektion
- Behovet av ett nytt vetenskapsnarrativ
- 487Teorier och praktiker, texter och kontexter
- Teori och praktik på kunskapens arena
- Mänskligt handlande och skapande vetande
- Man kan inte ”samla in” empiri!
- Att ”läsa” och ”skriva” världen
- Texter och kontexter
- Textens kontext: vem lagade egentligen maten åt Adam Smith?
- Vetenskapen finns alltid redan i samhället – och samhället i vetenskapen
- En kopernikansk vändning förändrar världen
- Betydelsen av teorier och ”tyst” kunskap för upptäcktens logik
- Del IIEn vetenskaplig revolution
- 5115Konsten att upptäcka/uppfinna världen
- ”Det största undret i världshistorien”
- Forskare har alltid behövt finansiering
- Uppfinningen av upptäckten – den moderna vetenskapens födelse
- Quasi novello Columbus
- När tiden vänder – från öst till väst
- Att upptäcka/uppfinna en ”ny” värld
- Att kartlägga världen är aldrig något oskyldigt
- Det är väl ingen konst att avbilda världen?
- Innebar renässanskulturens imitationer upptäckter eller uppfinningar?
- Mellan upptäckt och uppfinning: det ständiga ekot från antiken och medeltiden
- 6145Teknologin öppnar – och matematiken förklarar – nya världar
- Teknologin föregår vetenskapen
- Teknologin öppnar nya världar
- När ”nya” matematiska förklaringar hämtades från det förflutna
- Källor till matematisering: bokföring, konst och arkitektur
- Matematikernas revolt mot filosoferna
- En mer komplex bild
- Den vetenskapliga revolutionen kulminerar: Isaac Newton!
- En lagbunden värld
- Forskare har också andra sidor
- Vetenskapens institutionalisering
- Det instrumentella förnuftet – när förnuftet självt blir teknologi
- 7171Alldeles för stora drömmar om Vetenskapen
- När filosofin kom till Sverige
- Att (upp)finna en yttersta grund för kunskapen – när ingenting verkar säkert
- Historiska förutsättningar för skepticism och fundamentism
- En epistemologisk vändning – och en kvardröjande cartesiansk oro
- Så delade man världen på Descartes tid: subjekt och objekt
- Subjektet mellan centrering och decentrering
- Empirismen som uppgörelse med skolastiken
- Deduktion/induktion – ett alldeles för uppförstorat antingen-eller
- Hur är kunskapen alls möjlig?
- Den svåra konsten att hålla balansen
- Syntesen bryter samman – positivismen formulerar agendan
- Drömmar om Vetenskapen
- Bröderna Humboldt och de två vetenskapliga projekten
- Del IIITolkningskonflikter: vetenskapens vardag
- 8215Positivismen – och dess kritiker – definierar vår tids vetenskap
- Positivismen som dominerande vetenskapsnarrativ
- En ny positivism: vetenskap kräver verifikation
- Vetenskapens enhet – ett nödvändigt ideal
- Postpositivistiska korrigeringar: falsifierbarhet och paradigm
- Semmelweis och den hypotetisk-deduktiva metoden
- Kritisk rationalism: stegvisa framsteg genom falsifierbarhet
- Vetenskap utvecklas genom kopernikanska vändningar
- Paradigmets paradigmatiska betydelse för vetenskapen
- Paradigm och diskurser handlar om praktiker och perception
- Konstruktionismen och dess gränser
- 9247De två kulturerna: humanism eller naturalism
- En ännu ”positivare” filosofi: fenomenologins nödvändighet
- … men fenomenologi är ändå inte tillräckligt
- Skilda vetenskapliga kunskapskulturer
- Kan människan studeras med ”vetenskapliga” metoder?
- Humanism eller antihumanism?
- Vetenskapens antropologiska underskott
- Bokstäver eller siffror, kvalitativa eller kvantitativa metoder?
- Kontinental och analytisk filosofi
- Fenomenologi och naturalism
- Reduktioner eller reduktionism
- 10285Tolkningslaboratorier: förstå och förklara
- Den hermeneutiska erfarenheten: underverket och reservationen
- Relativistiska, teologifixerade, psykologistiska, textfixerade och positivistiska missförstånd
- Förståelsehermeneutikens två parallella vetenskapligheter
- Kognitiv balkanisering vid det moderna universitetet
- Ett kritiskt tolkningsbegrepp
- Konsten att förklara för att bättre förstå
- Gränsöverskridande integrativ humaniora
- Sanningen måste sökas i mötet mellan tolkningar som kommer ”inifrån” och ”utifrån”
- ”Utan skiljaktiga åsikter är det omöjligt att upptäcka sanningen”
- Från bibliotek till laboratorier
- Vetenskapliga tolkningslaboratorier i hermeneutikens tidsålder
- Del IVVetenskapen har en framtid
- 11331Globalisering och kunskapssamhälle
- Dialektiken mellan upptäckter och uppfinningar
- Vetenskapen har gjort enorma framsteg – och förändrats
- Globaliseringens vetenskap och vetenskapens globalisering
- Digitala myter och utmaningar
- Än en gång: vetenskapens samhälleliga kontextualisering
- När nationalstatens öde också blev vetenskapens öde
- Konkurrensstatens vetenskapliga utmaningar
- Har kunskapssamhället någon framtid?
- 12355Bortom relativism och objektivism: strävan efter sanning
- Relativism, kognitiv horisontalisering och postsanning
- Objektivismen och den nya formalismen
- I stället för att äga Sanningen får vetenskapen nöja sig med evidens
- I slutändan handlar vetenskaplighet om kollegialitet
- Vetenskapens implicerade ethos
- Vad betyder det att vetenskapen har en framtid?
- Festens vetenskapliga betydelse
- 391Efter orden – tack!
- 395Noter
- 405Referenser
- 413Personregister
- 417Sakregister
Vill du veta mer?
Läs intervjun med författare Bengt Kristensson Uggla.
Information
- Författare:
- Bengt Kristensson Uggla
- Språk:
- Svenska
- ISBN:
- 9789144130323
- Utgivningsår:
- 2019
- Artikelnummer:
- 40232-01
- Upplaga:
- Första
- Sidantal:
- 424
Vill du veta mer?
Läs intervjun med författare Bengt Kristensson Uggla.
Information
- Författare:
- Bengt Kristensson Uggla
- Språk:
- Svenska
- ISBN:
- 9789144164151
- Utgivningsår:
- 2019
- Artikelnummer:
- 40232-SB01
- Upplaga:
- Första