Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Socialt arbete i civilsamhället

- aktörer, former och funktioner
Skickas följande arbetsdag

Socialt arbete har sin givna plats i det civila samhällets organisationer. Författarna till denna antologi har arbetat med forskningsprojekt som rör den ideella sektorns roll, funktion och status i ett föränderligt välfärdssamhälle, där konsekvenserna för det sociala arbetet och för olika brukargrupper är av särskilt intresse. Boken ger en bred bild av socialt arbete i civilsamhället, som både ”röst” och ”service”, i olika grad av organiserade former. Här synliggörs både vad vi kallar ”Vi-fö...

Socialt arbete har sin givna plats i det civila samhällets organisationer. Författarna till denna antologi har arbetat med forskningsprojekt som rör den ideella sektorns roll, funktion och status i ett föränderligt välfärdssamhälle, där konsekvenserna för det sociala arbetet och för olika brukargrupper är av särskilt intresse. Boken ger en bred bild av socialt arbete i civilsamhället, som både ”röst” och ”service”, i olika grad av organiserade former. Här synliggörs både vad vi kallar ”Vi-för-dem”-organisationer som har hemlöshet, vård och arbetsträning på sin agenda, liksom ”Vi-för-oss”-organisationer såsom kvinnojourer och verksamheter som samlar människor med psykisk skörhet eller annan funktionsvariation. Även det myndighetsbaserade sociala arbetet relaterar till det civila samhället. Brukarorganisationer inbjuds till samverkan, och medborgare ges uppdrag att verka i ett myndighetsdefinierat, men frivilligt, socialt arbete. Här beskrivs också hur socialarbetare som yrkeskår nyttjar det civila samhället som arena för att driva på myndigheternas insatser. Det civila samhället rymmer mångas engagemang. Detta har inte minst blivit tydligt i de senaste årens flykting- och integrationsfrågor vilket avspeglas i kapitlen. Boken presenterar även relevanta teoretiska perspektiv. Boken vänder sig till dem som studerar socialt arbete och andra samhällsvetenskapliga ämnen. En väl så viktig läsargrupp är de som arbetar med eller är engagerade inom det civila samhällets organisationer.

    • 1
      Förord
    • 3
      Författarpresentationer
  • Del 1 Bakgrund och teoretiska perspektiv
      • 1
        19
        Socialt arbete i civilsamhället
      • Stig Linde & Roberto Scaramuzzino
        • 21
          Bokens struktur
        • 24
          Bokens bidrag
      • 2
        25
        Det civila samhällets historia – begreppet, fenomenet och debatten
      • Stig Linde & Roberto Scaramuzzino
        • 26
          En ny politisk ram för civilsamhället
        • 27
          Frivilligt socialt arbete
        • 28
          Civilsamhället som modernt fenomen
        • 30
          De sociala rörelserna och framväxten av det sociala arbetet
        • 32
          Den svenska välfärdsstaten mellan kontinuitet och förändring
        • 34
          Olika generationer av sociala rörelser i civilsamhället
        • 36
          Spänningsfullt frirum
        • 37
          Fenomenet civilsamhälle
        • 40
          ”Civilsamhället” som utopi och slagträ
        • 41
          Socialt arbete i civilsamhället
        • 42
          Referenser
      • 3
        47
        Socialt arbete i civilsamhället: mikro-, meso- och makroteorier
      • Håkan Johansson & Anna Meeuwisse
        • 48
          Mikroteori: om personliga motiv och engagemangets sociala fördelar
        • 49
          Motiv till ideellt engagemang
        • 50
          Socialt kapital och emotionell energi
        • 52
          Nya former av engagemang
        • 52
          Mesoteori: om kollektivt handlande och organisering
        • 53
          Teorier om sociala rörelser och mobilisering
        • 56
          Teorier om ideella organisationer
        • 62
          Teorier om organisationers anpassning och hybridisering
        • 64
          Makroteori: jämförande teorier om nationella modeller
        • 65
          Välfärdsregimer och sektorsmodeller
        • 66
          Fem nationella modeller
        • 68
          Kritiken mot social origins-teorin
        • 69
          Ett forskningsfält i förändring
        • 69
          Referenser
  • Del 2 Det organiserade civilsamhället
      • 4
        77
        En svensk modell för civilsamhället? Organisationer inom det sociala området
      • Roberto Scaramuzzino & Anna Meeuwisse
        • 78
          Kännetecken för organisationer i det civila samhället
        • 79
          En svensk modell för civilsamhället
        • 81
          Röst och service
        • 86
          Mänskliga resurser
        • 90
          Finansiering
        • 93
          Beroende och styrning
        • 95
          En svensk modell i förändring?
        • 97
          Referenser
      • 5
        101
        Redovisning och ansvar – det ålagda och det självpåtagna
      • Malin Arvidson & Stig Linde
        • 102
          Redovisningsrelationer åt flera håll
        • 103
          Ansvar och makt
        • 104
          Presentation av fallstudieorganisationen
        • 106
          Att värdera civilsamhällets sociala insatser
        • 106
          Redovisningars och utvärderingars funktion
        • 108
          Ålagt ansvar – att hållas ansvarig
        • 111
          Självpåtaget ansvar – att känna ansvar
        • 113
          Samspel mellan ålagt och självpåtaget ansvar
        • 116
          Redovisningskravens definierande funktion
        • 117
          Särdrag i ideella organisationers redovisning
        • 118
          Redovisningsansvarets dimensioner
        • 119
          Splittrat fält kräver resurser och engagemang
        • 120
          Referenser
      • 6
        123
        Från röst till byråkrati – utmanade kärnvärden inom svenska kvinnojourer
      • Sara Helmersson
        • 124
          Tyngande ”pappersarbete”
        • 126
          Tidskrävande och osäkra anslagsprocesser
        • 128
          Brist på kapital
        • 128
          Administrativ stress: ”Det är mycket nu”
        • 130
          Nedprioriterad opinionsbildning
        • 132
          Socialtjänsten – en institutionaliserad samarbetspartner
        • 132
          Garant för betalning och kvalitet
        • 133
          Barn som grund för regelmässig kontakt
        • 135
          Utebliven kritik
        • 136
          Orosanmälan – en plikt för jourkvinnor?
        • 139
          Kan socialtjänsten väljas bort?
        • 140
          Ställningstagande för barn
        • 141
          Byråkrati och beroende
        • 142
          Nedlagda boenden
        • 143
          Byråkratisering och utmanade kärnvärden
        • 144
          Professionaliserad doxa
        • 145
          Referenser
      • 7
        149
        Samverkan, dialog och styrning – integration av nyanlända i förening
      • Roberto Scaramuzzino & Anders Jönsson
        • 150
          Vad är samverkan?
        • 152
          Samverkan, styrning och oberoende
        • 154
          Samverkan som politisk målsättning
        • 155
          Det civila samhällets mervärde
        • 156
          Samverkan för nyanländas etablering i Skåne
        • 158
          Samverkan, överenskommelser och partnerskap
        • 160
          Mellan ekonomisk och social integration
        • 161
          Mellan kontroll och frivillighet
        • 163
          Kommunikation och dialog som lösning
        • 164
          Ömsesidig förståelse trots olika logiker
        • 165
          Samverkanseffekt bortom NAD
        • 166
          Styrning och mångfald av organisationer
        • 168
          Samverkans strukturerande effekt
        • 170
          Referenser
  • Del 3 Spänningsfyllt frirum och arena för motstånd
      • 8
        175
        Volontärer i välfärdsstaten – socialt arbete med transitflyktingar som politisk handling
      • []
        Jaakko Turunen & Noomi Weinryb
        • 177
          Transitflyktingar, civilsamhälle och socialt arbete
        • 179
          Socialt arbete i den svenska välfärdsstaten
        • 182
          Fullständiga och partiella organisationer i socialt arbete
        • 184
          Studentintervjuer med volontärer
        • 185
          Upplevelser av socialt arbete i fullständiga och partiella civilsamhällesorganisationer
        • 185
          Medlemskap
        • 188
          Hierarkiska strukturer
        • 189
          Implementering av regler
        • 191
          Kontroller och sanktioner
        • 192
          Socialt arbete och civilsamhälle i den svenska välfärdsstaten
        • 192
          Utsuddad gräns mellan altruism och politik
        • 194
          Engagemang av egenintresse
        • 194
          Ad hoc-engagemang
        • 195
          Nya former för organisation och nätverk
        • 196
          Kan partiella organisationer tillhandahålla tjänster?
        • 198
          Referenser
        • 200
          Respondenter som refereras till och/eller citeras i kapitlet
      • 9
        201
        Att höja sin röst – socialarbetares mobilisering och organisering genom sociala medier
      • Gabriella Scaramuzzino
        • 202
          En individualiseringstrend i civilsamhället
        • 204
          Från fullständiga till partiella organisationer?
        • 205
          Facket som socialarbetares röstbärare
        • 206
          Enade socialarbetare
        • 206
          Lösa nätverk eller partiella organisationer?
        • 207
          ”För att bli en stark yrkeskår måste vi organisera oss”
        • 210
          Enade välfärdsarbetare
        • 211
          Hur har de politiska strategierna förändrats?
        • 211
          Möten, manifestationer och demonstrationer
        • 213
          Samla in och sprida socialarbetares egna vardagsberättelser
        • 215
          Skriva och sprida debattartiklar
        • 216
          Nya medlemskapsformer?
        • 216
          Passiv versus aktiv medlem
        • 218
          Representativitet versus anonymitet
        • 219
          Flyktig eller stabil organisering?
        • 220
          ”Nya” aktörer, former och funktioner?
        • 222
          Referenser
      • 10
        225
        Motståndsberättelser – civilsamhället som arena för att utmana marginalisering och stigman
      • Ulrika Levander & Nea Glad
        • 226
          Identitetsbaserat motstånd
        • 229
          Stigman och marginalitet – skilda positioner
        • 231
          Ensamhet, passivitet och självständighet
        • 231
          Problempositioner och marginaliserade identiteter
        • 233
          Allianser och svängrum för retoriska omförhandlingar
        • 233
          Kraften av igenkännande som gemensam sköld
        • 235
          Uppvärderad nedvärdering
        • 236
          Sätta parentes kring stigmat
        • 238
          Normbrytande annorlundaskap och radikalt handlande
        • 239
          Att utmana dikotomi och polarisering
        • 240
          Reproduktion och utmaning av begränsande normer
        • 240
          Strukturell kritik och reproduktioner av underordning
        • 242
          Ett omförhandlat utanförskap
        • 244
          Normens begränsningar eller min identitet?
        • 244
          Individuellt vardagsmotstånd och strukturell aktivism
        • 247
          Referenser
  • Del 4 Sociala insatser i gränsland
      • 11
        251
        Brukare och inflytande – brukarrepresentanters kooptering i socialtjänst och psykiatri
      • Erik Eriksson
        • 252
          En relation mellan civilsamhället och det offentliga
        • 252
          Institutioner och organisationer
        • 253
          Kooptering
        • 254
          Vad säger forskningen?
        • 256
          Brukarinflytande som kooptering
        • 257
          Brukarföreningar och enskilda brukare – vem koopteras?
        • 258
          Koopteringens praktik
        • 259
          Tillknytning
        • 261
          Inramning
        • 264
          Kontroll
        • 267
          Motstånd
        • 269
          Koopteringens möjligheter och begränsningar
        • 270
          Möjligheter att påverka
        • 271
          Konsekvenser för civilsamhället
        • 272
          Referenser
      • 12
        275
        Frivilligt socialt arbete i det offentligas gränsland – gode män, övervakare, kontakt- och stödpersoner
      • Kerstin Svensson
        • 277
          Uppdragens tillkomst och bakgrund
        • 277
          Vårdare eller tjänstemän?
        • 278
          Frivilliga parallellt med tjänstemän
        • 281
          Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare
        • 283
          Lagreglerade uppdrag
        • 284
          Lekmannaövervakare i Kriminalvården
        • 285
          Kontaktperson inom socialtjänsten
        • 287
          Stödperson inom psykiatrin
        • 288
          God man, förvaltare och förmyndare
        • 290
          Hur många är de?
        • 292
          Stöd, kontroll och normalisering
        • 293
          Engagerade personer med varierande uppdrag
        • 294
          Mellanmänsklig kontakt på fritiden
        • 296
          En grupp frivilliga med oklara roller
        • 297
          Referenser
    • 301
      Sakregister

Antologins 12 kapitel beskriver på ett mycket överskådligt sätt ämnen som samverkan och styrning såväl som socialarbetares mobilisering.

Den här boken är ett välkommet tillskott som kursbok inom Socionomutbildningen i Sverige /…/Boken rekommenderas varmt för läsning för den som är nyfiken och vill lära mer om aktörer, former och funktioner.

Information

Redaktörer:
Stig Linde Roberto Scaramuzzino
Kapitelförfattare:
Malin Arvidson Erik Eriksson Nea Glad Sara Helmersson Håkan Johansson Anders Jönsson Ulrika Levander Anna Meeuwisse Gabriella Scaramuzzino Kerstin Svensson
Översättare:
Caroline Björklund
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144116969
Utgivningsår:
2017
Artikelnummer:
39464-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
304

Författare

Stig Linde

Stig Linde är socionom, diakon i Svenska kyrkan och lektor i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund. Hans forskning rör organisering, särskilt u...

Roberto Scaramuzzino

Roberto Scaramuzzino är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hans forskning handlar om välfärdsstatliga förändringar och...

Malin Arvidson

Malin Arvidson är docent i socialt arbete vid Socialhögskolan i Lund. Med erfarenheter från brittisk ”Third Sector Research” och forskning om bistå...

Erik Eriksson

Erik Eriksson är socionom, doktor i socialt arbete och biträdande lektor vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Nea Glad

Nea Glad är utbildad genusvetare och socionom samt yrkesverksam socialarbetare. Hennes forskningsintresse rör sig kring motstånd, aktivism och funk...

Sara Helmersson

Sara Helmersson är socionom och filosofie doktor i socialt arbete, verksam som lektor vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskningsintresse rör våld ...

Håkan Johansson

Håkan Johansson är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Han forskar om den svenska välfärdsstatens utveckling, medbor...

Anders Jönsson

Anders Jönsson är doktorand i socialt arbete. Hans forskningsintresse rör bland annat det sociala arbetets språk, med ett fokus på skriftlig kommun...

Ulrika Levander

Ulrika Levander är disputerad i socialt arbete vid Göteborgs universitet och arbetar sedan 2012 som lektor på Socialhögskolan i Lund. I sin forskni...

Anna Meeuwisse

Anna Meeuwisse är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning är framförallt inriktad mot det sociala arbet...

Gabriella Scaramuzzino

Gabriella Scaramuzzino är FD i socialt arbete och arbetar som postdoktor vid Socialhögskolan i Lund. Hennes forskningsområden är civilsamhället, di...

Kerstin Svensson

Kerstin Svensson är professor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes forskning handlar om arbete i människobehandlande org...

Jaakko Turunen

Jaakko Turunen är disputerad i statsvetenskap vid Uppsala universitet och är nu lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning fok...

Noomi Weinryb

Noomi Weinryb är docent och lektor i företagsekonomi, inriktning offentlig förvaltning, och är verksam vid Förvaltningsakademin på Södertörns högsk...

 ;