Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Förhållningssätt och möten

Arbetsmetoder i social omsorg
Skickas följande arbetsdag

Den reviderade upplagan av Förhållningssätt och möten bygger likväl som den första utgåvan på en viktig samhällsdiskussion, nämligen om yrkesmässigt bemötande inom äldre- och funktionshinderomsorg. Boken har tillkommit med ambitionen att täcka den kunskapsbrist som råder rörande arbetsmetoder inom social omsorg och har uppdaterats gällande terminologi och lagstiftning samt ett kapitel om välfärdsteknik och ett om samverkan. Boken syftar till att introducera aktuella arbetsmetoder inom äldre...

Den reviderade upplagan av Förhållningssätt och möten bygger likväl som den första utgåvan på en viktig samhällsdiskussion, nämligen om yrkesmässigt bemötande inom äldre- och funktionshinderomsorg. Boken har tillkommit med ambitionen att täcka den kunskapsbrist som råder rörande arbetsmetoder inom social omsorg och har uppdaterats gällande terminologi och lagstiftning samt ett kapitel om välfärdsteknik och ett om samverkan. Boken syftar till att introducera aktuella arbetsmetoder inom äldre- och funktionshinderomsorg. I varje kapitel presenteras en metod och dess teoretiska grunder vilket levandegörs genom fallbeskrivningar. Boken spänner över flertalet områden, såsom biståndsbedömning och dokumentation, aktivitet och välfärdsteknik, anhörigstöd och existentiella samtal. Vidare behandlas samverkan, case management och supported employment, kommunikation och vardagsliv med personlig assistans. Här diskuteras teorier och begrepp samt den internationella klassifikationen av funktions­tillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Boken riktar sig såväl till studerande vid universitets- och högskole­utbildningar inom socialt arbete, vård och omsorg som till yrkeshögskola och vuxenutbildning. Den kan även användas som handbok för yrkesverksamma inom social omsorg.

Förord 13

Författarpresentationer 15
 

      1 Att arbeta inom social omsorg samt äldre-och funktionshinderomsorg 21

Thomas Strandberg

Inledning 21

Omsorg och social omsorg 24

Omsorg 24

Social omsorg 27

Målgrupperna inom social omsorg 28

Äldre personer 28

Personer med funktionsnedsättning 30

Omsorgstagare, klient eller brukare 33

Lagstiftning, regelverk och planer 33

Hälso- och sjukvårdslagen 34

Socialtjänstlagen 34

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 35

Arbetsmetoder 36

Evidens 39

Bokens områden 40

Litteraturförteckning 44

Del I Äldre­omsorg

      2  Att bedöma behov och fatta beslut om bistånd 49

Eva Rönnbäck

Inledning 49

Biståndshandläggarens roll och uppdrag 50

Den styrande lagstiftningen 52

Rollen som offentlig tjänsteman 61

Att konstruera en hanterbar klient/brukare 63

Omgivningens förväntningar och krav 64

Med fokus på utredningen 66

Kartläggning av behoven 66

Bedömning av behoven 68

Sammanfattning 73

Litteraturförteckning 74

      3  Social dokumentation inom äldreomsorgen 77

Lena Talman

Inledning 77

Social dokumentation som arbetsverktyg 79

Bakgrund till social dokumentation 79

Aktuella lagar, föreskrifter och allmänna råd som styr dokumentationen 80

Vad är social dokumentation? 81

Hur ska dokumentationen utformas 82

De sociala hjälp- och stödinsatsernas mål, förhållningssätt och metoder tydliggörs genom social dokumentation 83

Social dokumentation eller vårddokumentation 83

Den sociala dokumentationens betydelse för självbestämmande, integritet och rättssäkerhet 84

Självbestämmande 85

Integritet 86

Rättssäkerhet 87

Biståndshandläggares och verksamhets­chefers roll för den sociala dokumentationen 88

Biståndshandläggarens roll 89

Verksamhetschefens roll 90

Liktydig syn på äldreomsorgen 91

Social dokumentation eller hälso-/sjukvårdsdokumentation 91

Etiska aspekter vid social dokumentation 92

Sammanfattning 93

Litteraturförteckning 94

      4  Meningsfull vardag på äldreboendet 97

Marie Lidskog

Inledning 97

Att bo på särskilt boende 99

Från fattigstuga till vård- och omsorgsboende för äldre 99

Vad innebär det att bo på äldreboende? 101

Mitt emellan hem och institution 102

Att vara aktör i sitt eget liv 103

Aktivitet och delaktighet ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv 104

Ett socialgerontologiskt perspektiv 106

Meningsfull vardag som medel och mål 107

Det dagliga livets trivialiteter 107

Tid för fest 109

Meningsfullhet för individen 109

Social samvaro 110

Fysisk aktivitet 112

Sammanfattning 113

Litteraturförteckning 114

      5  Anhörigomsorg och anhörigstöd 115

Ann-Britt Sand

Inledning 115

Avgränsning  116

Kapitlets uppläggning 117

Begreppsdefinitioner 117

Anhörig och anhörigomsorg 117

Stöd till anhöriga 119

Anhörigas respektive samhällets ansvar 120

Bakgrund 120

Historik kring anhörigstöd 121

Anhörigstöd 123

Vad finns det för stöd till anhöriga? 124

Anhörigas önskemål om stöd enligt tidigare studier 125

Hur fungerar anhörigstödet? 125

Metoder för anhörigstöd 126

Förvärvsarbetande anhöriga 129

Hur kan stöd till förvärvsarbetande anhöriga utformas? 132

Anhörigstöd 135

Se den anhörige som en expert att lära av 135

En frivillig uppgift? 136

Sammanfattning 137

Litteraturförteckning 138

      6  Välfärdsteknik för personer i behov av vård- och omsorgsinsatser 141

Johan Borg

Välfärdsteknik 141

Välfärdsteknikens nyttor 143

Lagar och regler kring välfärdsteknik 144

Välfärdsteknik och samtycke 146

Införande av välfärdsteknik 148

Välfärdsteknik och vård- och omsorgspersonal 150

Välfärdsteknik och etik 151

Välfärdsteknik och hållbarhet 153

Sammanfattning 155

Litteraturförteckning 156

      7 Existentiella samtal – om människosyn i äldreomsorgen 159

Dieter Hoffmann

Teoretiska reflektioner 159

Människosynen 162

Människans värdighet och den existentiella dimensionen 164

Existentiella teman 170

Det professionella existentiella samtalet 172

Finns det några regler? 174

Sammanfattning 178

Litteraturförteckning 178

Del II Funktions­hinder­omsorg

      8 ICF – ett verktyg i social omsorg 183

Kerstin Möller

Inledning 183

ICF:s uppbyggnad 187

Fysisk, social och samhällelig omgivning 188

Kroppens strukturer och kroppens funktioner 188

Aktivitet och delaktighet 189

Personliga faktorer 190

Tid och plats har betydelse 191

Enhetlig skala 191

Funktionstillstånd eller funktionshinder? 192

Många olika syften och perspektiv 193

ICF i vardagliga omsorgssituationer 194

Samla in information – beskriva (1) 194

Analysera (2) och bedöma informationen (3) 197

Besluta och åtgärda (4) 199

Reflektera och utvärdera (5) 199

Sammanfattning 199

Litteraturförteckning 200

      9  Samverkansformer i arbete med barn och ungas psykiska hälsa 203

Maria Fjellfeldt

Inledning 204

Forskning om samverkan 206

Tre exempel på samverkansformer 207

Att skapa en helhetsbild 209

Mål som går i linje med varandra 210

Mål som står i konflikt med varandra 211

Medlemskap i olika samverkansformer 213

En del av ordinarie strukturer eller ett parallellt projekt 215

Samordnarens roll 217

Samverkansformernas karaktärsdrag 219

Sammanfattning 222

Litteraturförteckning 223

      10 Vardag på egna villkor med personlig assistans 227

Lottie Giertz

Inledning 227

Bakgrunden till personlig assistans 228

Nationell bakgrund 228

Internationellt inflytande 230

Forskning kring personlig assistans 232

Att arbeta som assistent hos brukare med intellektuella funktionsnedsättningar 235

Underlag för fallbeskrivningar 236

Sammanfattning 245

Litteraturförteckning 246

      11 Case management – ett arbetssätt inom socialpsykiatrin 249

Helene Hillborg

Inledning 249

Empowerment och case management 256

Empowerment-processen – exempel från verkligheten 258

Sammanfattning 266

En case managers arbetssätt och roller 267

Litteraturförteckning 268

      12 Nycklar till kommunikation 273

Pia Käcker

Inledning 274

Kommunikation 275

Några olika kommunikationsmodeller 275

Kognitiva förmågor som minne och språk 276

Minne 278

Språk 278

Hur underlättas respektive hindras kommunikationen 279

Fallbeskrivningar 281

Sammanfattning 292

Rehabilitering och stöd 294

Litteraturförteckning 295

      13 Supported employment – en väg till arbete 297

Johanna Gustafsson

Inledning 297

Teoretisk utgångspunkt 299

En evidensbaserad metod 301

En svensk modell för stöd 303

Planering 305

Jobbmatchning 308

Arbetsträning 312

Anställning på den reguljära arbetsmarknaden 318

Sammanfattning 320

Litteraturförteckning 320

      14 Begrepp, teorier och perspektiv inom social omsorg 323

Thomas Strandberg

Social omsorg 323

Helhetssyn 325

Minskad fragmentisering 326

Tvärvetenskaplig förståelse 326

Interprofessionell kommunikation 327

Teorier inom social omsorg 328

Socialt erkännande 328

Tre former av erkännande 330

Sammanfattning 332

Fallbeskrivningar 333

Yrkesetik 333

Omslagsbilden 334

Litteraturförteckning 335

Bilaga 1 – Dokumentationsmall för SoL-utredningar 337

Ansökan 337

Inledning 337

Kartläggning av aktuell situation 338

Bedömning 343

Beslut 344

Överlämnandet till verkställigheten 344

Register 345

Ett flertal författare med olika professioner ger en god framställning av olika aspekter inom verksamhetsområdet.

Information

Redaktörer:
Thomas Strandberg
Kapitelförfattare:
Johan Borg Maria Fjellfeldt Lottie Giertz Johanna Gustafsson Helene Hillborg Dieter Hoffmann Pia Käcker Marie Lidskog Kerstin Möller Eva Rönnbäck
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144159799
Utgivningsår:
2011
Revisionsår:
2022
Artikelnummer:
33397-02
Upplaga:
Andra
Sidantal:
348

Författare

Thomas Strandberg

Thomas Strandberg är professor i socialt arbete och med.dr i handikappvetenskap. Han disputerade 2006 på en avhandling med titeln ”Vuxna med förvär...

Johan Borg

Johan Borg är civilingenjör och fil.dr i medicinsk vetenskap. År 2011 disputerade han i ämnet folkhälsovetenskap med inriktning socialmedicin på en...

Maria Fjellfeldt

Maria Fjellfeldt är socionom och fil.dr i socialt arbete. Hon har även en examen i bildterapi. Maria disputerade 2017 på en avhandling om implement...

Lottie Giertz

Lottie Giertz är arbetsterapeut, fil.dr och lektor vid Institutionen för socialt arbete på Linnéuniversitet. Lottie har arbetat som enhetschef inom...

Johanna Gustafsson

Johanna Gustafsson är med.dr och universitetslektor vid Institutionen för hälsovetenskaper, Enheten för aktivitet och hälsa, Örebro universitet och...

Helene Hillborg

Helene Hillborg är med.dr i handikappvetenskap och har en bakgrund som arbetsterapeut. Hon arbetar som FoU-handledare vid Forskning och Utveckling,...

Dieter Hoffmann

Dieter Hoffmann är teologie doktor i religionshistoria med religionspsykologi. Han har specialiserat sig på etiska och existentiella ämnen i samspe...

Pia Käcker

Pia Käcker är arbetsterapeut och fil.dr i handikappvetenskap (2007). Avhandlingen är en undersökning av hur elva personer med förvärvade hjärnskado...

Marie Lidskog

Marie Lidskog är med.dr i vårdvetenskap och anställd som lektor på Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet. Hon är arbetsterap...

Kerstin Möller

Kerstin Möller är fil.mag. i hälso- och sjukvårdsadministration och med.dr i handikappvetenskap. Hon har varit anställd vid FoU i Sörmland - kommun...

Eva Rönnbäck

Eva Rönnbäck är socionom och fil.dr i socialt arbete och tidigare verksam som chef vid FoU Västernorrland. Arbetet vid FoU Västernorrland omfattar ...

Ann-Britt Sand

Ann-Britt Sand är fil.dr i sociologi. Hon disputerade år 2000 med en avhandling om hur livet och försörjningen på olika sätt kan påverkas när exemp...

Lena Talman

Lena Talman är fil.dr i socialt arbete och disputerade år 2018 med en avhandling som belyser delaktighet i vardagslivet för vuxna som har grav inte...

 ;