Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna

Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna

Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Demensguiden

Förhållningssätt och åtgärder i demensvården
Skickas följande arbetsdag

351 kr

inkl. moms

Exkl. moms: 331 kr

351 kr

inkl. moms

Exkl. moms: 331 kr

Hitta produkten hos våra återförsäljare som levererar utanför Sverige

Demensguiden är en ”förstahjälpenbok” som kan användas i mötet med personer med demenssjukdomar. Bokens huvudbudskap är att hälso- och sjukvårdspersonal måste ha god kunskap om personen med demenssjukdom. De måste veta vad demenssjukdomen innebär och inte minst måste de kunna kartlägga kognitiv svikt och resurser för att ge individuellt anpassad behandling, vård och omsorg. Boken riktar sig primärt till studerande vid hälso- och sjukvårdsutbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. Äve...

Demensguiden är en ”förstahjälpenbok” som kan användas i mötet med personer med demenssjukdomar. Bokens huvudbudskap är att hälso- och sjukvårdspersonal måste ha god kunskap om personen med demenssjukdom. De måste veta vad demenssjukdomen innebär och inte minst måste de kunna kartlägga kognitiv svikt och resurser för att ge individuellt anpassad behandling, vård och omsorg. Boken riktar sig primärt till studerande vid hälso- och sjukvårdsutbildningar på både grundnivå och avancerad nivå. Även kliniskt verksamma och närstående kan ha nytta av boken.

      • 19
        Förord till den svenska utgåvan
      • 21
        Förord till den tredje utgåvan
  • Del ett
      • 1
        27
        Demenssyndromet
        • 1.1
          27
          Inledning
        • 1.2
          28
          Vad sker i hjärnan vid utveckling av demens?
        • 1.3
          30
          Definition av och kriterier för begreppet demens
        • 1.4
          31
          Demenssyndromet – en översikt
        • 1.5
          31
          Kognitiva kännetecken
          • 1.5.1
            31
            Uppmärksamhet
          • 1.5.2
            33
            Lärande
          • 1.5.3
            34
            Minne
          • 1.5.4
            36
            Språk
          • 1.5.5
            37
            Handlingsförmåga
          • 1.5.6
            38
            Förståelse och tolkning
          • 1.5.7
            39
            Förståelse och handling i rum
          • 1.5.8
            40
            Intellektuella förmågor
          • 1.5.9
            41
            Exekutiva funktioner
        • 1.6
          41
          Beteendemässiga och psykiska kännetecken
          • 1.6.1
            41
            Depression och tillbakadragenhet
          • 1.6.2
            42
            Ångest
          • 1.6.3
            42
            Hallucinationer, vanföreställningar och illusioner
          • 1.6.4
            43
            Personlighetsförändringar
          • 1.6.5
            44
            Apati, ointresse, rastlöst motoriskt beteende
          • 1.6.6
            44
            Repeterande handlingar (perseveration)
        • 1.7
          44
          Motoriska kännetecken
          • 1.7.1
            44
            Muskelstelhet och balansproblem
          • 1.7.2
            45
            Inkontinens (ofrivillig avgång av urin eller avföring)
        • 45
          Reflektionsfrågor
      • 2
        47
        Demensutlösande sjukdomar
        • 2.1
          47
          Klassificering
        • 2.2
          48
          Demens vid Alzheimers sjukdom (AD)
          • 2.2.1
            48
            Tidiga kännetecken
          • 2.2.2
            49
            Senare kännetecken
          • 2.2.3
            49
            Förlopp och förekomst
          • 2.2.4
            50
            Orsaker
          • 2.2.5
            50
            Yngre personer och AD
        • 2.3
          50
          Frontotemporal demens (FTD)
          • 2.3.1
            50
            Det frontala syndromet
          • 2.3.2
            52
            Diagnostisering
          • 2.3.3
            52
            Orsaker
          • 2.3.4
            53
            Förekomst
        • 2.4
          53
          Lewykroppsdemens (LBD)
          • 2.4.1
            53
            Kännetecken
          • 2.4.2
            54
            Malignt neuroleptikasyndrom (MNS)
        • 2.5
          55
          Parkinsons sjukdom med demens (PDD)
        • 2.6
          56
          Vaskulär demens (VaD)
          • 2.6.1
            56
            Förekomst, prevention och riskfaktorer
        • 2.7
          57
          Blandformen vaskulär demens och Alzheimers sjukdom
        • 2.8
          57
          Alkoholrelaterad demens
          • 2.8.1
            58
            Wernickes encefalopati och Korsakoffs syndrom
          • 2.8.2
            58
            Alkoholdemens
        • 58
          Reflektionsfrågor
      • 3
        59
        Demensliknande tillstånd
        • 3.1
          59
          Ångest
        • 3.2
          60
          Delirium
          • 3.2.1
            60
            Riskfaktorer och utlösande faktorer
          • 3.2.2
            61
            Förekomst
          • 3.2.3
            61
            Kännetecken och förlopp
          • 3.2.4
            62
            Riktlinjer för behandling av delirium
        • 3.3
          63
          Depression
          • 3.3.1
            63
            Utlösande orsaker
          • 3.3.2
            63
            Kännetecken
          • 3.3.3
            64
            Atypiska depressioner hos äldre
          • 3.3.4
            65
            Förekomst
          • 3.3.5
            65
            Behandling och prognos
        • 65
          Reflektionsfrågor
      • 4
        67
        Att möta personen med demens
        • 4.1
          67
          Inledning
        • 4.2
          67
          Vad är miljöbehandling?
          • 4.2.1
            67
            Vårdpersonalens behandlarbeteende
          • 4.2.2
            68
            Miljöbehandling = tillitsskapande åtgärder
          • 4.2.3
            70
            Individualiserade behandlingsåtgärder (IBÅ) och trivselåtgärder (TÅ)
        • 4.3
          71
          Personcentrerad omvårdnad (PO) – att förstå personen
          • 4.3.1
            72
            Att förstå personen med demens – en helhetsbild
          • 4.3.2
            75
            Grundläggande psykologiska behov
          • 4.3.3
            77
            Omvårdnadskultur – betydelse för personen med demens
          • 4.3.4
            80
            ”Expressed emotion” (EE) – uttryckt känsla
          • 4.3.5
            81
            Målsättning för miljöbehandling i ett personcentrerat perspektiv
        • 4.4
          83
          Självbilden – en metafor
          • 4.4.1
            83
            Självbild
          • 4.4.2
            84
            Betydelsen av närvaro kontra osynliggörande/åsidosättande
          • 4.4.3
            85
            Sammanfattning
        • 4.5
          85
          Behov av att se både ”in” och ”ut”
        • 4.6
          86
          ”Att gå in i väggen”
          • 4.6.1
            86
            Vad innebär det att ”gå in i väggen”?
          • 4.6.2
            86
            Kännetecken
        • 4.7
          87
          Utvecklingsfrämjande arbetsmiljö – ett person- och resursfokus?
          • 4.7.1
            87
            ”Triangelfokus” som bas?
          • 4.7.2
            89
            Vilket värdefokus vill vi ha?
          • 4.7.3
            89
            Sammanfattning
        • 90
          Reflektionsfrågor
      • 5
        91
        Kartläggningsarbete
        • 5.1
          91
          Utredning, kartläggning och diagnostisering – vem gör vad?
        • 5.2
          91
          Varför kartlägga?
          • 5.2.1
            92
            Två viktiga huvudfokus
        • 5.3
          92
          Omständigheter som påverkar kartläggningsarbetet
        • 5.4
          93
          Vad ska kartläggas?
          • 5.4.1
            93
            Helhetsfokus
          • 5.4.2
            94
            Kartläggning av kognitiv funktion
          • 5.4.3
            94
            Kartläggning av psykisk funktion
          • 5.4.4
            95
            Kartläggning av fysisk funktion
          • 5.4.5
            95
            Kartläggning av social funktion – och livshistoria
          • 5.4.6
            96
            Kartläggning av andliga/existentiella behov
        • 5.5
          96
          När ska kartläggningsarbetet utföras?
        • 5.6
          97
          Källor och hjälpmedel
          • 5.6.1
            97
            Kunskap
          • 5.6.2
            98
            Samtal
          • 5.6.3
            98
            Observation under interaktion
          • 5.6.4
            98
            Övriga samarbetspartner
          • 5.6.5
            99
            Skriftlig dokumentation
          • 5.6.6
            99
            Skalor och instrument
        • 5.7
          100
          Utvärdering
        • 5.8
          101
          Sammanfattning
        • 102
          Reflektionsfrågor
      • 6
        103
        Etisk reflektion
        • 6.1
          103
          Etiskt dilemma
        • 6.2
          103
          Värden och normer
        • 6.3
          104
          Attityder och ålderism
          • 6.3.1
            104
            Öppna och dolda attityder
          • 6.3.2
            105
            Hur skapas attityder?
          • 6.3.3
            106
            Ålderism
        • 6.4
          107
          Etik, moral och etiska principer
          • 6.4.1
            107
            Vad är etik och moral?
          • 6.4.2
            108
            Etiska principer
        • 6.5
          108
          Paternalism och maternalism
          • 6.5.1
            109
            Maternalism
          • 6.5.2
            109
            Svag paternalism
        • 6.6
          110
          En reflektionsmodell
        • 112
          Reflektionsfrågor
      • 7
        113
        Att förstå personen med demens
        • Kjersti Wogn-Henriksen
        • 7.1
          113
          Den demensdrabbade personens tankar och känslor
        • 7.2
          114
          Kan vi förstå varandra?
        • 7.3
          115
          Personen med demens – en medmänniska
        • 7.4
          115
          Personer med demens blir äldre
        • 7.5
          116
          Den demensdrabbade personens inre upplevelser
        • 7.6
          119
          Hur kan vi lära mer?
          • 7.6.1
            119
            Kunskap om oss själva
          • 7.6.2
            119
            Empati och inlevelseförmåga
          • 7.6.3
            120
            Träning
          • 7.6.4
            120
            Dialog
          • 7.6.5
            121
            Icke-verbal kommunikation
          • 7.6.6
            122
            Observation av beteende
          • 7.6.7
            122
            Teori
          • 7.6.8
            122
            Närståendeinformation
        • 7.7
          123
          Hur sjukdomen kan upplevas
          • 7.7.1
            123
            Gamla hållpunkter försvinner
          • 7.7.2
            124
            De små tingen
          • 7.7.3
            124
            Skam, förtvivlan
          • 7.7.4
            124
            Ensamhet
          • 7.7.5
            125
            Prestationsångest
          • 7.7.6
            125
            Kampen för att upprätthålla mod och mening
        • 7.8
          126
          Personalens situation
        • 126
          Reflektionsfrågor
      • 8
        127
        Demens och intellektuell funktionsnedsättning
        • Hanne Karlsen
        • 8.1
          127
          Vad är intellektuell funktionsnedsättning?
        • 8.2
          128
          Normalt åldrande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning
          • 8.2.1
            128
            När definieras vi som äldre?
        • 8.3
          129
          Symtom vid demens och intellektuell funktionsnedsättning
          • 8.3.1
            129
            Sviktande minne
          • 8.3.2
            129
            Förändringar i socialt beteende och kommunikation
          • 8.3.3
            130
            Förlorad överblick
          • 8.3.4
            130
            Gamla rutiner
          • 8.3.5
            130
            Förmågan att orientera sig och handla i omgivningen
          • 8.3.6
            131
            Ändrade intressen
          • 8.3.7
            131
            Försämring av funktionsnivå
          • 8.3.8
            131
            Beteendeförändringar
        • 8.4
          131
          Multidisciplinärt samarbete
        • 8.5
          132
          Kartläggning och utredning av demens hos personer med intellektuell funktionsnedsättning
        • 8.6
          133
          Sammanfattning
        • 133
          Reflektionsfrågor
      • 9
        135
        Åldrandeprocess samt syn- och hörselproblem
        • Lise Øverland
        • 9.1
          135
          Åldrande
        • 9.2
          136
          Normala sensoriska nedsättningar
        • 9.3
          137
          Förekomst av syn- och hörselbesvär
        • 9.4
          138
          Personer med intellektuell funktionsnedsättning
        • 9.5
          138
          Synnedsättning hos äldre
        • 9.6
          139
          De vanligaste åldersrelaterade ögonsjukdomarna
          • 9.6.1
            139
            Katarakt (grå starr)
          • 9.6.2
            140
            Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD)
          • 9.6.3
            141
            Glaukom (grön starr)
          • 9.6.4
            142
            Diabetesretinopati
        • 9.7
          142
          Aktuella kompensatoriska åtgärder vid synnedsättning
          • 9.7.1
            142
            Tekniska hjälpmedel/fysisk anpassning (kapitel 16)
          • 9.7.2
            143
            Kontakt och kommunikation (kapitel 23)
        • 9.8
          143
          Hörselnedsättning hos äldre
        • 9.9
          144
          Kompensatoriska åtgärder vid nedsatt hörsel
        • 9.9.1
          144
          Tekniska hjälpmedel (kapitel 16)
        • 9.9.2
          145
          I kontakt och kommunikation (kapitel 23)
      • 9.10
        145
        Kombination av åldersrelaterad syn- och hörselnedsättning
      • 9.11
        146
        Syn- och hörselproblem hos personer med demens
      • 147
        Reflektionsfrågor
    • 10
      149
      Lösningsfokuserat arbetssätt
      • 10.1
        149
        En metafor: ”Att leta efter gröna blad”
      • 10.2
        150
        Vad är lösningsfokuserat förhållningssätt?
      • 10.3
        151
        Tolv grundantaganden
      • 10.4
        152
        Hur använda ett lösningsfokuserat arbetssätt i demensvården?
        • 10.4.1
          152
          Lösningsfokusering i generell interaktion
        • 10.4.2
          153
          Dygnsschemat i ett lösningsfokuserat perspektiv
        • 10.4.3
          153
          Lösningsfokus i handledningssituationer
        • 10.4.4
          154
          Att använda redskapet lösningsfokuserat arbetssätt
      • 154
        Reflektionsfrågor
  • Del två
      • 11
        157
        Huvudfokus – några grundläggande förhållningssätt och åtgärder
        • 11.1
          157
          Grundmuren
        • 11.2
          158
          ”Det tredje ögat”
        • 11.3
          158
          Att bidra till att självbild och identitet bevaras
        • 11.4
          159
          Rehabilitering – habilitering – behandling
      • 12
        161
        Aktivering, sensorisk och mental stimulering
        • 12.1
          161
          Inledning
        • 12.2
          162
          Förhållningssätt och åtgärder
          • 12.2.1
            162
            Basala åtgärder
          • 12.2.2
            163
            Mentalt stimulerande åtgärder
          • 12.2.3
            164
            Sensorisk stimulering
          • 12.2.4
            168
            Aktiviteter i det dagliga livet
          • 12.2.5
            168
            Andra aktiviteter
          • 12.2.6
            169
            Idéer: aktiviteter efter årstider
          • 12.2.7
            170
            Viktigt
      • 13
        171
        Alkohol
        • 13.1
          171
          Alkohol – en risk?
        • 13.2
          172
          Förhållningssätt och åtgärder
          • 13.2.1
            172
            Generella åtgärder
          • 13.2.2
            173
            Speciella åtgärder vid alkohol

    • Boken är välskriven med lättillgängligt språk, innehållsrik och den ger ett mycket värdefullt helhetsperspektiv för vårdande insatser.

    Margareta Fridstjerna (ur recension i BTJ-häftet nr 12/2019)

    Information

    Författare:
    Kirsti V Solheim
    Översättare:
    Mia Ruthman
    Språk:
    Svenska
    ISBN:
    9789144121284
    Utgivningsår:
    2019
    Artikelnummer:
    39706-01
    Upplaga:
    Första
    Sidantal:
    432

    Köp- och leveransvillkor

    Relaterat

    Palliativ medicin i praktiken

    Axelsson, Bertil

    Hur kan vi tänka när vi möter obotligt sjuka och döende patienter? Vad kan vi göra för att lindra lidandet så effektivt som möjligt? Hur kan vi avv...

    374 kr inkl. moms

    Exkl. moms: 353 kr

    Att möta personer med demenssjukdom

    Edberg, Anna-Karin (red.)

    Denna tredje upplaga har bland annat utökats med kapitel om palliativ vård och ledarskapets betydelse för att skapa ett personcentrerat vårdklimat....

    331 kr inkl. moms

    Exkl. moms: 312 kr

    Palliativ vård

    Andershed, B - Ternestedt, B-M (red.)

    Vad är ett gott liv nära döden och hur kan ett sådant främjas? Många olika synsätt existerar sida vid sida och det finns inte enbart ett enkelt sva...

    449 kr inkl. moms

    Exkl. moms: 424 kr

    De 6 S:n

    Österlind, Jane m.fl.

    Kliniskt verksamma sjuksköterskor och omvårdnadsforskare har under mer än 30 år tillsammans utvecklat De 6 S:n som stöd för planering, dokumentatio...

    354 kr inkl. moms

    Exkl. moms: 334 kr

    Författare

    Kirsti V Solheim

    Kirsti V. Solheim är psykiatrisjuksköterska med egen erfarenhet som närstående. Hon har bred klinisk erfarenhet och är verksam som föreläsare inom ...

    Förlagskontakt

    Peter Stoltz

    Förläggare Medicin Omvårdnad och vårdvetenskap
    Omvårdnad och medicin
    046-31 21 39 E-post

    Susanne Borg-Törn

    Förlagskoordinator Kurslitteratur och Kompetensutveckling
    046-31 21 61 E-post
     ;