Ungdomars fritidsaktiviteter

Redaktörernas tack 11

1 Inledning 13

Alireza Behtoui, Fredrik Hertzberg & Anders Neergaard

Fritidsaktiviteter som hot eller löfte 14

Fritidsaktiviteter i olika former 15

Lärande 17

Socialt kapital och social reproduktion 20

Olika sätt att organisera fritidsaktiviteter  23

Vem deltar i fritidsaktiviteter och varför? 25

Deltagandets konsekvenser 27

Antologins upplägg och innehåll 30

Referenser 34

2 Den strukturerade fritiden – en möjlighet till lärande för livet? 37

Torbjörn Forkby, Russell Turner & Kristina Alstam

Inledning 38

Fritiden som arena för lärande 38

Former av lärande 40

Den strukturerade fritidens betydelse bland unga i Sverige idag 44

Analyssätt 47

Resultat 49

Sammanfattning och diskussion  51

Referenser 54

3 Vem deltar på fritidsgården? 59

Om ungas deltagande, delaktighet och engagemang i den öppna fritidsverksamheten

Isabella Strömberg

Inledning 59

Hur och var studien genomförts 61

Etnografiskt fältarbete som arbetssätt 62

Om begreppet deltagande 63

Fritidsgårdar – från riskprevention till främjande arbete? 65

Vilka ungdomar är det som går till fritidsgården? 67

Björnbacken 68

Väven i Centrum 70

Framväxten av Väven 71

Deltagande och delaktighet – engagemang som förändrar livet 72

Att bli delaktig i eller ta del av 74

Berättelsen om förebilden och vem som passar in på fritidsgården 75

Deltagande utan delaktighet – om engagemang som inte tas tillvara 76

Det fysiska rummet som arena 77

Att vara eller inte vara en ledare 78

Ledare utan mandat? 79

Deltagande utan vare sig delaktighet eller engagemang 81

Idrottsintresse med förhinder 83

Vikten av att inte vara en ”lallare” 84

Deltagande och delaktighet – i vad? 86

Marcus, fritidsgården och skolan 87

Att vara delaktig på olika sätt 89

Sammanfattning och diskussion 90

Referenser 92

4 Lärande, inkludering och konkurrensen om ungdomars fritid  95

Fredrik Hertzberg

Inledning 95

Lärande, inkludering och erbjudande 97

Reflektioner kring metod och metodologi 100

Skola, område och intervjupersoner 101

Fritidssysselsättningar och aktiviteter utanför undervisningen 102

Erbjudande till inkludering 112

En idealiserad bild? 114

Hinder för lärande: när man slutar att delta i sina fritidsaktiviteter 115

Lärarnas och skolledningens perspektiv 119

Sammanfattning och diskussion  123

Referenser 127

Appendix 129

5 Engagemangets positiva kraft 131

Abbas Emami

Inledning 131

Skolmiljön: strukturella villkor och lokala aktörer 133

Engagerade lärare och skolaktiviteter 135

Medborgarskolan 136

Demokratiprojektet 138

Demokrati och samhällsansvar 139

Ny form för elevinflytande  141

Demokratiskola 143

”Det är roligt”  144

Organiserade föräldrar 146

Goda förebilder 149

Skolprestation och medborgerlig bildning 151

Reflektioner – en god spiral 153

Sammanfattning och diskussion  157

Referenser 158

6 Fritidsaktiviteter och utbildningsresultat 161

Alireza Behtoui

Inledning 161

Betydelsen av den specifika svenska kontexten för ungdomarnas fritidsaktiviteter 163

Socialt kapital och olika former av fritidsaktiviteter 165

Datamaterial och metod 168

Resultat 170

Fritidsaktiviteter, skolresultat 172

Faktorer som påverkar deltagande i fritidsaktiviteter 177

Sammanfattning och diskussion  180

Referenser 182

7 Fritidsaktiviteter och ungdomars välbefinnande 185

Sara Ferlander och Alireza Behtoui

Inledning 185

Ungdomars ökade psykiska ohälsa 186

Teoretisk referensram  188

Olika former av socialt kapital  188

Teorier om socialt kapital och hälsa  189

Tidigare forskning  190

Data och mätningar 191

Resultat 194

Sammanfattning och diskussion  198

Psykiskt välbefinnande bland ungdomar  198

Socialt kapital och ungdomars psykiska välbefinnande  199

Slutsatser och rekommendationer 201

Referenser 202

8 Fritid och betyg 205

En undersökning om förhållanden bland ungdomar i Sverige och Ryssland

Olav Nygård & Zhanna Kravchenko

Inledning 205

Utbildning i och utanför skolan i Sverige och Ryssland 208

Ryska ungdomscenter och svenska fritidsgårdar 210

Elever som deltar i fritidsaktiviteter har bättre utbildningsresultat 211

Fritidsaktiviteter återskapar ojämlikhet 212

Data och variabler 214

Ojämlikt deltagande i fritidsaktiviteter 216

Sambandet mellan bakgrund och deltagande 217

Sambandet mellan deltagande och betyg 218

Sammanfattning och diskussion 220

Referenser 223

Appendix 225

9 Kan deltagande i föreningslivet minska samhällelig ojämlikhet? 227

Anders Neergaard

Inledning 228

Ojämlikhet och kontrastratifierings­processer 230

Stratifiering och ett teoretiskt perspektiv på kontrastratifiering 233

Kontrastratifiering och en mindre fallstudie av en skola 237

Kontrastratifiering och en längre berättelse 242

Sammanfattning och diskussion  246

Referenser 249

10 Epilog – Ungdom, fritid och medborgargörande  253

Aleksandra Ålund

Att hantera utsattheten  254

Ortenrörelsen  256

Platskamp  257

Antirasism som ungas politiska självpositionering  258

Medborgerlig delaktighet, bildning och det civila samhället 259

Referenser 261

Sakregister 263