Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Mat och ätande

Sociologiska perspektiv
Skickas följande arbetsdag

Alla människor äter och alla samhällen måste föda sin befolkning. Därav är samhällsvetenskapliga perspektiv för att förstå matens funktioner bortom livsmedlens kemiska sammansättningar och människans biologi nödvändiga. I Mat och ätande: Sociologiska perspektiv ges läsaren övergripande ingångar till teoretiska, empiriska och historiska perspektiv där maten i samhället står i fokus. Boken bidrar med viktiga insikter om mat i en tid då utbudet av vetenskaplig, populärvetenskaplig och ovetenskap...

Alla människor äter och alla samhällen måste föda sin befolkning. Därav är samhällsvetenskapliga perspektiv för att förstå matens funktioner bortom livsmedlens kemiska sammansättningar och människans biologi nödvändiga. I Mat och ätande: Sociologiska perspektiv ges läsaren övergripande ingångar till teoretiska, empiriska och historiska perspektiv där maten i samhället står i fokus. Boken bidrar med viktiga insikter om mat i en tid då utbudet av vetenskaplig, populärvetenskaplig och ovetenskaplig litteratur om kost och hälsa vuxit sig närmast oöverskådligt. Bokens insikter rör matens betydande roll ur flera perspektiv: stadier i vår livscykel, social differentiering mellan grupper, välfärdsstatens framväxt, global handel, arbete inom och utanför hemmet, med mera. Författarna är forskare som är aktiva inom kostvetenskap, sociologi, etnologi, måltidsvetenskap, utbildningsvetenskap och tjänstevetenskap. Mat och ätande: Sociologiska perspektiv bidrar med värdefull läsning oavsett om målet är allmänt intellektuellt förkovrande om matens komplexitet i samhället, framtida arbete med planering av måltider inom offentlig sektor eller restaurangbranschen, nutritionsbehandling av patienter, miljö- och folkhälsoarbete eller utbildning. Boken riktar sig till studenter inom främst kost- och gastronomiutbildningar och hem- och konsumentkunskap, samt till utbildningar där människors matvanor spelar en central roll. Den kan också vara av intresse för studenter inom humaniora och samhällsvetenskap som vill stifta bekantskap med mat- och måltidsområdet.

    • 13
      Förord
    • 17
      Författarpresentation
      • 1
        21
        Sociologiska perspektiv på mat och ätande: En introduktion
        • 21
          Introduktion
        • 22
          Tidiga verk
          • 25
            Svenska utredningar och kostvanestudier
        • 28
          1980-talet – en specifik matsociologi växer fram
        • 33
          1990-talet – Norden, Nordamerika och Australien
        • 37
          Det nya millenniet
        • 42
          Avslutning – om att läsa denna bok
        • 44
          Referenser
  • Del I Teoretiska perspektiv
      • 2
        53
        Den osynliga hand som föder oss: Mat och måltider i strukturellt perspektiv
        • 53
          Introduktion
        • 54
          Strukturer och ett strukturellt perspektiv
          • 55
            Strukturalism
        • 57
          Strukturteorier – samhällets ordning och det ordnade samhället
          • 57
            Symboliska strukturer
          • 61
            Materiella strukturer
          • 64
            Relationella strukturer
        • 66
          Att forska på matens och ätandets strukturer
        • 69
          Avslutning
        • 70
          Referenser
      • 3
        73
        Den ätande aktören
        • 73
          Introduktion
        • 74
          Hur kan vi förstå den ätande aktören?
          • 74
            Den rationella aktören
          • 81
            Interaktionistiska perspektiv och den meningsfulla maten
        • 85
          Den ätande aktören – några empiriska nedslag
          • 85
            Randall Collins – interaktioner och dryckesritualer
          • 87
            Gary Alan Fine – interaktionistiska analyser av restaurangmiljön
          • 88
            Jeffrey Sobal – strategier vid stigmatisering av övervikt
        • 90
          Avslutning
        • 91
          Referenser
      • 4
        93
        Matens sociala praktiker
        • 93
          Introduktion
        • 95
          Praktikteorier inom sociologin – ”två generationer”
          • 96
            ”Första generationen” – Giddens och Bourdieu
          • 98
            Praktikvändningen och ”den andra generationen”
        • 101
          Praktikteorier och konsumtion
        • 106
          Forskning om olika matpraktiker
        • 109
          Avslutning
        • 110
          Referenser
      • 5
        113
        Ätandets diskurser
        • 113
          Introduktion
        • 114
          Olika sätt att se på och tolka världen
        • 117
          Diskursteori
          • 118
            Exempel på diskursteoretisk analys
        • 121
          Kritisk diskursanalys
          • 122
            Exempel på kritisk diskursanalys
        • 124
          Diskurspsykologi
          • 125
            Exempel på diskurspsykologisk analys
        • 127
          Avslutning
        • 129
          Referenser
  • Del II Mat och ätande, från det lilla till det stora
      • 6
        133
        Mat och måltider genom livet
        • 133
          Introduktion
        • 134
          Mat, måltider och ätande genom livet – några teoretiska begrepp och tankegångar
          • 134
            Livsloppsperspektiv
          • 138
            Generationsbegreppet
        • 141
          Mat, måltider och ätande genom livet – några empiriska nedslag
          • 142
            Barndomens måltider och skolan som måltidsarena
          • 144
            Vuxenlivets måltider och arbetsplatsen som måltidsarena
          • 146
            Den åldrande människan och den förändrade måltiden
        • 148
          Avslutning
        • 149
          Referenser
      • 7
        153
        Matens medikalisering och disciplineringen av kroppen
        • 153
          Introduktion
        • 154
          Disciplinering och kontroll
        • 157
          Medikalisering, hälsoism och nutritionism
        • 161
          Barnen och skolan som medel för disciplinering och kontroll – en historisk tillbakablick
        • 163
          Det individualiserade samhället – självkontroll och hälsosamma vanor med hjälp av ny teknik
        • 165
          Fetma – ett medikaliserat tillstånd
        • 168
          Avslutning
        • 169
          Referenser
      • 8
        173
        Varför äter vi inte ”som vi borde”?
        • 173
          Introduktion
        • 174
          Den ekonomiska människan
        • 175
          Den mänskliga människan
          • 179
            Beteendeekonomi och nudging
        • 181
          Den sociala människan
          • 184
            Social koordinering, konventioner och måltidsrutiner
          • 189
            Beteendeförändring hos den sociala människan
        • 190
          Avslutning
        • 191
          Referenser
      • 9
        195
        Kostavvikelser: Social identitet och stigma
        • 195
          Introduktion
        • 196
          Teorier med relevans för att förstå kostavvikelser som ett sociologiskt fenomen
          • 196
            Teater som metafor för identitet
          • 197
            Tillskriven identitet och social nedvärdering
          • 199
            Dynamik mellan likheter och skillnader
          • 203
            Identitet, biologi och social ordning
        • 205
          Forskning om kostavvikelser
        • 208
          Avslutning
        • 209
          Referenser
      • 10
        211
        Genus i HK-rummet
        • 211
          Introduktion
        • 212
          Att skilja på forskning, politik och ideologi
        • 213
          Genusfrågor som forskningsobjekt
        • 215
          Genus – synligt och osynligt i skolan
        • 217
          Att skapa och erövra identiteter
        • 218
          Ett ämne laddat med genus
        • 220
          Välkommen in i det tidigare kvinnorummet – köket
        • 221
          Avslutning
        • 222
          Referenser
      • 11
        227
        Ätandets sociala differentiering
        • 227
          Introduktion
        • 228
          Klass
          • 228
            Klassbegreppet hos Marx och Weber
          • 230
            Klass, kapitalformer och sociala fält
        • 232
          Genus
        • 234
          Etnicitet
        • 235
          Klass, genus och etnicitet i den matsociologiska forskningen
          • 235
            Klass
          • 238
            Genus
          • 239
            Etnicitet och utländsk bakgrund
        • 242
          Avslutning
        • 243
          Referenser
      • 12
        249
        Mat och måltider i välfärden
        • 249
          Introduktion
        • 250
          Välfärd och samhälle
          • 252
            Organisation och styrning av samhället på tre nivåer – välfärdstjänstens mat
          • 256
            Mat och måltider – verksamheter och gäster
          • 257
            Välfärdens framväxt
        • 262
          Mat och måltider som välfärdstjänst i praktiken
        • 265
          Avslutning
        • 266
          Referenser
      • 13
        271
        Livsmedelsproduktion: En global-sociologisk historieskrivning
        • 271
          Introduktion
        • 273
          Jordbrukssamhället
          • 274
            Feodalism – krigsherrar beskattar bönder
        • 275
          Kolonialsystemen och den globala handelns framväxt
        • 277
          Industrialiseringen
        • 279
          Konsumtionssamhället
        • 280
          Matens globalisering
        • 283
          Industrialiserad konsumtion
        • 284
          Alternativ mat som motstånd
        • 286
          Globaliseringens ljusa(re) sida
        • 287
          Avslutning
        • 288
          Referenser
      • 14
        293
        Maten, den nationella identiteten och gastronationalismen
        • 293
          Introduktion
        • 294
          Nationen, nationalismen och den nationella identiteten
          • 294
            Den föreställda gemenskapen
          • 295
            Banal nationalism
          • 296
            Feministiska perspektiv på nationalism
        • 297
          Kulinarisk nationell identitet och gastronationalism
          • 300
            Det nya nordiska köket
          • 303
            Matlandet Sverige
        • 307
          Avslutning
        • 308
          Referenser
      • 15
        313
        Mat och religion
        • 313
          Introduktion
        • 314
          Religion – social institution, tro och praktik
        • 315
          Matens religiösa betydelse
          • 317
            Matregler
          • 318
            Matregler inom olika religiösa traditioner
        • 324
          Religion och samhälle
          • 324
            Mat och religion i ett pluralistiskt samhälle
        • 327
          Avslutning
        • 328
          Referenser
      • 16
        331
        Matkonsumtion och klimatförändringar
        • 331
          Introduktion
        • 332
          Mat och klimat
          • 335
            Den svenska kontexten
        • 337
          Hållbarhet som meningsskapande matpraktiker
        • 341
          Individen och ansvaret – en konsumtionssociologisk inblick
        • 343
          Sociokulturella möjligheter för en klimatvänlig matkonsumtion
        • 345
          Avslutning
        • 346
          Referenser
  • Del III Matarbetet i och utanför hemmet, i går och i dag
      • 17
        353
        Matlagning i hemmet – från osynligt till jämställt? Tidsstudier och recept berättar
        • 353
          Introduktion
        • 354
          Kristalliserad arbetstid
        • 357
          Det obetalda matarbetet i tidsstudier
        • 361
          Det obetalda matarbetet i recepten
          • 363
            Koka ärtsoppa enligt Vår kokbok
          • 366
            Förändringar i recepten på ärtsoppa från 1951 till 2017
          • 367
            Ärtsoppa på nätet, i burk och i ”plastkorv”
          • 368
            Kristalliserad ärtsoppa
        • 370
          Avslutning
        • 372
          Empiriskt material
        • 373
          Referenser
      • 18
        377
        Att leda arbetet med mat för många: Utbildning, akademisering och profession
        • 377
          Introduktion
        • 378
          Det utflyttade hemarbetet och den inbyggda genusproblematiken
        • 382
          Från utflyttat hemarbete till utbildning, akademisering och profession
          • 384
            Ekonomiföreståndarinnan blir en filosofie kandidat i kostvetenskap
          • 387
            Akademisering
          • 391
            Professionen
        • 393
          Avslutning
        • 394
          Referenser
      • 19
        397
        Från dietassistent till nutritionsbehandlingsprocess: De svenska dietisternas professionalisering
        • 397
          Introduktion
        • 398
          Från yrke till profession – professionalisering
        • 402
          Dietistyrket växer fram
          • 405
            Utbildningen
          • 407
            Valet av yrkesförening
          • 409
            Vägen till dietistlegitimation
          • 411
            Införandet av Nutritionsbehandlingsprocessen
        • 412
          Ett professionellt projekt
        • 415
          Avslutning
        • 416
          Referenser
      • 20
        419
        Restaurangen som samhällsfenomen
        • 419
          Introduktion
        • 420
          Den moderna restaurangen – en arena för smakdistinktioner
        • 423
          Krogen – från samhällsproblem till umgängesideal
        • 428
          Ett manligt rum – för inrikes födda storstadsbor
        • 432
          Restaurangen som performativ arena
        • 438
          Den ideala postmoderna institutionen
        • 441
          Avslutning
        • 442
          Referenser
    • 445
      Person- och sakregister

Författare

Mia Lövheim

Mia Lövheim är doktorand i religionssociologi vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, med inriktning på forskningsfältet media, religion...

Ylva Mattsson Sydner

Ylva Mattsson Sydner är professor i kostvetenskap vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes forskning har främst ägnats å...

Malin Skinnars Josefsson

Malin Skinnars Josefsson är kostekonom, filosofie doktor i kostvetenskap och lektor vid Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. I ...

 ;