Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Demografi

Befolkningsperspektiv på samhället
Skickas följande arbetsdag

Demografi

Befolkningsperspektiv på samhället

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Jordens befolkning har de senaste 50 åren ökat med över fyra miljarder människor. Hur har det gått till? Är det för att vi lever längre eller för att vi skaffar fler barn? Är befolkningsökning positivt eller negativt? Varför domineras vissa befolkningar av barn medan andra åldras snabbt – och vad blir följderna av detta? För att svara på dessa frågor krävs demografisk kunskap. Med den här boken vill vi ge läsaren ökad kunskap om världens befolkningsutveckling med fokus på Sverige. Vi vill ...

Jordens befolkning har de senaste 50 åren ökat med över fyra miljarder människor. Hur har det gått till? Är det för att vi lever längre eller för att vi skaffar fler barn? Är befolkningsökning positivt eller negativt? Varför domineras vissa befolkningar av barn medan andra åldras snabbt – och vad blir följderna av detta? För att svara på dessa frågor krävs demografisk kunskap. Med den här boken vill vi ge läsaren ökad kunskap om världens befolkningsutveckling med fokus på Sverige. Vi vill ge förståelse för hur befolkningen påverkar samhällets utformning, men också om hur samhället kan påverka befolkningsutvecklingen. Boken beskriver befolkningsutvecklingen i ett historiskt perspektiv men har sitt huvudsakliga fokus på nutida samhällen. Kapitlen tar upp demografins mest centrala processer: barnafödande, dödlighet och migration men även befolkningsstruktur samt parbildning och separationer. Boken presenterar även grundläggande demografiska mått och metoder. Boken vänder sig till studenter inom främst samhällsvetenskap men även andra som är intresserade av att få en introduktion till demografi.

    • 9
      Författarpresentationer
    • 13
      Förord
      • 1
        15
        Introduktion till demografi
        • Ann-Zofie Duvander & Jani Turunen
        • 15
          Befolkning och samhälle
        • 18
          Demografins historia
        • 25
          Befolkningshistoria
        • 27
          Den demografiska transitionen
        • 31
          Demografiska data: folkräkningar och vitalstatistik
        • 34
          Metod: Hur görs demografi?
        • 37
          Avslutning
        • 38
          Referenser
      • 2
        39
        Barnafödande
        • Ann-Zofie Duvander & Sofi Ohlsson-Wijk
        • 39
          Inledning
        • 40
          Barnafödandet ur ett historiskt perspektiv
        • 41
          Barnafödande i nutid
        • 43
          Svensk fruktsamhet från 1700-talet fram till nutid
        • 44
          Hur förklaras fruktsamhetsförändringar?
        • 49
          Data över barnafödande
        • 50
          Vanliga mått på barnafödande
        • 51
          Det allmänna födelsetalet
        • 51
          Medelålder vid barnafödande
        • 51
          Fruktsamhetstal per ålder
        • 52
          Summerad fruktsamhet
        • 54
          Kohortfruktsamhet, avslutat barnafödande
        • 54
          Barnlöshet
        • 55
          Paritet och paritetsprogression
        • 56
          Kvinnors och mäns barnafödande
        • 56
          Vilka får barn, när och hur många?
        • 57
          I vilken ålder skaffar kvinnor och män barn?
        • 58
          Hur många barn blir det och hur många får barn?
        • 59
          Utbildning, inkomst och arbetsmarknad påverkar barnafödandet
        • 60
          Annat som påverkar tidpunkten för föräldraskapet
        • 61
          Boendeort, födelseland och barnafödande
        • 61
          Barnafödande i olika typer av familjer
        • 62
          Framtidsutsikter
        • 64
          Referenser
      • 3
        67
        Dödlighet
        • Sven Drefahl, Martin Kolk & Jani Turunen
        • 67
          Inledning
        • 67
          Historisk översikt
        • 68
          Dödlighet i förindustriella samhällen
        • 71
          Dödlighetstransitionen
        • 72
          Dödlighetsmönster under 1900-talet
        • 74
          Medellivslängd
        • 79
          Dödsorsaker
        • 82
          Ojämlikhet i dödlighet
        • 82
          Kön och genus
        • 83
          Rökning
        • 84
          Socioekonomisk status
        • 86
          Hälsa och dödlighet
        • 87
          Globalt perspektiv
        • 88
          Svensk utveckling i internationell kontext
        • 89
          Framtidsutsikter
        • 90
          Referenser
      • 4
        93
        Migration
        • Gunnar Andersson
        • 93
          Inledning
        • 93
          Sverige från ett utvandrings- till ett invandringsland
        • 94
          Massutvandring
        • 96
          Arbetskraftsinvandring
        • 96
          Fri rörlighet i Norden
        • 98
          EU underlättar rörligheten
        • 98
          Teorier om migration
        • 105
          Data och metod för att studera migration
        • 108
          Konsekvenser av migration
        • 111
          Utblick
        • 112
          Referenser
      • 5
        115
        Inrikes flyttningar
        • Maria Brandén & Martin Kolk
        • 115
          Inledning
        • 116
          Geografisk rörlighet genom historien
        • 116
          Geografisk rörlighet kopplad till familjeskäl och vuxenblivande
        • 118
          Geografisk rörlighet kopplad till ekonomiska skäl
        • 119
          Urbanisering
        • 119
          Förändrade flyttmönster under 1800- och 1900-talen
        • 121
          Förklaringsmodeller för att förstå inrikes flyttningar
        • 121
          Rationella flyttare
        • 122
          Band till hemorten
        • 123
          Mekanismer bakom pars inrikes flyttar
        • 124
          Att mäta inrikes flyttningar
        • 125
          Att mäta inrikes flyttar med registerdata
        • 125
          Inrikes flyttningar i Sverige i dag
        • 127
          Flytten hemifrån
        • 128
          Hur rörliga är svenskar jämfört med folk i andra länder?
        • 129
          Konsekvenser av inrikes flyttningar i Sverige
        • 131
          Framtidsutsikter
        • 131
          Referenser
      • 6
        133
        Parbildning och upplösning
        • Jani Turunen & Juho Härkönen
        • 133
          Inledning
        • 134
          Historisk bakgrund
        • 137
          Giftermålsmönster i dagens Sverige
        • 140
          Skilsmässa och separation
        • 143
          Förklaringsmodeller
        • 144
          Ekonomiska teorier
        • 145
          Ökad jämställdhet
        • 146
          Partnerval
        • 148
          Moderna familjeformer
        • 149
          Samkönat partnerskap
        • 150
          Föräldraseparation
        • 151
          Särbo
        • 151
          Framtidsutsikter
        • 152
          Referenser
      • 7
        155
        Befolkningsstruktur
        • Livia Sz Oláh & Andreas Raneke
        • 155
          Inledning
        • 158
          Hur kan befolkningsstrukturen studeras?
        • 158
          Befolkningspyramider
        • 159
          Könskvoten
        • 160
          Beroendekvoter
        • 163
          Försörjningskvoter
        • 163
          Övriga mått (åldrandekvot, medianålder, tillväxttakt)
        • 165
          Historisk tillbakablick på Sveriges befolkningsutveckling
        • 169
          Befolkningsutvecklingen i Sverige under senare tid
        • 171
          Internationell utblick
        • 171
          Befolkning och ekonomisk utveckling – olika teorier
        • 172
          Tillväxttakten sjunker
        • 173
          Åldersstrukturens effekter på ekonomin
        • 177
          Framtidsutsikter
        • 177
          Kan en hållbar utveckling uppnås?
        • 181
          Referenser
      • 8
        187
        Den demografiska framtiden
        • Ann-Zofie Duvander
        • 187
          Inledning
        • 188
          Demografin och världen i dag
        • 189
          Att beräkna framtidens befolkning
        • 193
          Utvecklingen i Sverige
        • 194
          Global utveckling av befolkningen
        • 196
          Fruktsamhet
        • 197
          Mortalitet
        • 198
          Migration
        • 198
          Avslutning
        • 200
          Referenser
    • 203
      Person- och sakregister

Information

Redaktörer:
Ann-Zofie Duvander Jani Turunen
Kapitelförfattare:
Gunnar Andersson Maria Brandén Sven Drefahl Juho Härkönen Martin Kolk Sofi Ohlsson Wijk Andreas Raneke Livia Székelyné Oláh
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144119038
Utgivningsår:
2017
Artikelnummer:
39598-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
208

Författare

Ann-Zofie Duvander

Ann-Zofie Duvander är professor i demografi vid Stockholms universitet samt utredare vid Inspektionen för socialförsäkringen. Hennes forskning hand...

Jani Turunen

Jani Turunen är fil.dr och forskare i demografi vid Stockholms universitet samt vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Ka...

Gunnar Andersson

Gunnar Andersson är professor i demografi vid Stockholms universitet och föreståndare för dess demografiska avdelning (SUDA). Han har tidigare vari...

Maria Brandén

Maria Brandén är fil.dr i sociologisk demografi och verksam vid Stockholms universitet och Institutet för analytisk sociologi (IAS) vid Linköpings ...

Sven Drefahl

Sven Drefahl är universitetslektor och docent i demografi vid Stockholms universitet, samt associerad forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM...

Juho Härkönen

Juho Härkonen är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Han tog sin doktorsexamen på european University Institute i Florens år 2007 och...

Martin Kolk

Martin Kolk är forskare och docent i demografi vid Stockholms universitet samt forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Hans forskning undersök...

Sofi Ohlsson Wijk

Sofi Ohlsson-Wijk är fil.dr och forskare i sociologisk demografi vid Stock-holms universitet. Hennes forskning berör till stor del relationen mella...

Andreas Raneke

Andreas Raneke är demograf på Statistiska centralbyråns (SCB) avdelning för befolkning och välfärd där hans arbete är inriktat på framskrivningar a...

Livia Székelyné Oláh

Livia Sz. Oláh är docent och lektor i demografi, verksam vid Stockholms universitet. Hon var den första koordinatorn för mastersprogrammet i demogr...

 ;

Den svenska skolan har unika förutsättningar att ge alla elever en god utbildning och främja deras utveckling och hälsa. I det hälsofrämjande arbetet har skolan en viktig resurs i elevhälsan som når alla elever och leds av välutbildad personal. De goda förutsättningarna till trots visar internationella jämförelser att svenska elever inte bara upplever sig må sämre än unga i jämförbara länder utan även presterar sämre i de kunskapsprov som ingår i de internationella PISA-undersökningarna. Dett...

Den svenska skolan har unika förutsättningar att ge alla elever en god utbildning och främja deras utveckling och hälsa. I det hälsofrämjande arbetet har skolan en viktig resurs i elevhälsan som når alla elever och leds av välutbildad personal. De goda förutsättningarna till trots visar internationella jämförelser att svenska elever inte bara upplever sig må sämre än unga i jämförbara länder utan även presterar sämre i de kunskapsprov som ingår i de internationella PISA-undersökningarna. Detta är en utveckling som både kan och måste vändas! I detta arbete har elevhälsan en central roll men för att lyckas krävs både ett samarbete mellan alla yrkesgrupper och att problemen löses med vetenskapligt granskade metoder. Samarbete och vetenskaplig granskning innebär i denna bok att alla elevhälsans professioner medverkar tillsammans med en rad internationellt ansedda experter och forskare inom området ungas lärande och hälsa. De 32 kapitlen sammanfattar både elevhälsans lagstadgade medicinska insatser och hur elevhälsans personal på bästa sätt kan hantera de ofta komplexa svårigheter som många elever i dag ställs inför i skolan. Boken riktar sig till rektorer, pedagoger, skolpsykologer, skolkuratorer och givetvis skolläkare och skolsköterskor. Ett framgångsrikt elevhälsoarbete förutsätter kunskap om varandras kunnande och arbetssätt och ett tvärprofessionellt samarbete.

Information

Redaktörer:
Ann-Zofie Duvander Jani Turunen
Kapitelförfattare:
Gunnar Andersson Maria Brandén Sven Drefahl Juho Härkönen Martin Kolk Sofi Ohlsson Wijk Andreas Raneke Livia Székelyné Oláh
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144169224
Utgivningsår:
2017
Artikelnummer:
39598-SB01
Upplaga:
Första

Författare

Ann-Zofie Duvander

Ann-Zofie Duvander är professor i demografi vid Stockholms universitet samt utredare vid Inspektionen för socialförsäkringen. Hennes forskning hand...

Jani Turunen

Jani Turunen är fil.dr och forskare i demografi vid Stockholms universitet samt vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Ka...

Gunnar Andersson

Gunnar Andersson är professor i demografi vid Stockholms universitet och föreståndare för dess demografiska avdelning (SUDA). Han har tidigare vari...

Maria Brandén

Maria Brandén är fil.dr i sociologisk demografi och verksam vid Stockholms universitet och Institutet för analytisk sociologi (IAS) vid Linköpings ...

Sven Drefahl

Sven Drefahl är universitetslektor och docent i demografi vid Stockholms universitet, samt associerad forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM...

Juho Härkönen

Juho Härkonen är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Han tog sin doktorsexamen på european University Institute i Florens år 2007 och...

Martin Kolk

Martin Kolk är forskare och docent i demografi vid Stockholms universitet samt forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Hans forskning undersök...

Sofi Ohlsson Wijk

Sofi Ohlsson-Wijk är fil.dr och forskare i sociologisk demografi vid Stock-holms universitet. Hennes forskning berör till stor del relationen mella...

Andreas Raneke

Andreas Raneke är demograf på Statistiska centralbyråns (SCB) avdelning för befolkning och välfärd där hans arbete är inriktat på framskrivningar a...

Livia Székelyné Oláh

Livia Sz. Oláh är docent och lektor i demografi, verksam vid Stockholms universitet. Hon var den första koordinatorn för mastersprogrammet i demogr...

 ;