Den svenska ungdomsbrottsligheten

Förord 15

Författarpresentationer 17

 

1. Inledning   21

Felipe Estrada, Janne Flyghed & Anders Nilsson

Vad är ungdom?   23

Vad är brottslighet?   26

Den svenska ungdomsbrottsligheten   27

Ungdomsbrottslighetens struktur och utveckling   28

Ungdomsbrottslighetens karaktär   29

Samhällets reaktioner och åtgärder   30

Referenser   31

 

I.  Ungdoms­brottslighetens struktur

och utveckling

2. Ungdoms­brottslighetens utveckling, omfattning

och struktur   35

Felipe Estrada

Metod: kriminalstatistik som social produkt   38

Kompletterande källor   39

Tolkningsram: upptäcktsrisk och anmälningsbenägenhet   42

Upptäcktsrisk och stöldbrott   42

Anmälningsbenägenhet och reaktion från myndigheter   44

Ungdomsbrottsligheten i Sverige   46

Ungdomsbrottslighetens omfattning och struktur   46

Ungdomsbrottslighetens utveckling enligt kriminalstatistik   55

Ungdomsbrottslighetens utveckling i kompletterande källor   59

Varför minskar ungdomsbrottsligheten i Sverige

och andra västländer?   69

Avslutande ord   73

Referenser   74

 

3. Gäng och skjutningar   79

Sven Granath

Data och källor   80

Begreppen   81

Vad menar vi med ”gäng” och ”kriminella nätverk”?   81

”Skjutningar” avser olika brott med varierande uppsåt   83

Vad menas med ”ungdomar”?   84

Omfattning och karaktär på brottsligheten   85

En liten men högaktiv grupp   86

Liten andel med stor påverkan   87

Högre omfattning i storstadsregionerna   89

Vad handlar skjutningarna om?   91

Nätverkens uppbyggnad och struktur   92

Utvecklingen hittills under 2000-talet   96

Skjutvapenvåldet har ökat när mer utbrett våld minskat   96

Narkotikavåld i storstäderna står för en stor

del av ökningen   99

Förklaringar till fenomenets etablering   101

Situationella faktorer   101

Sociala och demografiska förklaringar    102

En kombination av olika typer av faktorer?   105

Även andra faktorer – till och med rena tillfälligheter –

kan spela in   108

Hur kan ytterligare etablering av fenomenet förebyggas?   108

Viktigt med vapenbeslag och hög uppklaring av

dödsskjutningar   109

Referenser   110

 

4. Ungas utsatthet för brott   115

Veronika Burcar Alm

Brottsutsatthet bland ungdomar – en statistisk utgångspunkt   116

Brottsutsatthet bland unga i nära relationer   118

Våld i unga kärleksrelationer   119

Föreställningar om ungdom, kön och kärleksrelationer   120

Normer och förväntningar   122

Ungdomars utsatthet på digitala arenor   124

Kränkningar på internet   125

Kränkande fotografering   126

Digitalt våld i nära relationer   127

Sexting eller sexuella trakasserier   129

Stöd till unga brottsoffer – genus och utsatthet för brott   131

Utsatthet för brott i kärleksrelationer och på digitala arenor   135

Avslutande ord   136

Referenser   137

 

II.  Ungdoms­brottslighetens karaktär

5. Genus, ungdomsbrott och kontroll   143

Tove Pettersson

Genus, ungdomar och våld   145

Tjejers våld ur ett genusperspektiv   148

Genus och offerskap   150

Ålderns betydelse för brott och genusgörande   151

Genus och kontroll av ungas brott och normbrytande beteende   153

Avslutande ord   159

Referenser   161

 

6. Sociala band, självkontroll, kamrater och brottslighet

bland unga   165

Jonas Ring

Faktorer som anges ha betydelse för ungas brottsbenägenhet   167

Undersökningen   170

Definitioner och variabler   171

Bakgrundsfaktorer   175

Brottbelastning   175

Analyser   177

Resultat   179

Ett annat angreppssätt   186

Avslutande ord   191

Referenser   193

Appendix   196

 

7. Utländsk bakgrund och ungdomsbrottslighet   201

Tove Pettersson

Invandrare som gärningspersoner   202

Svensk forskning om utländsk bakgrund och brottslighet   203

Försök till förklaringar   208

Teoretiska förklaringar   209

Sociala omständigheter   212

Kulturkonflikter   214

Diskriminering   216

Utsatthet för brott   221

Avslutande ord   222

Referenser   223

 

8. Ungdoms­brottslighet ur ett livsförlopps­perspektiv   229

Christoffer Carlsson & Fredrik Sivertsson

Ålder, brott och kriminella karriärer   230

Ungdomstiden som skede i livsförloppet   236

Statiska och dynamiska förklaringar till kriminella karriärer   238

Ungdomsbrottslingar och livsförloppspersistenta   242

Betydelsen av vändpunkter   244

Ungdomens riskfaktorer och vuxenlivets brottslighet   249

SLCP: ett svenskt exempel   251

Skiftande kontexter och ungas kriminella karriärer   255

Avslutande ord   260

Referenser   261

 

9. Social förändring och ungdoms­brottslighet    267

Lagförd brottslighet bland födda 1975–2000

Anders Nilsson & Olof Bäckman

Födelsekohorter och social förändring   269

Individuella resurser och strukturella förutsättningar   271

Unga som varken arbetar eller studerar   273

Data och metod   275

En multikohortansats   275

Lagföringsdata   276

Operationaliseringar   278

Resultat   279

Hur vanligt är det att lagföras för brott under tonåren?   279

Uppväxt- och bakgrundsförhållanden – hur skiljer sig de

som lagförts för brott från andra?   283

Återfall i brott och etablering som ung vuxen   288

Avslutande diskussion   296

Referenser   301

Appendix   305

 

III.  Samhällets reaktioner och åtgärder

10. Tidiga ingripanden och individinsatser som

kriminal­politisk strategi   309

Henrik Tham

Om individprediktion   311

Retrospektiva och prospektiva studier   311

Falska positiva och falska negativa   312

Förutsägelse av ovanliga händelser   313

Tidig förutsägelse av individers brottslighet   315

Bråkiga pojkar – brottsliga män?   315

Beteendeproblem och risker i hemförhållandena   316

Individprediktion och samhällets brottsvolym   320

Insatser för unga i riskzonen   322

Variationer i brott mellan grupper och över tid   325

Kvinnors och mäns brottslighet   326

Våld i USA och Västeuropa   327

Historisk förändring   327

Förändrade uppväxtförhållanden och brottsutveckling   331

Sambandet individ–struktur   335

Avslutande ord: Den lilla gruppen och kriminalpolitiken   339

Referenser   341

 

11. Brottsligheten och skolan   347

Julia Sandahl

Skola och brott i kriminologisk litteratur   349

Klassiska sociologiska perspektiv   350

Skolan och den sociala kontrollen   351

Kontextuella ansatser genom flernivåanalys   353

Det svenska skolsystemet och synen på brottsprevention

under 2000-talet   355

Skoltillhörighet och brott i Stockholm   358

Kort om material   359

Variation i brott mellan skolor 2006–2016   360

Strukturell kontra social skolkontext   363

Samspelet mellan individ och kontext   364

Slutsatser om skolkontext och brott i Stockholm   367

Avslutande ord   368

Referenser   371

 

12. Påföljdssystemet för unga   377

Stina Holmberg

Grunderna i påföljderna för unga   378

Påföljderna för 15–17-åringar   380

Vad händer med dem under 15 år?   380

Principen om straffvärde är svår att förena med

behandlingsprincipen   382

Socialtjänsten har huvudansvaret för de flesta

ungdomspåföljder   384

Olika syn över tid på vilken typ av lagföring som

är lämplig för unga   385

Påföljd genom domstolsdom   388

Ungdomsvård för dem med ett särskilt vårdbehov   389

Vilka insatser får de som döms till ungdomsvård?   391

Ungdomstjänst har fått ett starkt genomslag

i påföljdssystemet   393

Ungdomsövervakning   394

Sluten ungdomsvård   395

Återfall   396

What works enligt forskningen?   397

Avslutande ord   398

Referenser   400

 

13. Förändrad uppmärksamhet och reaktion   403

Felipe Estrada

Två teoretiska utgångspunkter i synen på samhällsproblem   404

Kritik mot och kompromiss mellan perspektiven   406

Ungdomsvåld: uppkomsten av ett nytt samhällsproblem   409

Medias uppmärksamhet av ungdomsbrott   410

Skolvåldet: reaktion och utveckling   414

Att identifiera en förändrad reaktion på våld i skolan   416

Mörkertalsanalys av polisanmälda skolvåldsfall   417

Samhällets reaktion på ungdomsbrott – en diskussion

om varför den förändrats   420

Brottsutvecklingen   421

Massmedia och moralpanik   422

Ungdomsbrottslighetens rasifiering   425

Brottsbekämpning som lösning på välfärdsstatens

legitimitetskris   427

Avslutande ord   429

Referenser   433