Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Skapa vetande

Vetenskapsteori från grunden
Skickas följande arbetsdag

Detta är en ny typ av vetenskapsteoribok som täcker hela fältet från frågan om framväxten av det grundläggande vetenskapliga förhållningssättet under antiken till dagens aktuella frågor. Genom en bred ansats med många autentiska exempel är den särskilt lämplig för de som vill läsa vetenskapsteori som ett komplement till sin egen vetenskap. I bokens första del jämförs vetenskapens inriktning och arbetssätt under valda tidsperioder från antiken till det teoretiska genombrottet på 1800-talet. I ...

Detta är en ny typ av vetenskapsteoribok som täcker hela fältet från frågan om framväxten av det grundläggande vetenskapliga förhållningssättet under antiken till dagens aktuella frågor. Genom en bred ansats med många autentiska exempel är den särskilt lämplig för de som vill läsa vetenskapsteori som ett komplement till sin egen vetenskap. I bokens första del jämförs vetenskapens inriktning och arbetssätt under valda tidsperioder från antiken till det teoretiska genombrottet på 1800-talet. I den andra delen ges en fyllig presentation av de vetenskapsteoretiska huvudriktningar som präglat debatten de senaste decennierna. Framställningen är resonerande snarare än faktaspäckad och lägger stor vikt vid att jämföra olika slags vetenskaper med avseende på till exempel deras dolda och uttalade förutsättningar och deras förhållande till observationer respektive teoribildning. Boken är därför relevant för alla vetenskapsområden.

  • Del I
  • 11
    DEN ANTIKA GRUNDEN
    • 2
      13
      FÖRE GREKERNA
        • 14
          Hur man tror att det började
        • 16
          Ett exempel på tidig teknik
        • 18
          Matematik
        • 22
          Medicin
        • 25
          Astronomi
        • 28
          Vilka intressen styr kunskapssökandet
        • 30
          Religion och mytbildning
    • 3
      35
      HUR KUNSKAPEN BLIR VETENSKAP – FÖRSOKRATIKERNA
        • 36
          Enhetliga förklaringar: de joniska naturfilosoferna
        • 41
          Matematik och mystik: Pythagoras och pythagoréerna
        • 46
          Skenet och verkligheten: Xenofanes, Herakleitos och Parmenides
        • 53
          Atomteorin och materialismen: Leukippos och Demokritos
        • 59
          Vad var nytt hos försokratikerna
    • 4
      61
      GULDÅLDERN – KONSOLIDERING OCH SPECIALISERING
        • 61
          Humaniora och samhällsvetenskap
        • 62
          Etik
        • 62
          Sofisterna
        • 63
          Samhällsvetenskap
        • 64
          Historia
        • 64
          Estetiska vetenskaper
        • 64
          Språkvetenskap
        • 65
          Platon och Aristoteles
        • 66
          Platons formlära
        • 67
          Vetenskapligt program
        • 68
          Aristoteles som fackvetenskapsman
        • 68
          Aristoteles’ betydelse för medeltiden
        • 69
          Läran om de fyra ”orsakerna” eller förklaringsgrunderna
        • 70
          Aristoteles’ fysik
        • 71
          Aristoteles som verktygsmakare
        • 72
          Platons och Aristoteles’ förhållande till föregångarna
        • 73
          Platon och Aristoteles – en sammanfattning
        • 74
          Den hippokratiska medicinen
        • 75
          Sjukdomar som naturliga fenomen
        • 76
          Läkekonsten som en konst, ”techne
        • 77
          Den hippokratiska metoden
        • 78
          Matematik och astronomi
        • 79
          Eudoxos
        • 80
          Förhållandet till Platons Akademi
    • 5
      83
      HELLENISMEN OCH SENANTIKEN
        • 84
          Systematisering och specialisering
        • 86
          Räknemodell eller verklighet: den ptolemeiska astronomin
        • 87
          Solen och månen
        • 87
          Stjärnhimlen
        • 88
          Planeterna
        • 88
          Eudoxos och idén om epicykler
        • 89
          Aristarkos och idén om solen i centrum
        • 90
          Det tekniska kunskapsintresset tar över
  • Del II
  • 95
    DET MODERNA GENOMBROTTET
    • 6
      97
      EN NY VÄRLDSBILD VÄXER FRAM
        • 99
          Kopernikus och Kepler: Ett platonskt försök till världsbild
        • 100
          Kopernikus’ system
        • 101
          Kopernikus’ syfte
        • 102
          Keplers första försök
        • 103
          Keplers nya ansats
        • 104
          Keplers lagar
        • 106
          Stöd från observation och teori: Galilei och Newton
        • 106
          Galileis observationer
        • 107
          Galilei och kyrkan
        • 108
          Newtons enhetliga lagar
    • 7
      111
      EXPERIMENTELL METOD OCH IDEALA BEGREPP
        • 111
          Den experimentella metoden
        • 113
          Extremfall och kuriosa
        • 114
          Idealiserade begrepp och situationer
    • 8
      119
      DET TEORETISKA GENOMBROTTET
        • 119
          För länge sedan och ännu längre sedan
        • 121
          Den gamla och den nya astronomin
        • 121
          Newtons omdaning av astronomin
        • 121
          Newtons olösta problem
        • 122
          Kants teori
        • 123
          Utvecklingsmönstret under perioden 1750–1860
        • 123
          Allmänna drag i den gamla vetenskapen
        • 124
          Allmänna drag i den nya vetenskapen
        • 125
          Teoretiseringen och utvecklingstanken
        • 126
          Den gamla och den nya språkvetenskapen
        • 126
          Språkvetenskapen i antiken
        • 127
          Grammatiken som språkvetenskapligt mönster
        • 127
          En upptäckt och en tolkning
        • 128
          Det nya sättet att tänka i språkvetenskapen
        • 129
          Den gamla och den nya geologin
        • 129
          Förstadierna till den egentliga geologin
        • 130
          Den nya geologin växer fram
        • 131
          Den gamla och den nya biologin
        • 131
          Den gamla biologin: Linn
        • 131
          Utvecklingstanken före Darwin
        • 132
          Den nya biologin: Darwin
        • 133
          Den gamla och den nya samhällsvetenskapen
        • 134
          Naturrätten och samhällsfördraget
        • 135
          Montesquieu
  • Del III
  • 137
    DE OLIKA VETENSKAPLIGA GRUNDUPPFATTNINGARNA
    • 9
      139
      UTGÅNGSPUNKTER I PERCEPTIONS- OCH MINNESPSYKOLOGI
        • 139
          Kan man se något direkt
        • 141
          Kameramodellen för perception
        • 142
          Radarmodellen för perception
        • 143
          Minnet
        • 143
          Långtidsminnet
        • 145
          Korttidsminnet eller arbetsminnet
        • 145
          Tolkningar
        • 146
          Perception som igenkänning av schabloner
        • 146
          Stapelns ordning
        • 147
          Satisfiering i stället för optimering
    • 10
      149
      POSITIVISMEN – DEN KLASSISKA OCH DEN LOGISKA
        • 149
          Comte och den klassiska positivismen
        • 149
          Tänkandets tre stadier
        • 153
          Comtes motiv
        • 155
          Faktasamlande och vetenskaplighet
        • 157
          Metod: observation, induktion, hypoteser
        • 158
          Vetenskapernas enhet
        • 160
          Positivism som allmänbegrepp på 1800-talet
        • 161
          Psykologin – William James
        • 163
          Biologin
        • 163
          Den logiska positivismen
        • 165
          Fokus på språket
        • 167
          Vår värld är en konstruktion
        • 168
          Enhetsvetenskap och reduktionism
        • 169
          Reaktionen på den logiska positivismen
        • 174
          Positivism som allmänbegrepp på 1960- och 1970-talen
    • 11
      175
      TOLKNINGSTEORI: HERMENEUTIK OCH HISTORICISM
        • 176
          Schleiermacher
        • 176
          Tolkning som inlevelse
        • 177
          Metod
        • 178
          Den hermeneutiska cirkeln
        • 179
          Jämvikten mellan det grammatiska och det psykologiska
        • 180
          Historicismen
        • 180
          Historicismens grundidéer
        • 181
          Historicismens förhållande till positivism och hermeneutik
        • 182
          Dilthey
        • 182
          Dilthey och livsfilosofin
        • 183
          Andevetenskaperna och ”Verstehen
        • 185
          Hermeneutiken och positivismen
        • 186
          Gadamer
        • 187
          Närvaro, fördomar och horisont
        • 188
          Verkanshistoria och horisontsammansmältning
        • 189
          Kritik
    • 12
      191
      HYPOTESMETODEN, POPPER OCH DEN KRITISKA RATIONALISMEN
        • 191
          Om hypotesmetoden
        • 193
          Exemplet Semmelweis
        • 194
          Länstolsforskning
        • 195
          Arkivforskning
        • 195
          Experimentell forskning
        • 196
          Genombrottet
        • 197
          Bakslag
        • 198
          Metodiska komplikationer
        • 198
          Starta på nytt eller modifiera
        • 199
          Hjälphypoteser
        • 199
          Ad hoc-hypoteser
        • 200
          Popper
        • 200
          Falsifikation som demarkationskriterium
        • 201
          Den vetenskapliga processen
        • 202
          Sanningsbegreppet
    • 13
      205
      KUHN OCH PARADIGMTEORIN
        • 206
          Den sociala kontexten
        • 206
          Normalvetenskapen
        • 207
          Anomalier och vetenskapliga revolutioner
        • 208
          Paradigm och inkommensurabilitet
        • 210
          Mottagande och kritik
        • 210
          Bilden av den vetenskapliga utvecklingen
        • 210
          Relationen till Popper
        • 211
          Kunskapsteori och inkommensurabilitet
        • 211
          Inflytande på eftervärlden
    • 14
      213
      FENOMENOLOGI, SOCIALKONSTRUKTIONISM, GRUNDAD TEORI OCH ANDRA AKTUELLA RIKTNINGAR
        • 213
          Grundläggande skiljelinjer
        • 213
          Passivt eller aktivt medvetande
        • 214
          Observationer som den absoluta grunden
        • 215
          Realism eller antirealism
        • 216
          Deskriptiv eller normativ teori
        • 217
          Fenomenologi
        • 218
          Socialkonstruktionism
        • 218
          Det konstruktionistiska arvet
        • 220
          Den sociala konstruktionismen
        • 221
          Grundad teori
        • 223
          Framtiden
    • 225
      Citathänvisningar
    • 227
      Person- och sakregister

Information

Författare:
Bengt Hansson
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144070957
Utgivningsår:
2011
Artikelnummer:
34257-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
230

Författare

Bengt Hansson

Bengt Hansson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Han har i sin forskning främst sysslat med vetenskapsteoretiska frågor om mä...

 ;