Hur genomför man undersökningar?

Förord 9

   1   Teori och empiri – frågor och fakta 11

1.1     Beskrivning, förklaring och prediktion 12

1.2     Varför metod? 13

1.3     Giltighet och tillförlitlighet 14

1.4     Bokens upplägg 14

   2   Metod – en pragmatisk ansats 17

2.1     Ontologi, epistemologi och metod 18

2.2     Positivistiskt perspektiv 20

2.3     Tolkningsbaserat perspektiv 21

2.4     Finns det en tredje väg? 24

Den ontologiska utgångspunkten 25

Den epistemologiska utgångspunkten 25

2.5     Metod – en pragmatisk inställning 26

Från induktion eller deduktion till abduktion 26

Från individ eller helhet till individ i kontext 28

Från närhet eller distans till närhet och distans 28

Från ord eller siffror till meningsfulla symboler 29

Reflexivitet och öppenhet 29

2.6     Sammanfattning och slutsatser 30

   3   Forskningsetiska riktlinjer 33

3.1     Generella etiska riktlinjer 34

3.2     Skydd av personuppgifter och EU:s dataskyddsförordning 35

Anonymitet och sekretess  35

Avidentifiering 36

Pseudonymisering och kryptering 36

Sekretess, registrering och lagring av data 36

Presentation av data 37

Fusk, plagiat och god hänvisningssed 37

3.3     Frivilligt, informerat och otvetydigt samtycke 38

Frivillighet 38

Kompetens 38

Fullständig information 38

Förståelse 39

Förklaring om samtycke 39

3.4     En not om internetforskning 39

3.5     Är dessa etiska krav absoluta? 40

3.6     Att studera den egna organisationen 40

3.7     Praktiska aspekter 42

 

Del I De inledande faserna i en empirisk undersökning

   4   Gången i en undersöknings­process 45

4.1     De gemensamma faserna 46

Fas 1: Utveckling av en problemställning 46

Fas 2: Val av undersökningsdesign 46

Fas 3: Val av informationstyp – kvalitativ eller kvantitativ 46

4.2     Den kvalitativa ansatsen 47

Fas 4: Hur ska vi samla in information? 47

Fas 5: Urval av enheter 47

Fas 6: Hur ska vi analysera de data vi får in? 47

Fas 7: Vilken kvalitet har resultaten och slutsatserna? 47

4.3     Den kvantitativa ansatsen 47

Fas 4: Hur ska vi samla in information? 47

Fas 5: Hur ska vi välja ut respondenter? 47

Fas 6: Hur ska vi analysera de data vi har fått in? 47

Fas 7: Vilken kvalitet har resultaten och slutsatserna? 47

4.4     Tolkningsfasen – gemensam för båda ansatserna 47

Fas 8: Tolkning och tolkningsfel 48

4.5     En grafisk översikt över faserna i undersökningsprocessen 48

   5   Undersökningens första fas: utveckling av problemställning 49

5.1     Vad händer när vi väljer problemställning? 50

5.2     Innehållet i en problemställning 50

5.3     Krav på problemställningen 51

Problemställningen ska vara tydlig 51

Problemställningen ska vara relevant 52

Problemställningen ska vara förankrad i en pågående diskurs 53

5.4     Att utveckla en problemställning – litteraturstudier 53

Osystematiska litteraturstudier 54

Systematiska litteraturstudier 54

5.5     Praktiskt arbete med problemställningen 56

5.6     Typer av problemställningar 58

5.7     Kausalitet 59

Kausalitet och grafiska modeller 60

5.8     Statistisk eller analytisk generalisering 63

   6   Undersökningens andra fas: val av undersökningsdesign 65

6.1     Intensiv eller extensiv design 66

6.2     Kausal eller beskrivande design 67

6.3     Fallstudier 68

Studier av enskilda fall 70

Fallstudier av processer 71

Aktionsforskning 71

Jämförande fallstudier 72

Fallstudier – en sammanfattning 75

6.4     Urvals­under­sökningar 75

Små-N-studier 76

Tvärsnittsstudier 77

Tidsseriestudier 78

Kohortstudier 78

Panelstudier 79

Urvalsundersökningar – en sammanfattning 79

6.5     Den experimentella designen 80

Det experimentella idealet 80

Kritik mot den experimentella designen 82

Anpassning till verkligheten I: pseudoexperiment 83

Anpassning till verkligheten II: naturliga pseudoexperiment 84

Anpassning till verkligheten III: surveyexperiment och fältexperiment 84

Experimentell design – en sammanfattning 85

6.6     Kombination av olika designtyper 86

6.7     Samband mellan typ av problemställning och val av undersökningsdesign 86

   7   Undersökningens tredje fas: Vilka slags data ska vi samla in? 89

7.1     Förstrukturering  91

7.2     Kvalitativa data 92

Fördelar 92

Nackdelar 92

När ska vi välja en kvalitativ ansats? 94

7.3     Kvantitativa data 94

Fördelar 94

Nackdelar 95

När ska vi välja en kvantitativ ansats? 96

7.4     En schematisk sammanfattning 96

7.5     Metodtriangulering (mixed methods) 96

7.6     Icke ingripande mätmetoder 98

7.7     Kvantitativ och kvalitativ undersökningsdesign 99

 

Del II Kvalitativa undersökningsdesigner

   8   Undersökningens fjärde fas: Hur ska vi samla in kvalitativ information? 103

8.1     Befintliga kvalitativa källor (sekundärdata) 104

När är det lämpligt att använda befintliga källor? 104

8.2     Insamling av kvalitativa primärdata 105

8.3     Den öppna individuella intervjun 106

När är den öppna individuella intervjun mest lämplig? 107

Olika former av intervjuer 107

Strukturering av intervjun 109

Några viktiga frågor i samband med intervjuer 110

Genomförandet av intervjun – intervjuarens uppträdande 112

En avslutande kommentar om individuella intervjuer 115

8.4     Fokusgruppintervjun 115

Gruppens storlek 116

Antal fokusgrupper 117

Forskarens roll i fokusgrupper 117

Användning av digitala plattformar 119

8.5     Observation 119

Öppen och dold observation 120

Deltagande och icke deltagande observation 120

Var, när och hur länge ska vi observera? 120

Tillträde och dörrvakter 121

Videoinspelning 121

8.6     Kvalitativa metoder för datainsamling – en sammanfattning 122

   9   Undersökningens femte fas: Hur ska vi välja ut enheter? 125

9.1     Urvalsmetoder  126

9.2     Urvalskriterier 128

9.3     Fokusgrupper – sammansättning av grupper 130

9.4     Teoretiskt urval – jämförelse och kausalitet 132

9.5     Hur många ska undersökas? 133

9.6     Urval vid kvalitativa undersökningar – en sammanfattning 134

 10   Undersökningens sjätte fas: Hur ska vi analysera datamaterialet? 135

10.1   Dokumentation 137

Noteringar och kommentarer under datainsamlingen 137

Renskrivning av ljudinspelning 138

Renskrivning av bildinspelning 138

Annotering 140

10.2   Innehållsanalys 141

Induktiv innehållsanalys 141

Deduktiv innehållsanalys 144

Abduktiv innehållsanalys 147

10.3   Kvalitativ komparativ analys (QCA) 148

10.4   Processanalys 150

Två olika perspektiv på processanalys 151

Studier av flera processer 152

10.5   Från det specifika till det generella – och tillbaka igen 153

 11   Undersökningens sjunde fas: Hur bra är våra slutsatser? 155

11.1   Intern giltighet 156

Ger studieobjekten en sann representation av verkligheten? 156

Internet som källa 159

Ger forskaren en sann representation av data? 159

Återspeglar resultaten verkligheten? 161

11.2   Tillförlitlighet (reliabilitet) 162

Undersökningens design påverkar de undersökta 162

Slarv vid anteckning och analys av data 164

11.3   Överförbarhet (extern giltighet) 165

Överföring till andra enheter i samma kontext 166

Överföring till andra kontexter (fall) 167

11.4   Forskningens kvalitet 168

 

Del III Kvantitativa undersökningsdesigner

 12   Undersökningens fjärde fas: Hur ska vi samla in kvantitativ information? 171

12.1   Operationalisering 172

12.2   Hur ska vi utforma frågor och svar? 175

Olika former av svarsalternativ – mätnivå 175

Utformning av rangordnade svarsalternativ 179

Påståenden eller frågor? 182

12.3   Hur ska vi samla in informationen? 187

Webbaserade enkäter – styrkor och svagheter 188

Praktisk hantering av de olika datainsamlingsmetoderna 190

 13   Undersökningens femte fas: Hur ska vi välja ut enheter? 193

13.1   Bortfall 194

13.2   Från teoretisk till faktisk population: avgränsning av enheterna 195

13.3   Från teoretisk till faktisk population: ofullständiga populationslistor – bortfall 1 196

13.4   Från faktisk population till teoretiskt urval – bortfall 2 196

Sannolikhetsurval (slumpmässigt urval) 197

Syftet med sannolikhetsurval 199

Urvalets storlek 199

Andra urvalsformer: icke-sannolikhetsurval 201

En översikt över urvalsprocessen 203

13.5   Problemet med icke-svar – bortfall 3 och 4 203

Orsaker till icke-svar 203

Hur hög bör svarsprocenten vara? 205

 14   Undersökningens sjätte fas: Hur ska vi analysera den inkomna informationen? 207

14.1   Kodning av frågeformulär 208

14.2   Granskning och förberedelse av datafilen 209

14.3   Univariat analys – svarsfördelning på en fråga 210

Fördelningar – absoluta, proportionella och procentuella 210

Fördelningar – grafiska framställningar 211

Mått på centraltendens och spridning 212

14.4   Bivariat analys – samvariation mellan två variabler 218

Enkla tabeller – procentdifferenser 218

Statistiska mått på samvariation 221

Statistiska mått på samvariation och variablers mätnivå 225

Tolkning av korrelationsmått 225

Analyser av samvariation mellan kategoriska och metriska/rangordnade variabler 227

14.5   Hur ska vi analysera öppna frågor? 228

 15   Undersökningens sjunde fas: Hur bra är våra slutsatser? 229

15.1   Intern giltighet 230

Begreppslig giltighet 230

Kontroll av begreppslig giltighet 232

15.2   Validering av samband 234

Kontroll för andra kända förhållanden – multivariat analys 234

15.3   Extern giltighet 237

Risken för systematiskt skevt urval vid sannolikhetsurval: bortfall av enheter 238

Slumpmässiga avvikelser mellan urvalet och populationen 239

Statistisk generalisering – några slutkommentarer 245

15.4   Är resultaten tillförlitliga? 245

Utformningen av frågeformuläret 246

Egenskaper hos respondenten (kunskap och intressen) 246

Egenskaper hos respondentens kontext 248

Kodning och inmatning av data 248

Analys av registrerade data 248

15.5   Nivåfelslut 248

15.6   Avslutning 250

 

Del IV Diskussion och presentation av resultat

 16   Undersökningens åttonde fas: diskussion och presentation av resultat 253

16.1   Den metodologiska diskussionen 254

16.2   Den substantiella diskussionen 255

16.3   Presentation av resultat 257

Överskådlighet och logisk uppbyggnad 258

Läsvänlighet 259

16.4   Avslutning 261

Litteratur 263

Register 279