Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Arytmier

- mekanismer, utredning och behandling
Skickas följande arbetsdag

Allvarliga arytmier som förmaksflimmer och kammararytmier utgör en betydande del av de hjärtsjukdomar som ofta kräver omfattande utredning och behandling. För många patienter innebär det en kraftigt ökad risk för stroke, hjärtsvikt och plötslig död. Den första upplagan av Arytmier - mekanismer, utredning och behandling blev mycket uppskattad eftersom det tidigare saknats en lärobok i ämnet. Sedan boken gavs ut har ett stort antal internationella riktlinjer reviderats och nya konsensusdokument...

Allvarliga arytmier som förmaksflimmer och kammararytmier utgör en betydande del av de hjärtsjukdomar som ofta kräver omfattande utredning och behandling. För många patienter innebär det en kraftigt ökad risk för stroke, hjärtsvikt och plötslig död. Den första upplagan av Arytmier - mekanismer, utredning och behandling blev mycket uppskattad eftersom det tidigare saknats en lärobok i ämnet. Sedan boken gavs ut har ett stort antal internationella riktlinjer reviderats och nya konsensusdokument har tillkommit som behandlar arytmier ur olika aspekter. Även i denna reviderade upplaga medverkar ett stort antal av landets ledande experter inom arytmisjukvård. Med ett pedagogiskt grepp utgår författarna från olika strukturer i hjärtat och alla arytmier som är knutna till respektive struktur behandlas i samma kapitel. Detta ger en djupare förståelse för varför vissa arytmier uppstår: hur de beter sig och hur de ser ut på EKG. Nya kapitel har tillkommit om arytmier hos barn, associationen mellan förmaksflimmer och demens, akut handläggning av arytmier och utvecklingen av cell- och genterapi vid arytmier. Vidare har avsnittet om ablationsbehandling utökats med ett särskilt kapitel ägnat ablation av förmaksflimmer och kammararytmier. Arytmier - mekanismer, utredning och behandling riktar sig till allmänkardiologer och läkare både under grund- och specialistutbildning, men också till andra yrkeskategorier som i sin dagliga gärning möter arytmipatienter. Även allmänläkaren, som i allt större utsträckning ansvarar för dessa patienter, kommer att ha stor nytta av Arytmier som uppslagsbok.

    • 11
      Förord till första upplagan
    • 13
      Förord till andra upplagan
    • 15
      Programförklaring
    • 17
      Programförklaring 2.0
    • 19
      Författare
      • 1
        21
        Arytmier – historiska axplock
        • 23
          Intrakardiellt elektrogram
        • 23
          Transvenös ablation
        • 23
          Pacemaker och ICD
      • 2
        25
        Arytmimekanismer
        • 25
          Hjärtats aktionspotential
        • 27
          Konduktion
        • 28
          Refraktäritet
        • 28
          Heterogenicitet
        • 29
          Autonom tonus
        • 29
          Återkoppling
        • 31
          Ökad automaticitet
        • 31
          Triggad aktivitet
      • 3
        33
        Utredning av arytmier
        • 33
          Anamnes
        • 34
          Fysikalisk undersökning
        • 35
          EKG
        • 41
          Utredning av etiologi och komorbiditet
      • 4
        43
        Differentialdiagnostik vid takykardier med smala och breda QRS-komplex
        • 43
          Takykardi med smala QRS-komplex
        • 46
          Takykardi med breda QRS-komplex
      • 5
        55
        Arytmier och det autonoma nervsystemet
        • 55
          Innervering
        • 56
          Receptorer
        • 58
          Det sympatiska–parasympatiska samspelet
        • 58
          Tidsförhållanden vid autonom aktivering
        • 59
          Selektiv eller oselektiv betablockad
        • 59
          Autonoma nervsystemets betydelse vid arytmier och plötslig död
        • 60
          Potentiell proarytmisk effekt av beta-2-agonister
      • 6
        63
        Sinusknutans arytmier
        • 63
          Sinusknutans anatomi, histologiska uppbyggnad och funktion
        • 64
          Sjuka sinusknutans patofysiologi
        • 68
          Symtom
        • 69
          Diagnostik
        • 72
          Kronotrop insufficiens
        • 73
          Ofysiologisk sinustakykardi
      • 7
        77
        Förmaksarytmier, exklusive förmaksflimmer
        • 77
          Förmakens anatomi och patofysiologi
        • 78
          Supraventrikulära extraslag
        • 79
          Förmakstakykardi
        • 80
          Fokala förmakstakykardier
        • 82
          P-vågens utseende beroende på aktiveringsväg
        • 85
          Klassiskt förmaksfladder
        • 90
          Andra makroåterkopplingstakykardier
      • 8
        93
        AV-nodens arytmier
        • 93
          AV-nodens anatomi och fysiologi
        • 95
          Autonoma nervsystemets effekter på AV-noden
        • 95
          AV-block
        • 96
          Fysiologisk AV-blockering
        • 96
          AV-block I – ett benignt tillstånd?
        • 99
          AV-block II
        • 99
          AV-block III
        • 100
          Kongenitala AV-block
        • 100
          Indikationer för pacemakerbehandling
        • 100
          AV-nodal återkopplingstakykardi (AVNRT)
        • 106
          Accessoriska förbindelser inbegripande AV-noden
      • 9
        107
        Förmaksflimmer
        • 108
          Patofysiologi vid förmaksflimmer
        • 111
          Autonom tonus
        • 111
          Klinisk progress av förmaksflimmer
        • 111
          Riskfaktorer och underliggande tillstånd vid förmaksflimmer
        • 113
          Screening av tyst förmaksflimmer
        • 113
          Symtom
        • 114
          Konsekvenser av förmaksflimmer
        • 115
          Utredning av patienter med förmaksflimmer
        • 116
          Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer
        • 117
          Farmakologisk behandling
        • 118
          Elkonvertering
        • 120
          Ablationsbehandling och kirurgisk behandling av förmaksflimmer
        • 121
          Ablation av förmaksflimmer
        • 123
          Kirurgisk behandling av förmaksflimmer
        • 123
          Speciella former av förmaksflimmer
      • 10
        125
        Förmaksflimmer, nedsatt kognitiv förmåga och demens
        • 125
          Epidemiologi
        • 126
          Riskfaktorer för förmaksflimmer och demens
        • 128
          Förebyggande av försämrad kognitiv funktion vid förmaksflimmer
        • 129
          Kunskapsluckor
      • 11
        131
        Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer och andra förmaksarytmier
        • 131
          Warfarin (Waran)
        • 134
          Nya orala antikoagulantia (NOAK)
        • 136
          Indikation för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer
        • 138
          Val av antikoagulantia
        • 138
          Antikoagulantia vid konvertering av förmaksflimmer
        • 138
          Antikoagulantia och flimmerablation
        • 139
          Antikoagulation vid kirurgiska och odontologiska ingrepp
      • 12
        141
        Accessoriska förbindelser mellan förmak och kammare
        • 141
          Historisk bakgrund
        • 142
          Anatomi och patofysiologi
        • 143
          Bedömning av deltavåg
        • 144
          Atrioventrikulär återkopplingstakykardi (AVRT)
        • 146
          Preexcitation och förmaksflimmer
        • 147
          Icke-symtomatisk preexcitation
        • 148
          Preexcitation hos barn
        • 148
          Ovanliga varianter av preexcitation
        • 149
          Behandling av AVRT och förmaksflimmer vid preexcitation
      • 13
        153
        Det distala retledningssystemets arytmier
        • 153
          Anatomi
        • 154
          Block i delar av retledningssystemet
        • 155
          Ventrikulära extraslag (VES) och kammartakykardi
      • 14
        161
        Kammararytmier
        • 162
          Symtom
        • 162
          Kammararytmi utan underliggande strukturell hjärtsjukdom
        • 165
          Kammararytmi vid strukturell hjärtsjukdom
      • 15
        175
        Ärftliga arytmisjukdomar
        • 178
          Cellmembranrelaterade jonkanalrubbningar
        • 194
          Arytmi till följd av rubbad intracellulär kalciumreglering
        • 198
          Arytmi till följd av rubbning i cell-till-cell-förbindelser
      • 16
        205
        Plötslig hjärtdöd
        • 205
          Mekanismer
        • 206
          Bakomliggande sjukdomar
        • 208
          Riskvärdering
        • 209
          Behandling
      • 17
        213
        Synkope
        • 213
          Definition
        • 213
          Utredning och riskbedömning av synkope
        • 215
          Karotismassage
        • 216
          Tilt-test
        • 217
          Externa EKG-registreringsutrustningar och ILR
        • 218
          Invasiv elektrofysiologisk undersökning
        • 219
          Riskvärdering
        • 220
          Fysiologi och patofysiologi bakom synkope
        • 220
          Klassificering av synkope
        • 222
          Orsak till medvetandeförlust
        • 222
          Behandling
      • 18
        227
        Handläggning av akuta arytmier
        • 227
          Initial bedömning
        • 227
          Takykardier
        • 229
          Breddökade takykardier
        • 230
          Smalkomplexiga takykardier
        • 232
          Bradykardier
      • 19
        235
        Farmakologisk behandling av arytmier
        • 235
          Läkemedelsbehandling
        • 239
          Sinusknutan
        • 239
          AV-noden
        • 240
          Retledningssystemet (fasciklar, skänklar)
        • 241
          Förmaksmuskulatur
        • 244
          Kammarmuskulatur
      • 20
        247
        Elektrofysiologisk utredning och ablationsbehandling av supraventrikulära takykardier
        • 247
          Elektrofysiologisk undersökning
        • 248
          Tekniker för kartläggning av arytmifokus
        • 251
          Ablationsbehandling
        • 252
          Ablationsverksamheten i Sverige
      • 21
        257
        Ablationsbehandling vid förmaksflimmer och kammararytmier
        • 257
          Ablation av förmaksflimmer
        • 260
          Ablation av kammararytmier
      • 22
        263
        Pacemaker- och ICD-behandling
        • 263
          Historik
        • 264
          Internationella pacemakerkoden
        • 264
          Indikationer för pacemakerbehandling
        • 265
          Andra indikationer för pacemakerbehandling
        • 270
          Problem vid pacemakerbehandling
        • 271
          Devicebehandling av takyarytmier
        • 275
          Hemmonitorering
        • 275
          Framtida utveckling av pacemaker och ICD
      • 23
        279
        Kirurgisk behandling av förmaksarytmier
        • 279
          Bakgrund
        • 279
          Maze-operationen
        • 281
          Maze III-kirurgi i Sverige
        • 282
          Intraoperativ ablation i samband med annan hjärtkirurgi
        • 284
          Vänster förmaksöra
        • 285
          Uppföljning och medicinering
        • 285
          Minimalinvasiv teknik
      • 24
        289
        Kirurgisk behandling av kammararytmier
        • 289
          Bakgrund
        • 289
          Kirurgisk behandling av kammartakykardi
        • 292
          Kirurgisk behandling av kammarflimmer
      • 25
        295
        Gen- och cellterapi för behandling av hjärtarytmi
        • 295
          Inledning
        • 295
          Terapeutiska agens
        • 299
          Kammararytmi
        • 299
          Förmaksflimmer
      • 26
        301
        Arytmier efter operation och ablation
        • 301
          Arytmier efter icke-kardiell operation
        • 301
          Arytmier efter kranskärlskirurgi
        • 302
          Arytmier efter ablation av förmaksflimmer
        • 304
          Takyarytmier efter kirurgiska ingrepp i hjärtat
        • 305
          Bradyarytmier
      • 27
        307
        Arytmier vid medfödda hjärtfel
        • 307
          Bakgrund
        • 307
          Utredning
        • 308
          Behandling
        • 309
          Vanligaste medfödda hjärtfelen med arytmiproblem
      • 28
        313
        Arytmier vid graviditet och amning
        • 313
          Arytmier under graviditet
        • 314
          Arytmier hos kvinnor med tidigare känd arytmisjukdom
        • 314
          Långt QT-syndrom (LQTS) vid graviditet
        • 314
          Behandling av arytmier under graviditet
        • 317
          Behandling av arytmier under amning
      • 29
        319
        Arytmier hos barn
        • 319
          Inledning
        • 319
          Symtom
        • 321
          Takykardiinducerad kardiomyopati (TIC)
        • 321
          Bradykardier
        • 324
          Takykardier
        • 329
          Kammararytmier
        • 334
          Strukturella hjärtfel
        • 335
          Pediatriska aspekter på specifika behandlingar
      • 30
        341
        Arytmier hos äldre
        • 341
          Arytmiförekomst
        • 342
          Läkemedelsbehandling
        • 343
          Ablationsbehandling
        • 344
          Strokeprofylax
      • 31
        345
        Arytmier hos idrottare
        • 345
          Plötslig hjärtdöd hos idrottare
        • 346
          Vanliga fynd på vilo-EKG
        • 346
          Olika faktorer som påverkar EKG
        • 347
          Ovanliga EKG-fynd
        • 347
          Idrottshjärta eller kardiomyopati?
        • 348
          Arytmier hos idrottare
        • 350
          Utredning och screening
      • 32
        353
        Arytmier hos friska
        • 353
          Introduktion
        • 353
          Hjärtfrekvens
        • 356
          Normal kontra onormal
        • 357
          Sammanfattning
      • 33
        359
        Arytmier i särskilda yrkesgrupper
        • 359
          Bakgrund
        • 359
          Körkortsbehörighet
        • 361
          Piloter
        • 362
          Järnvägspersonal
        • 362
          Dykning
        • 362
          Mastarbete
        • 362
          Rök- och kemdykning
      • 34
        365
        Hälsorelaterad livskvalitet vid arytmi
        • 365
          Hälsorelaterad livskvalitet
        • 365
          Patientrapporterade mått (PROM)
        • 366
          Frågeformulär som används vid hjärtrytmrubbning
        • 366
          Faktorer som kan påverka mätningen av hälsorelaterad livskvalitet
        • 367
          Hälsorelaterad livskvalitet hos personer med förmaksflimmer
        • 367
          Könskillnader
        • 368
          Hälsorelaterad livskvalitet hos personer med paroxysmal supraventrikulär takykardi
        • 369
          Hälsorelaterad livskvalitet hos bärare av implanterbar defibrillator
      • 35
        371
        Könsskillnader vid arytmier
        • 371
          Könsskillnader i EKG-fynd och elektrofysiologi
        • 372
          Bradykardier och pacemakerbehandling
        • 372
          WPW-syndrom/atrioventrikulär återkopplingstakykardi
        • 373
          AV-nodal återkopplingstakykardi
        • 373
          Ofysiologisk sinustakykardi
        • 373
          Fokal förmakstakykardi
        • 373
          Klassiskt förmaksfladder
        • 374
          Övriga återkopplingstakykardier i förmaken
        • 374
          Förmaksflimmer
        • 376
          Ventrikulära arytmier och plötslig död
        • 377
          Långt QT-syndrom
        • 378
          Behandling med implanterbar defibrillator
        • 379
          Ablationsbehandling
        • 380
          Sammanfattning
      • 36
        383
        Stress och arytmier
        • 383
          Historik
        • 383
          Moderna fallrapporter
        • 384

Författare

Per Insulander

Per Insulander, med.dr, överläkare, Karolinska institutet och medicinska enheten för kardiologi, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

Mats Jensen-Urstad

Mats Jensen-Urstad, professor, överläkare, Karolinska Institutet och Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Anders Albåge

Anders Albåge, docent, överläkare, Thoraxkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Hamid Bastani

Hamid Bastani, med.dr, överläkare, Karolinska Institutet och Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Lennart Bergfeldt

Lennart Bergfeldt, professor, avdelningen för molekylär och klinisk medicin/kardiologi, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs ...

Frieder Braunschweig

Frieder Braunschweig är docent vid Karolinska Institutet och överläkare vid Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Carina Carnlöf

Carina Carnlöf, med.dr, universitetssjuksköterska, medicinska enheten för kardiologi, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

Viveka Frykman Kull

Viveka Frykman-Kull, med.dr, överläkare, Karolinska Institutet och Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus.

Fredrik Gadler

Fredrik Gadler, docent, överläkare, Karolinska Institutet och Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Marie Iwarzon

Marie Iwarzon, universitetslektor, med.dr, leg. sjuksköterska, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, S...

Lena Jidéus

Lena Jidéus, med.dr, överläkare, Thoraxkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Göran Kennebäck

Göran Kennebäck, docent, överläkare, Karolinska Institutet och Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Cecilia Linde

Cecilia Linde, professor i kardiologi, Karolinska institutet och överläkare vid hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm.

Eva Mattsson

Eva Mattsson, överläkare, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Mårten Rosenqvist

Mårten Rosenqvist, professor, överläkare, Karolinska Institutet och Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus.

Ulrik Sartipy

Ulrik Sartipy, docent, överläkare, Karolinska Institutet och Thoraxkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Jonas Schwieler

Jonas Schwieler, docent, överläkare, Karolinska Institutet och Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Jari Tapanainen

Jari Tapanainen, med.dr, överläkare, Karolinska Institutet och Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Hans Vallin

Hans Vallin, docent, Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset.

 ;