En hjärnsmart väg till bättre relationer

Amygdala. Frontallob. Neuroplasticitet. Med modern teknik kan vi kartlägga allt mer av våra hjärnors delar och funktioner. Men vad betyder det för vår vardag? Anette Prehn brinner för frågan om hur hjärnans egenskaper påverkar våra beteenden. Inte minst i relationen mellan vuxna och barn.

 

Danska Anette Prehn är en känd föredragshållare, författare och prisbelönt utbildare. Som sociolog har hon alltid varit intresserad av mänskligt beteende och de senaste 10 åren varit särskilt inriktad på hur hjärnans uppbyggnad påverkar våra relationer.

– Modern hjärnforskning kan lära oss väldigt mycket om vilka spelregler och begränsningar våra hjärnor ger oss. Därför är det väldigt synd att den kunskapen ofta stannar i den akademiska miljön, säger hon.

Anette Prehn är Danmarks mest produktiva fackboksförfattare med 10 utgivningar på tre år och har hittills hållit on-lineutbildningar för över 55 000 personer från 187 länder om att handla hjärnsmart. Hennes drivkraft är att omvandla hjärnforskningens akademiska och tekniska termer till metoder och strategier som enkelt kan användas i vardagslivet. Inte minst i relationen mellan vuxna och barn, i förskolan och skolan såväl som i familjelivet.

Jag är övertygad om att en hel del av det beteende som vi försöker lösa med diagnoser och mediciner skulle kunna hanteras genom att vi vuxna bättre förstår hur barns hjärnor fungerar. Och hur våra egna hjärnor fungerar.

– Istället för att tänka att barnet inte vill göra som vi säger, kanske hjärnans regler helt enkelt inte gör det möjligt, säger hon. Ett exempel är att vi ofta använder ett ”sluta med-språk” när vi pratar med barn. Hjärnan är plastisk och skapar mönster beroende på de impulser den möter. När vi säger ”sluta slåss” lyses begreppet ”slåss” upp i hjärnan och vi riskerar att istället förstärka mönstret vi vill förhindra. Eller så missar vi chansen att tillsammans med barnet gå åt ett bättre håll.

Ett annat exempel är arbetsminnet. Forskning visar att barns hjärnor är begränsade till ett litet antal enheter i arbetsminnet, något vi vuxna inte alltid anpassar vår kommunikation till.

– Vi kan säga till ett barn att gå in på sitt rum, ta på den röda tröjan, hämta pusslet och komma tillbaka. Sedan blir vi irriterade när barnet blir kvar på rummet och leker istället, när det egentligen är instruktionen som är alldeles för komplex.

Men relationen mellan barn och vuxna påverkas förstås inte bara av hur barns hjärnor fungerar. Lika viktigt är det att vi själva blir medvetna om hur våra tankemönster ser ut, menar Anette Prehn. Först när vi förstår hjärnans spelregler kan vi utmana oss till att förändra beteenden som påverkar våra relationer negativt.

– Våra hjärnor är bra på att använda gamla mönster och bekräfta det vi redan bestämt oss för. Det är en hjälp att klara tillvaron men är också ett hinder för förändring. Jag arbetar just nu mycket med tekniker för ”re-framing”, där man medvetet bryter mönster i sitt sätt att tänka. Ett exempel är en mamma som lade mycket negativ energi på sitt barn som spillde mjölk vid varje måltid. Tillsammans hittade vi alternativa sätt att tänka kring det. Som att ”är det inte bättre att att spilla mjölk än energi?” och ”tack för att du befriar mig från illusionen om att vara den perfekta mamman utan fläckar på bordet”.

 

Nyfiken på Anette Prehn?

Anette Prehn är sociolog, prisbelönt utbildare, föreläsare och författare. Hon har kallats ”en klok kvinna med barnaögon”, och som sådan förmedlar hon forskning om hjärnan och socialt samspel på ett sätt som gör att forskningen kan bli praktiskt användbar.

Läs mer
Produktbild

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer