Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Arbetslivsfysiologi

Skickas följande arbetsdag

Ett väl fungerande samhälle är beroende av ett produktivt arbetsliv som inte bara ger arbetande människor en inkomst utan som även främjar deras hälsa och välbefinnande. Arbetslivsfysiologi handlar om den arbetande människans kroppsliga och mentala förutsättningar och behov samt hur de svarar mot villkoren i dagens arbetsliv. Boken förklarar samband mellan arbete, fysiskt välbefinnande och hälsa enligt senaste rön och teorier inom forskningen. Boken fokuserar på vanliga men påfrestande förhål...

Ett väl fungerande samhälle är beroende av ett produktivt arbetsliv som inte bara ger arbetande människor en inkomst utan som även främjar deras hälsa och välbefinnande. Arbetslivsfysiologi handlar om den arbetande människans kroppsliga och mentala förutsättningar och behov samt hur de svarar mot villkoren i dagens arbetsliv. Boken förklarar samband mellan arbete, fysiskt välbefinnande och hälsa enligt senaste rön och teorier inom forskningen. Boken fokuserar på vanliga men påfrestande förhållanden i olika yrken i dagens arbetsliv. Det kan röra sig om ett arbete som är mentalt eller statiskt belastande, som innebär långvarigt stillasittande eller repetitiva rörelser, som är tungt, eller som sker på udda tider på dygnet eller i ett påfrestande klimat. Den berör några av dagens största folkhälsoproblem - besvär i rörelseorganen och stress - och beskriver hur dessa är kopplade till förhållanden hos den arbetande människan. Boken tar upp begreppet arbetsförmåga ur ett arbetslivsfysiologiskt perspektiv och beskriver hur arbetsförmågan kan bibehållas och främjas. Den orienterar även om metoder att observera hälsorisker i arbetet och upplyser om gällande relevant arbetsmiljölagstiftning. Råd och riktlinjer ges om hur ett bra arbetsliv kan utformas ur den arbetande individens, företagets och samhällets perspektiv med syftet ett gott arbetsliv för alla. Boken är till stor del praktiskt orienterad och användbar i arbetsmiljöarbete.Arbetslivsfysiologi är en lärobok för utbildningar och yrkesverksamma inom temat "människan i arbete", t.ex. inom företagshälsovård, -arbets- och miljömedicin och annan hälsofrämjande verksamhet. Den vänder sig även till skyddsombud, företagsledningar och fackliga organisationer samt till andra aktörer som påverkar arbetets uppläggning och innehåll.

    • 13
      Författarpresentation
    • 15
      Förord
    • 17
      Kapitel 1 Arbete, arbetsliv, arbetslivsfysiologi
        • Allan Toomingas, Svend Erik Mathiassen, Ewa Wigaeus Tornqvist
        • 1.1
          18
          Arbete – en dominerande del av livet
        • 1.2
          19
          Arbete, belastning och fysiologiska svar
        • 1.3
          23
          Ansträngning och trötthet
        • 1.4
          24
          Arbetsförmåga
        • 1.5
          27
          Anpassning på gott och ont
        • 1.6
          28
          Människans förutsättningar för att arbeta
        • 1.7
          30
          Arbetsrelaterade besvär och skador i rörelseorganen
        • 1.8
          33
          Arbets(livs)fysiologi i historiskt perspektiv
        • 1.9
          36
          Arbetslivsfysiologi – denna bok
    • 39
      Kapitel 2 Arbete med krav på hög energiomsättning
        • Ewa Wigaeus Tornqvist
        • 2.1
          40
          Kapitlets fokus och avgränsningar mot andra kapitel
        • 2.2
          41
          Förekomst av krav på hög energiomsättning i arbetslivet
        • 2.3
          42
          Energiomsättning och fysiologisk anpassning vid ökade energetiska krav
        • 2.4
          44
          Energiomsättning
        • 2.4.1
          47
          Typ av arbete
        • 2.4.2
          48
          Träningstillstånd
        • 2.4.3
          48
          Diet
        • 2.5
          48
          Mekanisk verkningsgrad
        • 2.6
          50
          Syreupptagning
        • 2.7
          53
          Lungventilation
        • 2.8
          54
          Blodcirkulation
        • 2.9
          58
          Faktorer som påverkar den individuella belastningen vid en viss extern exponering
        • 2.9.1
          59
          Faktorer i arbetet
        • 2.9.2
          63
          Omgivningsfaktorer
        • 2.9.3
          65
          Individuella faktorer
        • 2.9.4
          68
          Livsstilsfaktorer
        • 2.10
          69
          Mätning av energetiska arbetskrav
        • 2.10.1
          70
          Tekniska mätningar
        • 2.10.2
          73
          Observation eller självrapportering
        • 2.11
          74
          Arbetskrav i relation till fysisk prestationsförmåga
        • 2.11.1
          75
          Relativ syreupptagning
        • 2.11.2
          80
          Relativ hjärtfrekvensökning
        • 2.12
          80
          Effekter av hög energetisk belastning
        • 2.12.1
          80
          Korttidseffekter
        • 2.12.2
          81
          Långtidseffekter
        • 2.13
          82
          Rekommenderade gränsvärden
        • 2.14
          83
          Åtgärder vid arbete som kräver hög energiomsättning
        • 2.15
          84
          Vad säger lagen?
        • 2.16
          84
          Sammanfattning
    • 89
      Kapitel 3 Arbete med krav på stor muskelkraft
        • Katarina Kjellberg
        • 3.1
          90
          Kapitlets fokus och avgränsning mot andra kapitel
        • 3.2
          91
          Vad karaktäriserar arbete med krav på stor muskelkraft?
        • 3.3
          92
          Förekomst av tungt muskelarbete i arbetslivet
        • 3.4
          94
          Rörelseapparatens struktur och funktion
        • 3.5
          95
          Belastning på rörelseapparaten vid tungt muskelarbete
        • 3.5.1
          95
          Sambandet mellan kraft och rörelse
        • 3.5.2
          101
          Faktorer som påverkar belastningens storlek
        • 3.5.3
          103
          Arbetsteknik
        • 3.6
          106
          Könsaspekter
        • 3.7
          107
          Åldersaspekter
        • 3.8
          108
          Fysiologiska svar på arbete som kräver stor muskelkraft
        • 3.8.1
          111
          Akut respons
        • 3.8.2
          112
          Långtidseffekter
        • 3.9
          115
          Besvär i rörelseorganen relaterade till tungt muskelarbete
        • 3.9.1
          115
          Skademekanismer
        • 3.9.2
          118
          Smärta
        • 3.10
          119
          Riskfaktorer
        • 3.11
          121
          Metoder för att uppskatta belastningen på rörelseapparaten
        • 3.11.1
          121
          Biomekaniska modeller
        • 3.11.2
          123
          Elektromyografi
        • 3.11.3
          123
          Mätningar av den externa exponeringen
        • 3.11.4
          124
          Modeller och checklistor
        • 3.12
          125
          Förekomst av besvär i rörelseorganen till följd av tungt muskelarbete
        • 3.13
          126
          Vad säger lagen om arbete som kräver stor muskelkraft?
        • 3.14
          128
          Vad kan man göra för att minska riskerna med tungt muskelarbete?
        • 3.14.1
          128
          Åtgärder på arbetsplatsen
        • 3.14.2
          131
          Åtgärder på individnivå
        • 3.15
          133
          Sammanfattning
    • 139
      Kapitel 4 Arbete i extrema kroppsställningar
        • Karin Harms-Ringdahl
        • 4.1
          140
          Fokus och avgränsning
        • 4.2
          142
          Förekomst i arbetslivet
        • 4.3
          144
          Beskrivning av exponeringen
        • 4.4
          146
          Normala fysiologiska svar och mekanismerna bakom
        • 4.5
          151
          Potentiella negativa resultat av exponeringen
        • 4.5.1
          151
          Gör det ont?
        • 4.6
          152
          Förekomst besvär
        • 4.7
          154
          Riskbedömning
        • 4.8
          155
          Åtgärder vid kritiska förhållanden
        • 4.9
          157
          Vad säger lagar, föreskrifter och förordningar?
        • 4.10
          157
          Sammanfattning
    • 161
      Kapitel 5 Arbete med högrepetitiva rörelser
        • Fredrik Hellström
        • 5.1
          162
          Fokus och avgränsning
        • 5.2
          163
          Förekomst av högrepetitivt arbete i arbetslivet
        • 5.3
          164
          Repetitivitet och exponering
        • 5.3.1
          164
          Arbetscykeln och dess delar
        • 5.3.2
          164
          Hur ser exponeringen ut?
        • 5.3.3
          166
          Variabilitet i exponering
        • 5.3.4
          167
          Repetitivitet och likhet
        • 5.4
          167
          Fysiologin kring repetitiva rörelser
        • 5.4.1
          167
          Hur väljer man att röra sig?
        • 5.4.2
          168
          Interna modeller och rörelser
        • 5.4.3
          169
          Motoriska mönster
        • 5.4.4
          170
          Frihetsgrader och redundans i motoriska system
        • 5.4.5
          172
          Begränsningar i utnyttjande av antalet frihetsgrader
        • 5.4.6
          172
          Muskelsynergier
        • 5.4.7
          174
          Sensorimotorik vid repetitiva rörelser
        • 5.4.8
          176
          Direkta responser vid exponering för högrepetitiva rörelser
        • 5.5
          179
          Patofysiologiska mekanismer vid exponering för högrepetitiva rörelser
        • 5.5.1
          180
          Förändrad arbetsfördelning i muskeln
        • 5.5.2
          183
          Senor och nerver
        • 5.6
          184
          Konsekvenser av repetitiva belastningar hos befolkningen
        • 5.7
          185
          Riskbedömning
        • 5.8
          187
          Vilka åtgärder kan vidtas för att minimera risker med repetitivt arbete?
        • 5.9
          187
          Vad säger lagar, förordningar och föreskrifter?
        • 5.10
          188
          Sammanfattning
    • 191
      Kapitel 6 Långvarigt lågintensivt och stillasittande arbete
        • Allan Toomingas
        • 6.1
          192
          Fokus och avgränsning
        • 6.2
          192
          Förekomst av långvarigt lågintensivt och stillasittande arbete
        • 6.3
          194
          Vad karakteriserar långvarigt lågintensivt och stillasittande arbete
        • 6.4
          194
          Muskler i arbete
        • 6.4.1
          194
          Musklerna utför arbete
        • 6.4.2
          195
          Musklernas uppbyggnad
        • 6.4.3
          197
          Muskelcelltyper
        • 6.4.4
          198
          Musklernas innervation
        • 6.4.5
          199
          Så här arbetar muskler
        • 6.4.6
          200
          Reglering av muskelkraften
        • 6.4.7
          201
          Musklernas blodförsörjning
        • 6.5
          202
          Armar och händer är flexibla men behöver stabilitet
        • 6.6
          204
          Statisk belastning av rörelseorganen
        • 6.7
          206
          Problem vid långvarigt lågintensivt och statiskt belastande arbete
        • 6.7.1
          206
          Symtom
        • 6.7.2
          207
          Skadade strukturer
        • 6.8
          209
          Köns- och åldersskillnader
        • 6.9
          210
          Förklaringsmodeller
        • 6.9.1
          210
          Olika modeller
        • 6.9.2
          212
          Askungemodellen för muskelaktivering
        • 6.9.3
          214
          Försämrad blodcirkulation som orsak till smärta
        • 6.9.4
          215
          Förändrad kemisk miljö som orsak till smärta
        • 6.9.5
          216
          Motorisk kontroll vid lågintensivt, långvarigt och statiskt belastande arbete
        • 6.9.6
          217
          Smärtspridning och sensitisering
        • 6.9.7
          217
          Övriga förklaringsmodeller
        • 6.10
          218
          Vetenskapliga utvärderingar
        • 6.11
          218
          Stillasittande – en hälsorisk i sig
        • 6.11.1
          218
          Stillasittande arbete är kroppsligt lågintensivt
        • 6.11.2
          219
          Oklart om stillasittande arbete är hälsovådligt
        • 6.11.3
          220
          Kroppens ständiga ombyggnad
        • 6.11.4
          223
          Hälsorisker av inaktivitet
        • 6.12
          225
          Är arbetet lågintensivt, stillasittande eller statiskt belastande?
        • 6.12.1
          225
          Yrkesbeteckning
        • 6.12.2
          225
          Självrapporterad aktivitet och ansträngningsnivå
        • 6.12.3
          227
          Observation av arbete
        • 6.12.4
          227
          Mätning av kroppsaktivitet
        • 6.12.5
          228
          Mätning av energiomsättning
        • 6.12.6
          229
          Mätning av muskelaktivitet
        • 6.13
          231
          Vad säger lagen om långvarigt lågintensivt, stillasittande och statiskt, belastande arbete
        • 6.14
          233
          Åtgärdsförslag
        • 6.14.1
          233
          Arbetsorganisation
        • 6.14.2
          235
          Aktivitetsnivå på och i anslutning till arbetet
        • 6.14.3
          235
          Arbetsutrustningen
        • 6.14.4
          236
          Individen
        • 6.14.5
          237
          Samhället
        • 6.15
          238
          Sammanfattning
    • 241
      Kapitel 7 Arbete med hög psykisk belastning
        • Bo Melin
        • 7.1
          242
          Fokus och avgränsning
        • 7.2
          243
          Förekomst av arbete med hög psykisk belastning
        • 7.3
          244
          Stressorer och stressreaktioner
        • 7.3.1
          244
          Är det någon skillnad mellan psykiska och fysiska stressorer?
        • 7.3.2
          247
          Brist på återhämtning
        • 7.4
          248
          Stressreaktionen – ett kroppligt svar på psykiska exponeringar
        • 7.4.1
          248
          Neural anpassning
        • 7.4.2
          250
          Endokrin anpassning
        • 7.5
          250
          Stressreaktionen i två olika system; SAM-systemet och HPA-axeln
        • 7.6
          251
          Autonoma nervsystemet och sympatiko – adrenomedullära (SAM-) systemet
        • 7.6.1
          251
          Sympatiska- och parasympatiska nervsystemet
        • 7.7
          251
          Axeln hypotalamus – hypofys – binjurebark (HPA)
        • 7.7.1
          252
          Frågan är mycket komplex
        • 7.7.2
          254
          Samspel mellan SAM-systemet och HPA-axeln
        • 7.7.3
          254
          Sambandet mellan stress och kognition
        • 7.7.4
          255
          Stress och kognitiv prestation
        • 7.8
          255
          Arbetsorganisatoriska förhållanden som inverkar på psykisk belastning
        • 7.8.1
          257
          Vanliga psykosociala modeller
        • 7.8.2
          259
          Den psykosociala miljön uppfattas olika
        • 7.9
          260
          Kognitiv belastning
        • 7.10
          261
          Rutiniserat arbete sker på procedurminnes nivå
        • 7.10.1
          262
          Arbetets organisering i ett kognitivt perspektiv
        • 7.10.2
          265
          Kopplingen mellan beteende och kognitiv belastning
        • 7.10.3
          265
          Kopplingen kognition och emotion
        • 7.11
          266
          Psykisk belastning: effekter på rörelseorganen
        • 7.11.1
          267
          Psykisk belastning och muskelaktivitet
        • 7.12
          268
          Fysiologiska mått på psykisk belastning
        • 7.12.1
          268
          Hjärnavbildningstekniker
        • 7.12.2
          269
          Hjärnaktivitet (EEG)
        • 7.13
          269
          Mer indirekta metoder
        • 7.13.1
          270
          Hjärtfrekvens
        • 7.13.2
          270
          Hjärtfrekvensvariabilitet
        • 7.13.3
          271
          Svettkörtelaktivitet
        • 7.13.4
          271
          Blinkfrekvens
        • 7.13.5
          271
          Pupillutvidgning
        • 7.13.6
          271
          Slumpmässiga ögonrörelser (entropi)
        • 7.13.7
          271
          Andning
        • 7.13.8
          272
          EMG
        • 7.13.9
          272
          Hormoner
        • 7.14
          272
          Subjektiva mått på psykisk belastning
        • 7.14.1
          272
          Cooper-Harper Rating Scale
        • 7.14.2
          272
          Modified Cooper-Harper Rating Scale och Bedford Workload Scale
        • 7.14.3
          273
          Overall Workload Scale
        • 7.14.4
          273
          NASA TLX
        • 7.14.5
          273
          SWAT
        • 7.14.6
          274
          Bredare subjektiva instrument
        • 7.15
          274
          Vad säger lagen om psykisk belastning
        • 7.16
          275
          Sammanfattning
    • 279
      Kapitel 8 Arbete som stör dygnsrytmen
        • Torbjörn Åkerstedt
        • 8.1
          280
          Fokus och avgränsning
        • 8.2
          281
          Definitioner och utbredning
        • 8.3
          283
          Förekomst av obekväma arbetstider
        • 8.4
          283
          Vad säger lagen
        • 8.5
          284
          Dygnsrytm och sömn – huvudkomponenterna
        • 8.5.1
          284
          Dygnsrytmen
        • 8.6
          288
          Registrer

Information

Redaktörer:
Allan Toomingas Svend Erik Mathiassen Ewa Wigaeus Tornqvist
Kapitelförfattare:
Margareta Bratt Carlström Désirée Gavhed Karin Harms-Ringdahl Fredrik Hellström Katarina Kjellberg Bo Melin Torbjörn Åkerstedt
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144046266
Utgivningsår:
2008
Artikelnummer:
32346-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
373

Författare

Allan Toomingas

Allan Toomingas är forskare och läkare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Svend Erik Mathiassen

Svend Erik Mathiassen är professor vid Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.

Ewa Wigaeus Tornqvist

Ewa Wigaeus Tornqvist är professor vid Kungliga Tekniska högskolan, Skolan för teknik och hälsa.

Margareta Bratt Carlström

Margareta Bratt Carlström, Leg. sjukgymnast, Ergonom Avonova Hälsa Stockholm AB.

Désirée Gavhed

Desiree Gavhed, Med.dr, forskare vid Karolinska Institutet, Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa.

Karin Harms-Ringdahl

Karin Harms-Ringdahl, professor i sjukgymnastik/fysioterapi vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, ...

Fredrik Hellström

Fredrik Hellström, Med.dr, forskare vid Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.

Katarina Kjellberg

Katarina Kjellberg, Med.dr, leg. sjukgymnast, Ergonom, forskare vid Karolinska Institutet, Institutionen för Folkhälsovetenskap, Avdelningen för Yr...

Bo Melin

Bo Melin är professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för psykologi, vid Karolinska Institutet. Hans forskning är bland a...

Torbjörn Åkerstedt

Torbjörn Åkerstedt är professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, och anknuten till Karolinska Institutet

 ;