Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Varukorg

Varukorgen är tom!

Varukorgen inkl. moms 0 kr


Elektronisk distribution

Frakt inkl. moms 0 kr


Varav moms (6 %) 0 kr

Varav moms (25 %) 0 kr

Öresutjämning 0 kr


Att betala inkl. moms 0 kr


Till kassan

Diabetes

Skickas följande arbetsdag

Diabetes mellitus har betydelse både för folkhälsan och för den enskilde individen. Boken Diabetes samlar det aktuella kunskapsläget från experi­mentell forskning till kliniskt omhändertagande. Ett flertal svenska experter har bidragit med sina specifika kunskaper. Boken är uppdelad i tre delar. Del I handlar främst om typ 1-diabetes och fokuserar på betydelsen av insulin för en normal energiomsättning och vilka effekterna blir om insulinnivån sjunker. Molekylära och fysio­logiska mekanismer...

Diabetes mellitus har betydelse både för folkhälsan och för den enskilde individen. Boken Diabetes samlar det aktuella kunskapsläget från experi­mentell forskning till kliniskt omhändertagande. Ett flertal svenska experter har bidragit med sina specifika kunskaper. Boken är uppdelad i tre delar. Del I handlar främst om typ 1-diabetes och fokuserar på betydelsen av insulin för en normal energiomsättning och vilka effekterna blir om insulinnivån sjunker. Molekylära och fysio­logiska mekanismer presenteras, liksom handfasta kliniska råd avseende akuta diabeteskomplikationer, graviditet, diabetes hos barn och transplantation av pankreas. Del II fokuserar på typ 2-diabetes och här behandlas insulinets effekter på kroppens olika organ och varför insulinresistens uppkommer. I denna del beskrivs den snabba farmakologiska utvecklingens betydelse och möjligheter till individanpassad terapi. Dessutom belyses komplikationer som är generella för diabetessjukdomen liksom metabola sjukdomar associerade med diabetes. Del III behandlar diabetes i ett individ-, familje- och samhällsperspektiv. Hur är det att få diabetes, och hur påverkar det individens yrkesliv, fritid och sätt att leva? Vilka nya möjligheter för behandling och kontroll har öppnats genom den tekniska utvecklingen? Och på vilka sätt har de svenska diabetesregistren bidragit till en mera jämlik och förbättrad diabetesvård? Diabetes är framförallt riktad till läkare under utbildning och sjuksköterskor under specialistutbildning. Genom att de tre delarna av boken har olika fokus är boken också läsvärd för såväl specialister i diabetologi som andra yrkesgrupper vilka i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med individer som har diabetes.

Förord 19

Författarpresentation 21

Förkortningar 25

Del I / Diabetes med fokus på typ 1-diabetes

01 / Diabetes i historien – några milstolpar 33

Peter M. Nilsson

Historiska observationer 33

Tidiga behandlingsförsök  34

Utvecklingen av moderna läkemedel 36

Forskning kring mekanismer  36

Kliniskt omhändertagande – från sjukhus till primärvård 38

Framtiden 39

Litteraturförteckning  40

02 / Diagnostik och klassificering av diabetes mellitus 41

Claes-Göran Östenson

Diagnostik 41

Debutsymtom 43

Klassifikation 44

Screening av diabetes 49

Litteraturförteckning 49

03 / Orsaker till typ 1-diabetes  51

Mona Landin-Olsson

Demografi 51

Den autoimmuna modellen  52

Etiologiska hypoteser  55

Intervention och prevention 60

Litteraturförteckning 61

04 / Laboratorieanalyser i diabetesvården 63

Gunnar Nordin

Introduktion till laboratorieanalyser 63

Analyser för metabol reglering 64

Analyser för lipidmetabolism 69

Analyser för njurfunktion 70

Litteraturförteckning 73

05 / Pankreas och de langerhansska öarna  75

Per-Olof Berggren

Langerhansska öarnas morfologi 75

Stimulus-sekretionskopplingen 81

Frisättning av insulin 89

Autokrina och parakrina effekter på insulinsekretionen 89

Samverkan mellan regleringsmekanismerna för insulinsekretionen 94

Litteraturförteckning 95

06 / Insulinets effekter 97

Anna Krook

Insulinets cellulära effekter 97

Insulinresistens 104

Litteraturförteckning  105

07 / Insulinbehandling 107

Johan Jendle

Insulinmolekylen 107

Blodsockermätning 110

Injektionsteknik 112

Start av insulinbehandling  114

Hypoglykemi 117

Litteraturförteckning  117

08 / Behandling med insulinproducerande celler 119

Per-Ola Carlsson

Allmänt om transplantation av insulinproducerande celler 119

Pankreastransplantation 119

Transplantation av langerhansska öar 122

Alternativa källor för insulinproducerande celler 126

Litteraturförteckning 128

09 / Ketoacidos och hyperosmolärt non-ketotiskt syndrom 129

Sune Forsberg

Diabetiska kristillstånd 129

Behandling 135

Litteraturförteckning 138

10 / Hypoglykemi 141

Henrik Borg

Definition 141

Normal hypoglykemireglering 142

Hypoglykemi vid diabetes 142

Posthypoglykemisk hyperglykemi  148

Litteraturförteckning 148

11 / Monogen diabetes 149

Annelie Carlsson

Definition och förekomst 149

MODY  150

Genetiska syndrom associerade med diabetes  153

Litteraturförteckning 155

12 / Andra autoimmuna manifestationer vid typ 1-diabetes 157

Sophie Bensing

Monogena former av APS 157

Polygent orsakat APS 159

Litteraturförteckning 162

13 / Diabetes och graviditet 163

Carina Ursing

Glukosreglering vid normal graviditet 163

Graviditet hos kvinnor med pregestationell diabetes mellitus  164

Graviditetsdiabetes – gestationell diabetes mellitus  171

Litteraturförteckning 173

14 / Diabetes hos barn och ungdom 175

Gun Forsander

Olika former av diabetes hos barn och ungdomar 175

Debutsymtom vid typ 1-diabetes 177

Insulinbehandling 177

Andra autoimmuna sjukdomar 179

Psykosocial situation 179

Litteraturförteckning 179

Del II / Diabetes med fokus på typ 2-diabetes och diabeteskomplikationer

15 / Orsaker till typ 2-diabetes  183

Lena Eliasson

Insulinsekretion och uppkomst av typ 2-diabetes 183

Produktion och sekretion av insulin  188

Litteraturförteckning 191

16 / Fettväven och dess roll i insulinresistens och typ 2-diabetes 193

Mikael Rydén

Fettvävens sekretoriska funktion 193

Fettväv, inflammation och diabetes 198

Skillnader i fettvävens funktion  199

Litteraturförteckning 201

17 / Perorala antidiabetiska preparat  203

Carl Johan Östgren

Behandlingsmål  203

Metformin 203

Sulfonylurea och meglitinider 205

Alfaglukosidashämmare 206

Tiazolidindioner 206

Litteraturförteckning 208

18 / Inkretinbaserad behandling  209

Thomas Nyström

Inkretinsystemet 209

Inkretinbaserade läkemedel 211

DPP-4-hämmare eller GLP-1-analog? 214

Inkretinbaserad behandling och manifest kardiovaskulär sjukdom 216

Framtiden 216

Litteraturförteckning 217

19 / Lipidrubbningar och behandling 219

Mats Eriksson

Lipidomsättning 219

Dyslipidemi vid diabetes  220

Hjärt–kärlrisk vid diabetes 221

Lipidbehandling 223

Litteraturförteckning 226

20 / Diabetes och blodtryck 229

Karin Manhem

Samvariation mellan diabetes och hypertoni 229

Biverkningsproblematik, följsamhet och måluppfyllelse 231

Läkemedelsval 232

Mätteknik 233

Målblodtryck 234

Litteraturförteckning 235

21 / Diabetes och hjärtat 237

Anna Norhammar

Risk för hjärt–kärlsjukdom vid diabetes 237

Hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom 238

Kardioprotektiv glukoskontroll 241

Hjärtsvikt  243

Litteraturförteckning 247

22 / Fetma vid diabetes 249

Björn Eliasson

Fetmans betydelse 249

Epidemiologi 249

Diagnos och indelning 250

Patofysiologi 250

Behandling av fetma vid diabetes 250

Litteraturförteckning 255

23 Förebyggande åtgärder mot typ 2-diabetes 257

Mikael Lilja

Strategier för diabetesprevention 257

Livsstilsråd 258

Interventionsstudier 259

Litteraturförteckning 260

24 / Glukosregleringens betydelse för komplikations­utveckling 261

Marcus Lind

Blodsockerkontroll över tid 261

Varför skadar höga blodsockervärden? 265

Klinisk utvärdering av blodsockernivån 267

Litteraturförteckning 267

25 / Retinopati 269

Monica Lövestam Adrian

Epidemiologi 269

Patologi 269

Klassificering 271

Screening 272

Behandling 273

Riskfaktorer för utveckling av retinopati 276

Ögat – ett fönster att titta in genom 278

Litteraturförteckning 279

26 / Nefropati 281

Hans Furuland

Epidemiologi 281

Patologi 282

Patogenes 282

Kliniskt förlopp 283

Diagnostik 284

Behandling av diabetisk njursjukdom 285

Uremi 289

Litteraturförteckning 291

27 / Neuropati  293

Katarina Fagher

Bakgrund 293

Patogenes 293

Distal symmetrisk sensorimotorisk polyneuropati 295

Mononeuropatier 297

Autonom neuropati 297

Andra manifestationer av autonom neuropati  301

Litteraturförteckning 302

28 / Cerebrovaskulära sjukdomar 303

Arne Lindgren

Akut stroke 303

Utredning efter stroke 309

Sekundärprofylax efter stroke 310

Prognos efter stroke 311

Vitsubstansförändringar och tysta infarkter 311

Litteraturförteckning 312

29 / Fotkomplikationer 313

Magnus Löndahl

Förekomst 313

Fotundersökning 314

Diabetesrelaterade fotsår 318

Charcots osteoartropati 321

Litteraturförteckning 322

30 / Led- och bindvävsproblem  323

Lars B. Dahlin

Den diabetiska handen  323

Andra ledbesvär 330

Multifaktoriell behandling av besvär från rörelseapparaten  331

Litteraturförteckning 331

31 / Mag–tarmbesvär vid diabetes 333

Bodil Ohlsson

Nervstyrning av mag–tarmkanalen 333

Orsaker till dysfunktion av mag–tarmkanalen 334

Undersökningsmetoder 334

Funktionsstörningar i mag–tarmkanalen 336

Behandling 337

Litteraturförteckning  340

32 / Polycystiskt ovarialsyndrom och diabetes 341

Michael Alvarsson

Definition av polycystiskt ovarialsyndrom 341

Associationen mellan PCOS och diabetes 342

Morbiditeten vid samtidig PCOS och diabetes 342

Insulinresistensens roll för utveckling av PCOS 343

Samband mellan typ 1-diabetes och PCOS 344

Litteraturförteckning 345

Del III / Diabetes med fokus på individ, familj och samhälle

33 / Diabetes i världen 349

Maria Thunander

Epidemiologi  349

Typ 1-diabetes 350

Typ 2-diabetes 352

Mortalitet vid diabetes 353

Diabetes under graviditet 354

Speciella former av diabetes 355

Litteraturförteckning 356

34 / Diabetes och etnicitet 357

Louise Bennet

Diabetesrisk, urbanisering och migration 357

Socioekonomi och diabetes 358

Glykemisk kontroll i populationer utan diabetes 359

Diabeteskomplikationer i olika populationer – temporala trender 359

Ärftlighet och genetik 360

Litteraturförteckning 363

35 / Omhändertagande vid debut, uppföljning och individuella mål 365

Peter Fors

Vem ska remitteras akut till sjukhus för bedömning? 365

Informera om diagnosen  366

Kostråd vid debut 366

Farmakologisk behandling vid debut 366

Blodsockermätning 367

Klinisk klassifikation och provtagning 367

Ögon och synrubbningar vid debut 369

Uppföljning de första tre månaderna 370

Uppföljning efter tre månader 370

Litteraturförteckning 372

36 / Diabetesteam – en förutsättning för god kvalitet i diabetesvården 375

Agneta Lindberg

Teamarbete 375

Diabetesteamet  375

Teamträffar 378

Litteraturförteckning 379

37 / Diabetes i primär- och kommunvård 381

Stefan Jansson

Primärvårdens utveckling och styrning 381

Kompetens inom primärvården 382

Diabetes hos äldre 385

Hemsjukvård och särskilda boenden 386

Framgångsfaktorer i diabetesvården  387

Litteraturförteckning 389

38 / Egenvård och egenvårdsstöd – möjligheter och hinder i olika faser av sjukdomen 391

Åsa Hörnsten

Att få diagnosen  391

Att hantera sjukdomen i vardagen 392

Att möta framtiden  394

Litteraturförteckning 397

39 / Kost vid diabetes 399

Mette Axelsen

Rekommenderade livsmedel 399

Olika koster 400

Tallriksmodellen och måltidsordning 404

Kolhydraträkning 404

Kolhydrat, fett och protein 404

Förslag till behandlingstrappa 406

Kritiskt förhållningssätt 406

Beteendeförändring som grund 407

Litteraturförteckning 408

40 / Fysisk aktivitet 409

Peter Adolfsson

Syftet med fysisk aktivitet 409

Fysiologi  410

Kontraindikation för fysisk aktivitet 413

Kost och vätska vid fysisk aktivitet 414

Strategier för bra glukoskontroll vid fysisk aktivitet 415

Teknik 417

Barn, unga och fysisk aktivitet 417

Litteraturförteckning 418

41 / Tekniska innovationer i diabetesvården 419

Jarl Hellman

Glukosmonitorering 419

Insulinpumpar 423

E-hälsa 426

Litteraturförteckning 427

42 / Hyperglykemi hos sjukhusvårdade patienter 429

David Nathanson

Definition 429

Mekanismer bakom stresshyperglykemi 430

Kliniska studier på kritiskt sjuka patienter 430

Glykemiska mål och behandling 431

Litteraturförteckning 433

43 / Diabetes i skolan 435

Gun Forsander

Barnens speciella behov  435

Skolans roll för barnens glukoskontroll 435

Betydelsen av god metabol reglering 438

Litteraturförteckning 438

44 / Diabetes och sexualitet 439

Birgitta Hulter

Sexualitet 439

Riskfaktorer för sexuell dysfunktion  441

Behandling av sexuella svårigheter 442

Farmakologisk behandling 444

Litteraturförteckning 446

45 / Diabetes och psykiska sjukdomar 447

Eva O. Melin

Allmänt om samsjuklighet mellan diabetes och psykisk sjukdom 447

Melankolisk och atypisk depression 447

Psykofarmaka och diabetes 449

Ätstörningar  449

Litteraturförteckning  450

46 / Diabetes och alkohol- och narkotikaberoende  453

Anders Håkansson

Förekomst 453

Vårdens ansvar 454

Litteraturförteckning 459

47 / Tandhälsa vid diabetes 461

Inger Stenberg

Munhålans miljö 461

Diabetes och ökad kariesrisk 462

Diabetes och parodontit 463

Diabetes och tandimplantatbehandlade patienter 464

Litteraturförteckning 465

48 / Sociala frågor 467

Stig Attvall

Kostnader för läkemedel och hjälpmedel  467

Ersättning via Försäkringskassan 468

Skola 469

Yrkesval 470

Adoption 471

Försäkringar 471

Id-kort 472

Körkort 472

Hypoglykemier 474

Svenska Diabetesförbundet 476

Användbara hemsidor för mer information 477

Litteraturförteckning 477

49 / Diabetesvårdens kvalitetsarbete 479

Soffia Gudbjörnsdottir

Nationella Diabetesregistret (NDR) 479

Varför behövs ett nationellt register? 480

Hur fungerar NDR? 481

Patientrapporterat utfallsmått  482

Återrapportering 482

Förbättringsprojekt och samverkan med vården 483

NDR och forskning 483

Minskad dödlighet och hjärt–kärlsjukdom hos personer med diabetes 484

Diabetes och vikten av god riskfaktorkontroll 484

NDR:s framtid 484

Öppenhet 484

Litteraturförteckning 485

Sakregister 487

Författare

Mona Landin-Olsson

Mona Landin-Olsson, överläkare, professor endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund. Hennes forskningsintresse är ...

Peter Adolfsson

Peter Adolfsson, överläkare, medicine doktor endokrinologi, Barnmottagningen Kungsbacka, Region Hallands sjukhus, Kungsbacka.

Michael Alvarsson

Michael Alvarsson, överläkare, docent endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Stig Attvall

Stig Attvall, överläkare, docent endokrinologi, diabetes, Sahlgrenska Universitetsjukhuset, Göteborg.

Mette Axelsen

Mette Axelsen, dietist, docent kost, Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Louise Bennet

Louise Bennet, distriktsläkare, Capio Centrum, docent allmänmedicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Sophie Bensing

Sophie Bensing, biträdande överläkare, docent endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Per-Olof Berggren

Per-Olof Berggren, professor diabetes, Rolf Luft Center, Karolinska Institutet, Stockholm.

Henrik Borg

Henrik Borg, överläkare, medicine doktor endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund.

Annelie Carlsson

Annelie Carlsson, överläkare, professor pediatrik, Barn- och ungdomskliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund.

Per-Ola Carlsson

Per-Ola Carlsson, professor cellbiologi och experimentell endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Lars B. Dahlin

Lars B. Dahlin, överläkare, professor handkirurgi, Handkirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Björn Eliasson

Björn Eliasson är läkare med mångårig erfarenhet av behandling av obesitas och diabetes, som klinisk forskare och inom epidemiologi, och som deltag...

Lena Eliasson

Lena Eliasson, professor experimentell diabetesforskning, LUDC, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Lunds universitet.

Mats Eriksson

Mats Eriksson, överläkare, professor endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Katarina Fagher

Katarina Fagher, överläkare, medicine doktor endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund.

Peter Fors

Peter Fors, överläkare internmedicin och allmänmedicin, Medicinkliniken, Lasarettet, Alingsås.

Gun Forsander

Gun Forsander, överläkare, docent pediatrik, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Sune Forsberg

Sune Forsberg, överläkare, docent anestesi och intensivvård, Anestesikliniken, Norrtälje sjukhus, Norrtälje.

Hans Furuland

Hans Furuland, överläkare, docent nefrologi, Njurmedicinska sektionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Soffia Gudbjörnsdottir

Soffia Gudbjörnsdottir, professor, registerhållare, Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland.

Jarl Hellman

Jarl Hellman, excellent lärare, överläkare, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, Uppsala.

Birgitta Hulter

Birgitta Hulter, leg. sjuksköterska, med. dr, auktoriserad specialist i klinisk sexologi (NACS), Birgitta Hulter, med.dr, auktoriserad klinisk se...

Anders Håkansson

Anders Håkansson, professor i beroendemedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Överläkar...

Åsa Hörnsten

Åsa Hörnsten är professor vid institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Hon är i grunden distriktssköterska och hennes forskning fokuserar på ...

Stefan Jansson

Stefan Jansson, distriktsläkare, med.dr allmänmedicin, Brickebackens vårdcentral, Örebro.

Johan Jendle

Johan Jendle, överläkare, professor endokrinologi, Medicinkliniken, Universitetssjukhuset, Örebro.

Anna Krook

Anna Krook, professor integrativ cellfysiologi, Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm.

Mikael Lilja

Mikael Lilja, distriktsläkare, docent allmänmedicin, FoU-enheten, Region Jämtland Härjedalen, Östersund.

Marcus Lind

Marcus Lind är professor i diabetologi vid Göteborgs universitet, överläkare i diabetologi och endokrinologi vid NU-sjukvården Trollhät­tan, Udde...

Agneta Lindberg

Agneta Lindberg, specialistsjuksköterska Ddiabetes, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund.

Arne Lindgren

Arne Lindgren, professor, överläkare, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Neurologi, Lunds universitet och Verksamhetsområde neurologi, re...

Magnus Löndahl

Magnus Löndahl, överläkare, docent endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund.

Monica Lövestam Adrian

Monica Lövestam-Adrian, överläkare, docent oftamologi, Ögonkliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund.

Karin Manhem

Karin Manhem, professor i internmedicin, överläkare vid medicinkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin, Göteborg. Fors...

Eva O. Melin

Eva O. Melin, distriktsläkare, med.dr klinisk kemi, FoU Region Kronoberg, Växjö.

David Nathanson

David Nathanson, överläkare, docent endokrinologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

Peter M Nilsson

Peter M. Nilsson, professor, överläkare Institutionen för kliniska verksamheter, Lunds universitet och Klinisk forskningsenhet, Akutcentrum, Skånes...

Gunnar Nordin

Gunnar Nordin, leg.läk klinisk kemi, Equalis, Uppsala.

Anna Norhammar

Anna Norhammar, professor i kardiologi, vid Karolinska institutet, specialist i invärtesmedicin, kardiologi och klinisk fysiologi. Överläkare vid C...

Thomas Nyström

Thomas Nyström, överläkare, professor endokrinologi, Medicinkliniken, Södersjukhuset, Stockholm.

Bodil Ohlsson

Bodil Ohlsson, professor, överläkare gastroenterologi, Medicinkliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö.

Mikael Rydén

Mikael Rydén, överläkare, professor endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Inger Stenberg

Inger Stenberg, övertandläkare orofacial medicin, Centrum för äldretandvård, Region Västra Götaland, Göteborg.

Maria Thunander

Maria Thunander, överläkare, med.dr endokrinologi, Medicinkliniken, Centrallasarettet, Växjö.

Carina Ursing

Carina Ursing, överläkare, med.dr endokrinologi, Medicinkliniken, Södersjukhuset, Stockholm.

Claes-Göran Östenson

Claes-Göran Östenson, överläkare, professor endokrinologi, Endokrinologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Carl Johan Östgren

Carl Johan Östgren, distriktsläkare, professor allmänmedicin, Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.

 ;