Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Omvårdnadens grunder

Perspektiv och förhållningssätt
Skickas följande arbetsdag

Omvårdnadens grunder

Perspektiv och förhållningssätt

Den här boken finns tillgänglig som e-bok på Studora.

På Studora kan du köpa tidsbegränsad åtkomst till denna och många andra e-böcker. Du får tillgång direkt och kan även ta del av tjänstens smarta studieverktyg.

Valt format

Detta är den fjärde omarbetade upplagan av trilogin Omvårdnadens grunder. En ny redaktion har tillsatts och samtliga kapitel har reviderats och uppdaterats. Över 100 aktiva forskare och undervisare har bidragit som kapitelförfattare. Ett av de viktigaste syftena med Omvårdnadens grunder är att visa på bredden och variationen i de kunskaper som en blivande sjuksköterska behöver ha. Den läsare som tar del av samtliga kapitel i alla tre böckerna får en unik överblick över omvårdnadsämnet och en...

Detta är den fjärde omarbetade upplagan av trilogin Omvårdnadens grunder. En ny redaktion har tillsatts och samtliga kapitel har reviderats och uppdaterats. Över 100 aktiva forskare och undervisare har bidragit som kapitelförfattare. Ett av de viktigaste syftena med Omvårdnadens grunder är att visa på bredden och variationen i de kunskaper som en blivande sjuksköterska behöver ha. Den läsare som tar del av samtliga kapitel i alla tre böckerna får en unik överblick över omvårdnadsämnet och en solid grund att utgå från i det livslånga lärandet. Ytterligare ett syfte med verket är att tillvarata den omvårdnads- och vårdvetenskapliga forskning som finns i landet och synliggöra den i förhållande till utbildning och praktik. Omvårdnadens grunder är i dag det mest rekommenderade verket för sjuksköterskeprogrammet. Böckerna används vid, i stort sett, samtliga lärosäten som utbildar sjuksköterskor. Att bli sjuksköterska innebär mer än att lära sig tekniska färdigheter – det handlar om att förstå människors behov, att kommunicera med empati och att agera med både kunskap och omdöme i varje möte. Verket ger en heltäckande introduktion till grundläggande omvårdnad och vägleder studenten genom såväl teoretiska modeller som praktiska färdigheter. Omvårdnadens grunder är skriven för sjuksköterskestudenter vid universitet och hög-skolor. Verket är skrivet som kurslitteratur för att följa studenten under utbildningens alla tre år. Böckerna läses utan inbördes ordning. Omvårdnadens grunder består av tre publikationer: Ansvar och utveckling, Perspektiv och förhållningssätt samt Hälsa och ohälsa.

Författarpresentationer 9

Förord 13

Inledning 15

 

Del I Omvårdnad i ett historiskt perspektiv

1 Omvårdnadens framväxt 19

Henrik Eriksson

Historier om omvårdnadens plats i samhället 19

Att bädda, tvätta och mata – och vetenskapen 22

Att benämna det tidigare nedtystade 24

Ett patriarkalt Sverige 25

1968 – kvinnors kunskap och livsvillkor 27

Omvårdnad blir till som kunskaps­område – Vård 77-reformen 30

Betydelsen av en början – omvårdnad som kamp och motstånd 32

Ett fenomen tar form – omvårdnad som hälsa och kärlek till livet 33

Sammanfattning 35

Referenser 35

 

Del II Livslopps­perspektiv

2 Barn och ungdomar 39

Rakel Eklund, Karin Enskär, Maria Grandahl, Maria Lindström Nilsson & Johanna Sjömar

Barns utveckling 39

Barn i ett folkhälsoperspektiv  43

Sjukdom och ohälsa hos barn  46

Barn inom hälso- och sjukvården 49

Barns delaktighet och trygghet på sjukhus  51

Föräldrars delaktighet och trygghet på sjukhus 55

Barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården 55

Sammanfattning 58

Referenser 58

 

3 Familjecentrerad omvårdnad 63

Eva Benzein, Carina Persson, Britt-Inger Saveman & Susanne Syrén

Olika fokus i omvårdnadsrelationen 63

Förändringar i samband med ohälsa och sjukdom 64

Familjen – normer och begrepp 66

Familjens utveckling och livscykel 67

Teoretisk grund  69

Hälsostödjande familjesamtal  71

Sammanfattning 72

Referenser 72

 

4 Vardagslivet, hälsa och ohälsa hos vuxna 75

Birgitta Kerstis

Salutogen livsstil 76

Främjande av salutogenes 76

Ung vuxen 77

Leva i en familj 78

Avslutande av relationer 78

Yngre medelåldern 79

Äldre medelåldern 79

Livspusslet i vuxenlivet 80

Användningen av internet 81

Potentiella sjukdomar i vuxenlivet 81

Psykisk ohälsa i vuxenlivet 82

När sjukdomen leder till förkortat liv 84

Sammanfattning 84

Referenser 85

 

5 Åldrande och att vara äldre 89

Lena Marmstål Hammar & Anna Swall

Vilka är de äldre? 89

Åldrandet  92

Utmaningar för ett gott åldrande 94

Begrepp för att beskriva ett gott åldrande 97

Identitet  97

Jag, mig och själv 98

Värdighet 99

Begrepp rörande personers inre resurser av betydelse vid åldrande 100

Personcentrerad vård inom vård av äldre 103

Sammanfattning 104

Referenser 105

 

6 Livets slutskede 109

Stefan Nilsson & Joakim Öhlén

Sista tiden i livet 109

Synen på liv, döende och död 111

Upplevelser inför döden 115

Palliativ vård 119

Sammanfattning 125

Referenser 125

 

Del III Människan

7 Egenvård 131

Åsa Audulv

Allmänt om egenvård 131

Egenvårdsteorier 134

Betydelsen av ordet egenvård på svenska 138

Hur egenvård upprätthålls i vardagen  139

Hur kan vårdpersonal stödja egenvård? 143

Sammanfattning 146

Referenser 147

 

8 Livsstil och hälsa 151

Karin C. Ringsberg

Hälsans sociala och ekonomiska bestämningsfaktorer 151

Hälsans fysiska bestämningsfaktorer 152

Hälsans livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer 152

Livsstilsrelaterade faktorer 153

Kost 153

Fysisk aktivitet 155

Droger 157

Riskfyllt beteende 159

Arbete 159

Ekonomi och konsumtion 161

Familj och sociala relationer 162

Psykisk hälsa 163

Stress en ny livsstilsfaktor? 164

Hälsolitteracitet utifrån ett hälsofrämjande perspektiv – en ny hälsodeterminant 166

Nordiska Livsstilsverkstan 168

Sammanfattning 168

Referenser 169

 

9 Etik 171

Lars Sandman

Etiska värden inom professionell omvårdnad 172

Olika etiska problem inom omvårdnaden 172

Verktyg i sjuksköterskans etiska verktygslåda 174

Empirisk omvårdnadsetik 180

Hur arbeta praktiskt med omvårdnadsetik? 181

Sammanfattning 182

Referenser 182

 

10 Person 185

Joakim Öhlén & Febe Friberg

Framväxten av fokus på person 185

Vad är en person? 187

Person – att vara i utveckling 194

Personcentrerad professionell praktik 194

Sammanfattning 198

Referenser 199

 

11 Kroppen 201

Cecilia Larsdotter

Kroppen som objekt och subjekt 201

Den kroppsliga enheten – en levd kropp 202

Kropp och samhälle 204

Kroppslig omvårdnad 207

Sammanfattning 212

Referenser 212

 

12 Religiös och icke-religiös andlighet 215

Mikael Lundmark

Begreppet andlighet 215

Andlighet och relaterade begrepp 216

Andlighet i vården – patienters erfarenheter 220

Andlighet i vården – vårdares erfarenheter 225

Andlighet i vården – omvårdnadsperspektiv 228

Sammanfattning 231

Referenser 231

 

13 Genus 235

Henrik Eriksson

Genus i omvårdnad – vad det är bra för 235

Perspektivutveckling – från ”kön” till ”allt är genus” 236

Genus som ett flerdimensionellt kunskapsområde 238

Utveckling av omvårdnad med genus som lins 243

Sammanfattning 247

Referenser 247

 

14 Kulturell mångfald 251

Maria Jirwe

Begrepp och perspektiv 252

Transkulturell omvårdnad 254

Kulturella värderingar, etnisk tillhörighet och betydelsen för omvårdnad 257

Kulturell kompetens 260

Sammanfattning 261

Referenser 262

 

15 Hälsa 263

Febe Friberg

Att leva i vardagen med långvarig sjukdom 263

Hälsa och att främja hälsa – några bakgrundshorisonter 264

Perspektiv på hälsa 266

Person och att vara kapabel 272

Olika betydelser av begreppet sjukdom – disease, illness och sickness 272

Hur har hälsobegrepp använts inom omvårdnadsfältet? 273

Teorier om hälsa inom nordisk omvårdnadsforskning 273

Sammanfattning 276

Referenser 276

 

16 Lidande 279

Lena Wiklund Gustin

Perspektiv på lidande 279

Lidandet som perspektiv i människans liv 285

Att uttrycka och förmedla sitt lidande 287

Att fly från sitt lidande 288

När lidandet lindras 289

Att beröras av den andres lidande 292

Utmaningar inför framtiden 293

Sammanfattning 294

Referenser 294

 

Del IV Mötet

17 Tröst och trygghet 299

Regina Santamäki Fischer

Tröst och trygghet 299

Tröst behövs hela livet 300

Att uppleva tröst och trygghet 301

Omvårdnad som ger tröst och trygghet 307

Sammanfattning 312

Referenser 312

 

18 Vårdande relationer 315

Lena Wiklund Gustin

Vårdrelationer är inte alltid vårdande 315

Betydelsen av trygga relationer till andra människor 318

Relationen mellan patient och sjuk­sköterska – ett angeläget forsknings­­område i omvårdnadens historia 319

En vårdande hållning 322

Brobyggande 325

När relationen utmanar oss 327

Sammanfattning 329

Referenser 330

 

19 Kreativitet 333

Margret Lepp

Personlig utveckling 333

Kreativitet 335

Kreativitet – i en vårdande relation 339

Skapande processer för lärande 340

Att möta framtidens krav på en god vård 342

Sammanfattning 346

Referenser 346

 

20 Kommunikation och bemötande 349

Annelie J. Sundler

Kommunikation i möten mellan patienter och sjuksköterskor 349

Att förstå kommunikationens grunder 350

Sjuksköterskors kommunikation 355

COMCARE – en modell för kommunikation som främjar personcentrerad vård 357

Mål med kommunikationen 364

Svåra samtal 365

Andra modeller för informationsöverföring 366

Sammanfattning 367

Referenser 367

 

21 Patientdelaktighet 369

Ann Catrine Eldh

Kapitlets fokus 369

Olika aspekter på patientdelaktighet 370

Begreppet patientdelaktighet 371

Olika former av patientdelaktighet 373

Strategier och åtgärder för patientdelaktighet 376

Resurser 377

Sammanfattning 380

Referenser 380

 

22 Lärande 383

Anita Kärner Köhler

Pedagogiska begrepp och definitioner 383

Föreställningar och erfarenheter i samband med ohälsa 385

Pedagogiska perspektiv – olika indelningsgrunder 391

Pedagogiska teorier av betydelse för patienters och närståendes lärande 392

Omvårdnad till stöd för patienters lärande och utveckling 395

Sammanfattning 397

Referenser 398

 

23 Patientutbildning 401

Pia Tingström

Varför pedagogisk kompetens? 401

Patientutbildning – en del av omvårdnaden 402

Bedömning, planering, genomförande och utvärdering av utbildningsinsatser 403

Att möta patienten 412

Sammanfattning 412

Referenser 413

 

24 Teknik 415

Anette Forss

Teknik som objekt oberoende av kontext  417

Teknik och patientsäkerhet 420

Teknik i ett historiskt perspektiv 421

Teknik och praktisk (artificiell) expertkunskap 421

Vetenskapliga studier om teknik i omvårdnad och om patient och närståendes upplevelser av teknik 424

Teknik och humanvetenskapliga influenser – ontologiska problem och nya möjligheter 425

Teknik som omskapare av konsensus­begrepp och humanism i omvårdnad 436

Sammanfattning  436

Referenser  438

Register 441

Vill du veta mer?

Läs vår intervju med en av författarna till Omvårdnadens grunder

Författare

Lena Marmstål Hammar

Lena Marmstål Hammar är leg. sjuksköterska, dr med.vet. och professor i vårdvetenskap vid Mälardalens universitet. Hon undervisar på grundläggande,...

Stefan Nilsson

Stefan Nilsson är leg. sjuksköterska, barnsjuksköterska, fil.dr i omvårdnad och professor i omvårdnad vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa...

Joakim Öhlén

Joakim Öhlén är leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdpedagogik, professor i omvårdnad vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universi...

Åsa Audulv

Åsa Audulv är leg. sjuksköterska, fil.dr och lektor vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Undervisar på grundnivå och avancerad nivå o...

Eva Benzein

Eva Benzein är leg. sjuksköterska och professor emerita vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning, handledning och undervisning har främst omfattat ...

Rakel Eklund

Rakel Eklund är leg. sjuksköterska, magister i psykiatrisk vård och fil.dr i palliativ vård. Arbetar vid institutionen för kvinnors och barns hälsa...

Ann Catrine Eldh

Ann Catrine Eldh är leg. sjuksköterska, fil.dr, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet och docent i vårdvetenskap vid Uppsala universitet...

Karin Enskär

Karin Enskär är leg. sjuksköterska, specialistutbildad inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, med.dr och professor. Anställd som klinisk p...

Henrik Eriksson

Henrik Eriksson är undersköterska, leg. sjuksköterska med vårdlärarexamen, fil.dr i vårdpedagogik och docent i vårdvetenskap. Sedan 1995 har han ar...

Anette Forss

Anette Forss är leg. sjuksköterska och fil.dr i omvårdnad, arbetar som lektor och forskare vid avdelningen för omvårdnad, Karolinska Institutet. Ha...

Febe Friberg

Febe Friberg är leg. sjuksköterska, specialistutbildad inom intensivvård och fil.dr i vårdpedagogik, professor emerita i sykepleievitenskap, Helsev...

Maria Grandahl

Maria Grandahl är leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska i barn och ungdomars hälsa, medicinsk master i folkhälsovetenskap, docent i pediatris...

Maria Jirwe

Maria Jirwe är leg. sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Hälsovetenskapliga institutionen, Röda Korsets Högskola. Hon är intensivvårdssjuksk...

Birgitta Kerstis

Birgitta Kerstis är leg. sjuksköterska, med.dr och docent i vårdvetenskap vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens universitet. Hon un...

Anita Kärner Köhler

Anita Kärner Köhler är leg. sjuksköterska, magister i folkhälsovetenskap, med.dr, docent och biträdande professor i omvårdnad, Institutionen för hä...

Cecilia Larsdotter

Cecilia Larsdotter är leg. sjuksköterska och professor i vårdvetenskap. Arbetar vid Institutionen för omvårdnadsvetenskap på Sophiahemmet Högskola ...

Margret Lepp

Margret Lepp är leg. sjuksköterska, dramapedagog, fil.dr, docent i omvårdnad vid Karlstads universitet och professor emerita i vårdvetenskap med in...

Maria Lindström Nilsson

Maria Lindström Nilsson är leg. sjuksköterska med specialistexamen i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, universitetsadjunkt, doktorand. Lär...

Mikael Lundmark

Mikael Lundmark är leg. sjuksköterska, teol.kand., fil.mag. i omvårdnad och fil.dr i religionsvetenskap. Universitetslektor vid Institutionen för i...

Carina Persson

Carina Persson är leg. sjukgymnast, docent i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning, handledning och undervisning har övergripande ...

Karin C. Ringsberg

Karin C. Ringsberg är professor emerita i folkhälsovetenskap. Hon är socionom, leg. fysioterapeut och vårdlärare. Hon disputerade i socialmedicin o...

Lars Sandman

Lars Sandman är professor i hälso- och sjukvårdsetik och föreståndare för Prioriteringscentrum, Linköpings universitet. Han är även etisk rådgivare...

Regina Santamäki Fischer

Regina Santamäki Fischer är distriktssköterska, docent i omvårdnad vid Umeå universitet, universitetslektor vid Enheten för vårdvetenskap/hälsovete...

Britt-Inger Saveman

Britt-Inger Saveman är leg. sjuksköterska, professor emerita i omvårdnad vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Hon har arbetat med for...

Johanna Sjömar

Johanna Sjömar är leg. sjuksköterska med specialistexamen i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, universitetsadjunkt, doktorand. Arbetar vid ...

Annelie J. Sundler

Annelie J. Sundler är leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdvetenskap och professor vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Bör...

Anna Swall

Anna Swall är leg. sjuksköterska och med.dr i omvårdnad, samt arbetar som universitetslektor på Högskolan Dalarna. Hennes forskningsområde handlar ...

Susanne Syrén

Susanne Syrén är leg. sjuksköterska och specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och fil.dr i vårdvetenskap. Hon har varit verksam vid Linnéunive...

Pia Tingström

Pia Tingström är leg. sjuksköterska, bitr. professor i omvårdnad och docent i medicinsk pedagogik. Avdelningschef för avdelningen Omvårdnad och rep...

Lena Wiklund Gustin

Lena Wiklund Gustin är doktor i hälsovetenskap, docent, leg. sjuksköterska och leg. psykoterapeut. Hon är verksam som professor i vårdvetenskap vid...

 ;

Detta är den fjärde omarbetade upplagan av trilogin Omvårdnadens grunder. En ny redaktion har tillsatts och samtliga kapitel har reviderats och uppdaterats. Över 100 aktiva forskare och undervisare har bidragit som kapitelförfattare. Ett av de viktigaste syftena med Omvårdnadens grunder är att visa på bredden och variationen i de kunskaper som en blivande sjuksköterska behöver ha. Den läsare som tar del av samtliga kapitel i alla tre böckerna får en unik överblick över omvårdnadsämnet och en...

Detta är den fjärde omarbetade upplagan av trilogin Omvårdnadens grunder. En ny redaktion har tillsatts och samtliga kapitel har reviderats och uppdaterats. Över 100 aktiva forskare och undervisare har bidragit som kapitelförfattare. Ett av de viktigaste syftena med Omvårdnadens grunder är att visa på bredden och variationen i de kunskaper som en blivande sjuksköterska behöver ha. Den läsare som tar del av samtliga kapitel i alla tre böckerna får en unik överblick över omvårdnadsämnet och en solid grund att utgå från i det livslånga lärandet. Ytterligare ett syfte med verket är att tillvarata den omvårdnads- och vårdvetenskapliga forskning som finns i landet och synliggöra den i förhållande till utbildning och praktik. Omvårdnadens grunder är i dag det mest rekommenderade verket för sjuksköterskeprogrammet. Böckerna används vid, i stort sett, samtliga lärosäten som utbildar sjuksköterskor. Att bli sjuksköterska innebär mer än att lära sig tekniska färdigheter – det handlar om att förstå människors behov, att kommunicera med empati och att agera med både kunskap och omdöme i varje möte. Verket ger en heltäckande introduktion till grundläggande omvårdnad och vägleder studenten genom såväl teoretiska modeller som praktiska färdigheter. Omvårdnadens grunder är skriven för sjuksköterskestudenter vid universitet och hög-skolor. Verket är skrivet som kurslitteratur för att följa studenten under utbildningens alla tre år. Böckerna läses utan inbördes ordning. Omvårdnadens grunder består av tre publikationer: Ansvar och utveckling, Perspektiv och förhållningssätt samt Hälsa och ohälsa.

Författarpresentationer 9

Förord 13

Inledning 15

 

Del I Omvårdnad i ett historiskt perspektiv

1 Omvårdnadens framväxt 19

Henrik Eriksson

Historier om omvårdnadens plats i samhället 19

Att bädda, tvätta och mata – och vetenskapen 22

Att benämna det tidigare nedtystade 24

Ett patriarkalt Sverige 25

1968 – kvinnors kunskap och livsvillkor 27

Omvårdnad blir till som kunskaps­område – Vård 77-reformen 30

Betydelsen av en början – omvårdnad som kamp och motstånd 32

Ett fenomen tar form – omvårdnad som hälsa och kärlek till livet 33

Sammanfattning 35

Referenser 35

 

Del II Livslopps­perspektiv

2 Barn och ungdomar 39

Rakel Eklund, Karin Enskär, Maria Grandahl, Maria Lindström Nilsson & Johanna Sjömar

Barns utveckling 39

Barn i ett folkhälsoperspektiv  43

Sjukdom och ohälsa hos barn  46

Barn inom hälso- och sjukvården 49

Barns delaktighet och trygghet på sjukhus  51

Föräldrars delaktighet och trygghet på sjukhus 55

Barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården 55

Sammanfattning 58

Referenser 58

 

3 Familjecentrerad omvårdnad 63

Eva Benzein, Carina Persson, Britt-Inger Saveman & Susanne Syrén

Olika fokus i omvårdnadsrelationen 63

Förändringar i samband med ohälsa och sjukdom 64

Familjen – normer och begrepp 66

Familjens utveckling och livscykel 67

Teoretisk grund  69

Hälsostödjande familjesamtal  71

Sammanfattning 72

Referenser 72

 

4 Vardagslivet, hälsa och ohälsa hos vuxna 75

Birgitta Kerstis

Salutogen livsstil 76

Främjande av salutogenes 76

Ung vuxen 77

Leva i en familj 78

Avslutande av relationer 78

Yngre medelåldern 79

Äldre medelåldern 79

Livspusslet i vuxenlivet 80

Användningen av internet 81

Potentiella sjukdomar i vuxenlivet 81

Psykisk ohälsa i vuxenlivet 82

När sjukdomen leder till förkortat liv 84

Sammanfattning 84

Referenser 85

 

5 Åldrande och att vara äldre 89

Lena Marmstål Hammar & Anna Swall

Vilka är de äldre? 89

Åldrandet  92

Utmaningar för ett gott åldrande 94

Begrepp för att beskriva ett gott åldrande 97

Identitet  97

Jag, mig och själv 98

Värdighet 99

Begrepp rörande personers inre resurser av betydelse vid åldrande 100

Personcentrerad vård inom vård av äldre 103

Sammanfattning 104

Referenser 105

 

6 Livets slutskede 109

Stefan Nilsson & Joakim Öhlén

Sista tiden i livet 109

Synen på liv, döende och död 111

Upplevelser inför döden 115

Palliativ vård 119

Sammanfattning 125

Referenser 125

 

Del III Människan

7 Egenvård 131

Åsa Audulv

Allmänt om egenvård 131

Egenvårdsteorier 134

Betydelsen av ordet egenvård på svenska 138

Hur egenvård upprätthålls i vardagen  139

Hur kan vårdpersonal stödja egenvård? 143

Sammanfattning 146

Referenser 147

 

8 Livsstil och hälsa 151

Karin C. Ringsberg

Hälsans sociala och ekonomiska bestämningsfaktorer 151

Hälsans fysiska bestämningsfaktorer 152

Hälsans livsstilsrelaterade bestämningsfaktorer 152

Livsstilsrelaterade faktorer 153

Kost 153

Fysisk aktivitet 155

Droger 157

Riskfyllt beteende 159

Arbete 159

Ekonomi och konsumtion 161

Familj och sociala relationer 162

Psykisk hälsa 163

Stress en ny livsstilsfaktor? 164

Hälsolitteracitet utifrån ett hälsofrämjande perspektiv – en ny hälsodeterminant 166

Nordiska Livsstilsverkstan 168

Sammanfattning 168

Referenser 169

 

9 Etik 171

Lars Sandman

Etiska värden inom professionell omvårdnad 172

Olika etiska problem inom omvårdnaden 172

Verktyg i sjuksköterskans etiska verktygslåda 174

Empirisk omvårdnadsetik 180

Hur arbeta praktiskt med omvårdnadsetik? 181

Sammanfattning 182

Referenser 182

 

10 Person 185

Joakim Öhlén & Febe Friberg

Framväxten av fokus på person 185

Vad är en person? 187

Person – att vara i utveckling 194

Personcentrerad professionell praktik 194

Sammanfattning 198

Referenser 199

 

11 Kroppen 201

Cecilia Larsdotter

Kroppen som objekt och subjekt 201

Den kroppsliga enheten – en levd kropp 202

Kropp och samhälle 204

Kroppslig omvårdnad 207

Sammanfattning 212

Referenser 212

 

12 Religiös och icke-religiös andlighet 215

Mikael Lundmark

Begreppet andlighet 215

Andlighet och relaterade begrepp 216

Andlighet i vården – patienters erfarenheter 220

Andlighet i vården – vårdares erfarenheter 225

Andlighet i vården – omvårdnadsperspektiv 228

Sammanfattning 231

Referenser 231

 

13 Genus 235

Henrik Eriksson

Genus i omvårdnad – vad det är bra för 235

Perspektivutveckling – från ”kön” till ”allt är genus” 236

Genus som ett flerdimensionellt kunskapsområde 238

Utveckling av omvårdnad med genus som lins 243

Sammanfattning 247

Referenser 247

 

14 Kulturell mångfald 251

Maria Jirwe

Begrepp och perspektiv 252

Transkulturell omvårdnad 254

Kulturella värderingar, etnisk tillhörighet och betydelsen för omvårdnad 257

Kulturell kompetens 260

Sammanfattning 261

Referenser 262

 

15 Hälsa 263

Febe Friberg

Att leva i vardagen med långvarig sjukdom 263

Hälsa och att främja hälsa – några bakgrundshorisonter 264

Perspektiv på hälsa 266

Person och att vara kapabel 272

Olika betydelser av begreppet sjukdom – disease, illness och sickness 272

Hur har hälsobegrepp använts inom omvårdnadsfältet? 273

Teorier om hälsa inom nordisk omvårdnadsforskning 273

Sammanfattning 276

Referenser 276

 

16 Lidande 279

Lena Wiklund Gustin

Perspektiv på lidande 279

Lidandet som perspektiv i människans liv 285

Att uttrycka och förmedla sitt lidande 287

Att fly från sitt lidande 288

När lidandet lindras 289

Att beröras av den andres lidande 292

Utmaningar inför framtiden 293

Sammanfattning 294

Referenser 294

 

Del IV Mötet

17 Tröst och trygghet 299

Regina Santamäki Fischer

Tröst och trygghet 299

Tröst behövs hela livet 300

Att uppleva tröst och trygghet 301

Omvårdnad som ger tröst och trygghet 307

Sammanfattning 312

Referenser 312

 

18 Vårdande relationer 315

Lena Wiklund Gustin

Vårdrelationer är inte alltid vårdande 315

Betydelsen av trygga relationer till andra människor 318

Relationen mellan patient och sjuk­sköterska – ett angeläget forsknings­­område i omvårdnadens historia 319

En vårdande hållning 322

Brobyggande 325

När relationen utmanar oss 327

Sammanfattning 329

Referenser 330

 

19 Kreativitet 333

Margret Lepp

Personlig utveckling 333

Kreativitet 335

Kreativitet – i en vårdande relation 339

Skapande processer för lärande 340

Att möta framtidens krav på en god vård 342

Sammanfattning 346

Referenser 346

 

20 Kommunikation och bemötande 349

Annelie J. Sundler

Kommunikation i möten mellan patienter och sjuksköterskor 349

Att förstå kommunikationens grunder 350

Sjuksköterskors kommunikation 355

COMCARE – en modell för kommunikation som främjar personcentrerad vård 357

Mål med kommunikationen 364

Svåra samtal 365

Andra modeller för informationsöverföring 366

Sammanfattning 367

Referenser 367

 

21 Patientdelaktighet 369

Ann Catrine Eldh

Kapitlets fokus 369

Olika aspekter på patientdelaktighet 370

Begreppet patientdelaktighet 371

Olika former av patientdelaktighet 373

Strategier och åtgärder för patientdelaktighet 376

Resurser 377

Sammanfattning 380

Referenser 380

 

22 Lärande 383

Anita Kärner Köhler

Pedagogiska begrepp och definitioner 383

Föreställningar och erfarenheter i samband med ohälsa 385

Pedagogiska perspektiv – olika indelningsgrunder 391

Pedagogiska teorier av betydelse för patienters och närståendes lärande 392

Omvårdnad till stöd för patienters lärande och utveckling 395

Sammanfattning 397

Referenser 398

 

23 Patientutbildning 401

Pia Tingström

Varför pedagogisk kompetens? 401

Patientutbildning – en del av omvårdnaden 402

Bedömning, planering, genomförande och utvärdering av utbildningsinsatser 403

Att möta patienten 412

Sammanfattning 412

Referenser 413

 

24 Teknik 415

Anette Forss

Teknik som objekt oberoende av kontext  417

Teknik och patientsäkerhet 420

Teknik i ett historiskt perspektiv 421

Teknik och praktisk (artificiell) expertkunskap 421

Vetenskapliga studier om teknik i omvårdnad och om patient och närståendes upplevelser av teknik 424

Teknik och humanvetenskapliga influenser – ontologiska problem och nya möjligheter 425

Teknik som omskapare av konsensus­begrepp och humanism i omvårdnad 436

Sammanfattning  436

Referenser  438

Register 441

Vill du veta mer?

Läs vår intervju med en av författarna till Omvårdnadens grunder

Författare

Lena Marmstål Hammar

Lena Marmstål Hammar är leg. sjuksköterska, dr med.vet. och professor i vårdvetenskap vid Mälardalens universitet. Hon undervisar på grundläggande,...

Stefan Nilsson

Stefan Nilsson är leg. sjuksköterska, barnsjuksköterska, fil.dr i omvårdnad och professor i omvårdnad vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa...

Joakim Öhlén

Joakim Öhlén är leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdpedagogik, professor i omvårdnad vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universi...

Åsa Audulv

Åsa Audulv är leg. sjuksköterska, fil.dr och lektor vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Undervisar på grundnivå och avancerad nivå o...

Eva Benzein

Eva Benzein är leg. sjuksköterska och professor emerita vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning, handledning och undervisning har främst omfattat ...

Rakel Eklund

Rakel Eklund är leg. sjuksköterska, magister i psykiatrisk vård och fil.dr i palliativ vård. Arbetar vid institutionen för kvinnors och barns hälsa...

Ann Catrine Eldh

Ann Catrine Eldh är leg. sjuksköterska, fil.dr, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet och docent i vårdvetenskap vid Uppsala universitet...

Karin Enskär

Karin Enskär är leg. sjuksköterska, specialistutbildad inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, med.dr och professor. Anställd som klinisk p...

Henrik Eriksson

Henrik Eriksson är undersköterska, leg. sjuksköterska med vårdlärarexamen, fil.dr i vårdpedagogik och docent i vårdvetenskap. Sedan 1995 har han ar...

Anette Forss

Anette Forss är leg. sjuksköterska och fil.dr i omvårdnad, arbetar som lektor och forskare vid avdelningen för omvårdnad, Karolinska Institutet. Ha...

Febe Friberg

Febe Friberg är leg. sjuksköterska, specialistutbildad inom intensivvård och fil.dr i vårdpedagogik, professor emerita i sykepleievitenskap, Helsev...

Maria Grandahl

Maria Grandahl är leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterska i barn och ungdomars hälsa, medicinsk master i folkhälsovetenskap, docent i pediatris...

Maria Jirwe

Maria Jirwe är leg. sjuksköterska och professor i omvårdnad vid Hälsovetenskapliga institutionen, Röda Korsets Högskola. Hon är intensivvårdssjuksk...

Birgitta Kerstis

Birgitta Kerstis är leg. sjuksköterska, med.dr och docent i vårdvetenskap vid Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens universitet. Hon un...

Anita Kärner Köhler

Anita Kärner Köhler är leg. sjuksköterska, magister i folkhälsovetenskap, med.dr, docent och biträdande professor i omvårdnad, Institutionen för hä...

Cecilia Larsdotter

Cecilia Larsdotter är leg. sjuksköterska och professor i vårdvetenskap. Arbetar vid Institutionen för omvårdnadsvetenskap på Sophiahemmet Högskola ...

Margret Lepp

Margret Lepp är leg. sjuksköterska, dramapedagog, fil.dr, docent i omvårdnad vid Karlstads universitet och professor emerita i vårdvetenskap med in...

Maria Lindström Nilsson

Maria Lindström Nilsson är leg. sjuksköterska med specialistexamen i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, universitetsadjunkt, doktorand. Lär...

Mikael Lundmark

Mikael Lundmark är leg. sjuksköterska, teol.kand., fil.mag. i omvårdnad och fil.dr i religionsvetenskap. Universitetslektor vid Institutionen för i...

Carina Persson

Carina Persson är leg. sjukgymnast, docent i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning, handledning och undervisning har övergripande ...

Karin C. Ringsberg

Karin C. Ringsberg är professor emerita i folkhälsovetenskap. Hon är socionom, leg. fysioterapeut och vårdlärare. Hon disputerade i socialmedicin o...

Lars Sandman

Lars Sandman är professor i hälso- och sjukvårdsetik och föreståndare för Prioriteringscentrum, Linköpings universitet. Han är även etisk rådgivare...

Regina Santamäki Fischer

Regina Santamäki Fischer är distriktssköterska, docent i omvårdnad vid Umeå universitet, universitetslektor vid Enheten för vårdvetenskap/hälsovete...

Britt-Inger Saveman

Britt-Inger Saveman är leg. sjuksköterska, professor emerita i omvårdnad vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Hon har arbetat med for...

Johanna Sjömar

Johanna Sjömar är leg. sjuksköterska med specialistexamen i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, universitetsadjunkt, doktorand. Arbetar vid ...

Annelie J. Sundler

Annelie J. Sundler är leg. sjuksköterska, fil.dr i vårdvetenskap och professor vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Bör...

Anna Swall

Anna Swall är leg. sjuksköterska och med.dr i omvårdnad, samt arbetar som universitetslektor på Högskolan Dalarna. Hennes forskningsområde handlar ...

Susanne Syrén

Susanne Syrén är leg. sjuksköterska och specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och fil.dr i vårdvetenskap. Hon har varit verksam vid Linnéunive...

Pia Tingström

Pia Tingström är leg. sjuksköterska, bitr. professor i omvårdnad och docent i medicinsk pedagogik. Avdelningschef för avdelningen Omvårdnad och rep...

Lena Wiklund Gustin

Lena Wiklund Gustin är doktor i hälsovetenskap, docent, leg. sjuksköterska och leg. psykoterapeut. Hon är verksam som professor i vårdvetenskap vid...

 ;