Omvårdnad & äldre

Författarpresentationer 19

Redaktörer 19

Övriga författare 19
 

Förord 25

Varför skriver vi denna bok? 25

Varför ska du läsa denna bok? 26

Vad har hänt sedan förra upplagan? 26

Hur är den nya boken upplagd? 27

Tack till ...  28
 

Inledning 29

Kerstin Blomqvist, Anna-Karin Edberg, Marie Ernsth Bravell & Helle Wijk
 

Del I  Personcentrerade möten med äldre
 

1 Berättelser om att vara äldre 35

Anna-Karin Edberg, Kerstin Blomqvist & Helle Wijk

Georgios berättelse 36

Elisabeths berättelse 40

Ingrids berättelse 42

Dottern Annikas berättelse 45
 

2 Personcentrering i vård och omsorg till äldre personer 49

Ingela Beck & Kerstin Blomqvist

Person-centred Practice Framework  52

Personcentrerade resultat 53

Personcentrerade processer 55

Förutsättningar för personcentrerad vård 68

Referenser 74
 

3 Utveckla färdighet i personcentrerade möten med äldre 77

Ingela Beck & Kerstin Blomqvist

Bubers relationsfilosofi i möten med äldre personer 78

Livsvärldstänkande som redskap för personcentrering 82

Orlandos interaktionsteori i möten med äldre personer 83

Färdighetsträning i samtal på personcentrerad grund 86

Referenser  88
 

4 Att närma sig livets slut 89

Magnus Broström

Andras syn på äldre personers döende och död 90

Funderar äldre friska människor på döende och död? 92

Hur ser äldre personer på vård i livets slut? 94

Den komplexa bilden av äldres döende och död 98

Referenser 99
 

5 Ställföreträdande beslutsfattande 101

Mats Johansson

Ställföreträdarskapets tre grundfrågor 102

När är någon att betrakta som beslutsoförmögen? 102

Vad bör vägleda ställföreträdaren? 104

Vem bör agera ställföreträdare? 107

Ställföreträdarskap i ett vidare sammanhang 108

Referenser 109
 

6 Etiska överväganden i omvårdnad av äldre 111

Ingrid Bolmsjö

Etik och moral är inte samma sak 112

Etiken behövs för välgrundade beslut 112

Intressekonflikter 113

Identifiera fakta och kunskapsluckor 114

Olika handlingsalternativ och dess konsekvenser 115

Referenser 119
 

Del II Åldrandets villkor och samhällets ansvar
 

7 Åldrandets olika dimensioner 123

Marie Ernsth Bravell

Gerontologiska begrepp 124

Kronologisk ålder 125

Biologisk ålder 126

Förklaringsmodeller för biologiskt åldrande 129

Psykologisk ålder och åldrande 129

Intelligens 130

Minnet 130

Personlighet 133

Teorier om psykologiskt åldrande 133

Social ålder 135

Socialgerontologiska teorier 138

Referenser 140
 

8 Äldres position i samhället 143

Marie Ernsth Bravell

Frisk eller sjuk? 146

Mönster av vård och omsorg 147

Äldre personer i det civila samhället 149

Referenser 149
 

9 Att hjälpa andra och att ta emot hjälp 151

Kerstin Blomqvist, Marie Ernsth Bravell & Anna-Karin Edberg

Att som äldre hjälpa andra 152

Att vara volontär 153

Att hjälpa en äldre närstående 155

Bilden av den kvinnliga vårdaren 156

Beroende och oberoende 157

Att vara beroende 158

Att känna sig beroende 159

Beroende, oberoende och ömsesidighet 161

Referenser 163
 

10 Möten med äldre personer som är födda utanför Sverige 167

Marie Ernsth Bravell

Utrikesfödda äldre personer – en heterogen grupp 168

Mötet med formell och informell vård och omsorg 169

Utmaningar i mötet 173

Referenser 176
 

11 När regnbågen grånar 179

Mats Christiansen

Hemma och kroppen 182

Familj och närstående 183

Erfarenheter av behandlingar för att ”bota” homosexualitet 184

Hiv som en del av livserfarenheten  185

Referenser 185
 

12 Ålderism – ett brott mot de mänskliga rättigheterna? 187

Clary Krekula

Ett begrepp med många innebörder 188

Ålderismens uttryck 189

Ålderismens grund och konsekvenser 191

Att motverka ålderism – mänskliga rättigheter som ett redskap? 192

Referenser 193
 

13 Våld i nära relationer 197

Linda Johansson

Vad är våld mot äldre i nära relationer? 198

Varför är det viktigt att fokusera på våld bland äldre? 200

Riskfaktorer 202

Att möta våldsutsatta äldre personer 204

Vilka insatser finns att tillgå? 207

Referenser 208
 

14 Att främja delaktighet, hälsa och trygghet 211

Marie Ernsth Bravell

Hälsa under åldrandet 212

Att främja hälsa hos äldre 213

Att främja delaktighet, inflytande, välbefinnande och trygghet 215

Förebyggande hälsofrämjande hembesök 219

Referenser 220
 

Del III Hälsa och ohälsa
 

15 Olika perspektiv på hälsa och ohälsa 227

Ingela Beck, Helena Larsson & Anna-Karin Edberg

Hälsa eller ohälsa i förgrunden 228

Ohälsa och sjukdom i förgrunden 229

Hälsa och välbefinnande i förgrunden 230

Att skifta perspektiv 231

Olika personers perspektiv 233

Referenser 234
 

16 Den förändrade kroppen 237

Marie Ernsth Bravell, Anna-Karin Edberg & Kerstin Blomqvist

”Man är ju 25 år inuti” 238

Kroppens åldrande 240

Cellernas åldrande 241

Förändringar i organ och system 242

Närhet, intimitet och sexualitet 245

Äldres sexualitet i siffror 248

Kroppsliga förändringar som påverkar samlivet 248

Rätten till ett bibehållet samliv 250

Symtom i förhållande till den åldrande kroppen 251

Går det då att påverka åldrandet? 252

Fysisk aktivitet 252

Sociala aktiviteter 254

Kostens betydelse 255

Rökning och alkohol 256

Referenser 257
 

17 När sinnena sviktar 261

Marie Ernsth Bravell & Anna-Karin Edberg

Hur ålder påverkar våra sinnen 262

Syn och orsaker till nedsatt syn 262

Synnedsättning på grund av sjukdom 263

Åtgärder vid synnedsättning 265

Hörsel och orsaker till nedsatt hörsel 266

Åtgärder vid hörselnedsättning 267

Känselns betydelse 269

Tal och orsaker till talsvårigheter 270

Att ha svårt att uttrycka sig 270

Att möta personer med kommunikationssvårigheter 271

Referenser 272
 

18 Kognitiv svikt och sjukdom 275

Marie Ernsth Bravell, Iréne Ericsson & Anna-Karin Edberg

Hur ålder påverkar kognitionen 276

Kognitiv svikt och kognitiv sjukdom 276

Funktioner som påverkas vid kognitiv svikt 277

Kognitiva sjukdomar 280

Riskfaktorer 281

Att leva med kognitiv sjukdom 282

Stöd vid kognitiv sjukdom 283

Läkemedelsbehandling vid kognitiv sjukdom 285

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) 285

Bedömning av kognitiv svikt och sjukdom 287

Personcentrerad omvårdnad vid kognitiv sjukdom 287

Att värdera alla personers mänskliga värde 288

Att ha ett individuellt förhållningssätt som fokuserar det unika 289

Att förstå tillvaron ur personens perspektiv 290

Att skapa ett socialt klimat som stödjer psykologiska behov 290

Referenser 292
 

19 Akut konfusion 295

Birgitta Olofsson, Iréne Ericsson & Anna-Karin Edberg

Vad är akut konfusion? 296

Hur skiljer man på konfusion och kognitiv sjukdom? 298

Tecken på akut konfusion 299

Att drabbas av akut konfusion 300

Äldre personers upplevelse 300

Vårdpersonalens upplevelse 301

Gemensamma upplevelser av påfrestning 302

Bedömning av akut konfusion 302

Åtgärder vid akut konfusion 303

Referenser 304
 

20 Psykisk ohälsa 307

Sebastian Gabrielsson, Iréne Ericsson & Anna-Karin Edberg

Oro och ångest 309

Tecken på ångest 310

Behandling av ångest 311

Omvårdnad vid oro och ångest 311

Nedstämdhet och depression 312

Orsaker till nedstämdhet och depression 313

Hur kan man identifiera nedstämdhet och depression? 315

Behandling av depression 316

Omvårdnad vid nedstämdhet och depression 317

Suicid 318

Riskfaktorer för suicid 318

Åtgärder vid risk för suicid 319

Åtgärder för att förbättra vården och förhindra suicid 320

En förändrad bild av verkligheten 320

Hallucinationer 320

Änkesyner 323

Vanföreställningar och misstänksamhet 323

Omvårdnad till personer som har en förändrad verklighetsuppfattning 325

Trauma 326

Traumarelaterad ohälsa 326

Behandling vid trauma 326

Traumamedveten omvårdnad 326

Återhämtning vid psykisk ohälsa 327

Referenser 328
 

21 När alkohol blir ett problem 333

Evy Gunnarsson

Äldre och alkohol 334

Alkoholens påverkan på kroppen 334

Missbruk, beroende, riskbruk 336

Söka hjälp – få hjälp 336

Var upptäcks problemet? 337

Referenser 339
 

22 Andnöd 341

Ingela Henoch & Ramona Schenell

Vad är andnöd? 342

Andning, tanke, funktion 344

Upplevelse av andnöd 344

Konsekvenser av andnöd 346

Bedömning av andnöd 347

Åtgärder 348

Omvårdnadsåtgärder inriktade på andning, tanke, funktion 349

Medicinska åtgärder 351

Utvärdering 352

Referenser 352
 

23 Nedsatt cirkulation 355

Anna Strömberg

Orsaker till nedsatt cirkulation 356

Symtom på nedsatt cirkulation 357

Upplevelse av nedsatt cirkulation 358

Konsekvenser av nedsatt cirkulation 359

Bedömning av nedsatt cirkulation 360

Åtgärder vid nedsatt cirkulation 362

Utvärdering 363

Referenser 364
 

24 Mat, måltid och munhälsa 367

Albert Westergren & Pia Andersson

Ätandet, måltiden och åldrandet 368

Åldrandet 368

Måltidens sociala aspekter 368

Anpassade måltider på religiös eller etisk grund 369

Måltidsmiljö och lusten att äta 371

Att handla mat 372

Att laga mat 373

Kostens beståndsdelar 373

Behöver man som äldre något tillskott? 375

Ätandet vid olika tillstånd 375

Ätandet vid nedsatt aptit 376

Nedsatt törst 376

Nedsatt aptit vid förstoppning 378

Upplevelser av svårigheter att äta 379

Tecken på svårigheter att äta 381

Bedömning av svårigheter att äta 381

Bedömning av risk för undernäring 382

Åtgärder vid svårigheter att äta 383

Utvärdering av svårigheter att äta 385

Munhälsa 385

Problem i munnen på äldre dar 385

Konsekvenser av en nedsatt munhälsa 386

Hur kan man förebygga och upptäcka nedsatt munhälsa hos äldre? 387

Referenser 389
 

25 Rörlighet, yrsel och fall 393

Ulrika Olsson Möller, Marie Ernsth Bravell & Ann-Marie Hedman

Nedsatt rörelseförmåga 394

Minskad muskelmassa och styrka 394

Försämrad syn och balans 396

Nedsatt kardiovaskulär funktion 396

Att drabbas av rörelserelaterade besvär 397

Hur rörelserelaterade besvär yttrar sig 398

Gångförändringar 398

Ofrivilliga rörelser 399

Bedömning 399

Omvårdnadsåtgärder och utvärdering 401

Patientundervisning och familjefokusering 401

Fysisk aktivitet 401

Yrsel och balans 402

Balanssystemet 402

Yrsel hos äldre 403

Att leva med långvarig yrsel 405

Bedömning av yrsel 405

Åtgärder 406

Fall och fallskador 407

Definition av fall 407

Förekomst av fall och fallskador 408

Riskfaktorer för fall 408

Rädsla för att falla 410

Bedömning av fallrisk 411

Instrument för fallriskbedömning 411

Fallförebyggande åtgärder 412

Referenser 413
 

26 Besvär med urin och avföring 419

Anna-Karin Edberg, Helle Wijk, Ulla Molander & Marie Ernsth Bravell

Urininkontinens 420

Hur vanligt är urininkontinens? 420

Orsaker till urininkontinens hos äldre personer 421

Olika former av urininkontinens 422

Att leva med urininkontinens 422

Urininkontinens påverkar vardagen 424

Att inte söka hjälp för sina besvär 424

Mötet med vården 425

Äldre mäns upplevelse av urininkontinens 426

Erfarenheter av att bära inkontinenshjälpmedel 426

Utredning av urininkontinens hos äldre personer 427

Behandling av urininkontinens hos äldre 428

Urinretention 429

Orsaker till urinretention 430

Bedömning och åtgärder vid urinretention 430

Avföringsinkontinens 431

Förstoppning 431

Att ha besvär med förstoppning 432

Hur vet man att det är förstoppning? 432

Diarré vid förstoppning 433

Identifiering och bedömning 433

Att förebygga förstoppning 434

När förstoppningen är ett faktum 434

Uppföljning och undervisning 435

Referenser 436
 

27 Hudbesvär 439

Marie Ernsth Bravell

Hudförändringar 441

Torr hud och klåda 442

Infektion i huden 443

Sår 444

Sårläkning 445

Trycksår 446

Svårläkta bensår 447

Venös insufficiens 448

Arteriell insufficiens 449

Fotsår 450

Referenser 451
 

28 Ospecifika tecken och symtom på infektion 453

Märta Sund Levander

Förekomst av infektioner hos sköra äldre personer 454

Skörhet och inflammationer 455

Tecken och symtom på infektion hos äldre sköra personer 458

Feber hos äldre sköra personer 459

Bedömning i samverkan 460

Referenser 461
 

29 Trötthet 465

Marie Ernsth Bravell

Konsekvenser och upplevelse av trötthet 467

Trötthet på grund av sjukdomar 468

Trötthet på grund av läkemedel 469

Identifiering av bakomliggande orsaker 470

Referenser 472
 

30 Sömn 475

Amanda Hellström

Åldersrelaterade förändringar av sömnen 476

Faktorer som påverkar äldres sömn 478

Sömnsvårigheter hos äldre personer 479

Insomni 479

Obstruktiv sömnapné 482

Restless legs syndrome (RLS) 483

REM-beteendestörning 484

Generella sömnförbättrande åtgärder 485

Avslappningsövningar 486

Ljusbehandling 487

Läkemedelsbehandling 487

Referenser 488
 

31 Smärta 491

Kerstin Blomqvist

Värk, ont eller smärta? 492

Kronisk, långvarig eller ihållande? 492

Är det vanligt med ont, värk eller smärta bland äldre? 493

Var gör det ont? 493

Varför upptäcks eller lindras inte smärtan? 495

Varför äldre väljer att inte beklaga sig 495

Nedsatt kardiovaskulär funktion 396

En generationsfråga 495

Jämförelse med andra 495

Rädsla för att hamna i underläge 496

Redskap för bedömning av smärta hos äldre 496

Observation, samtal och reflektion 497

Att skatta äldre personers smärta 498

Samarbete 499

Omvårdnadsåtgärder vid ihållande smärta 499

Låt den äldre personen själv berätta 499

Meningsfulla aktiviteter 500

Avledning 500

Fysisk aktivitet och lägesförändring 501

Komplementära alternativa metoder 501

Läkemedelsbehandling till äldre personer 502

Smärtbedömning vid kognitiv nedsättning 503

Referenser 504
 

32 Läkemedelsbehandling 507

Marie Ernsth Bravell

Läkemedel och äldre personer 508

Erfarenheter och konsekvenser av polyfarmaci 510

Riskbruk 513

Läkemedelsgenomgång 513

Samordning och kommunikation 516

Referenser 517
 

33 Komplexa vårdbehov och skörhet 519

Marie Ernsth Bravell, Synneve Dahlin Ivanoff & Anna-Karin Edberg

Komplexa vårdbehov 520

Åldrandet 520

Multisjuklighet 521

Polyfarmaci 522

Olika bedömningar för att förstå komplexa vårdbehov 522

Skörhet 523

Olika aspekter av skörhet 524

Bedömning av olika aspekter av skörhet 525

Psykosociala aspekter 525

Sociala förändringar 527

Bedömning av psykosociala aspekter av skörhet 527

Hur kan vi identifiera äldre sköra personer? 528

Strukturerat omhändertagande av äldre personer (CGA) 529

Teamets betydelse 530

Referenser 531
 

Del IV Vården som system
 

34 Era delar är min helhet 537

Martina Summer Meranius

Komplex bild 539

Uppgifter om Annas behov, problem och önskemål  542

Vad kan hälsa vara för Anna? 546

Referenser 548
 

35 Från fattigvård till nära vård 549

Helle Wijk, Margareta Rämgård & Pia Petersson

Organisering av den kommunala äldreomsorgen 550

Vårdkedjan och det utökade kommunala ansvarstagandet för äldre personer 552

Vårdkedjan 2.0 553

Nära vård 554

Vad innebär omställningen till nära vård för den äldre personen? 555

Behovet av kommunikation mellan huvudmännen 557

Vårdplanering 558

Samordnad individuell planering 558

Vårdplaneringsmötet 560

Efter mötet 561

Referenser 562
 

36 Akut vård 563

Anna Ekwall

Strukturerat omhändertagande 564

A: Airways – luftvägar 566

B: Breathing – andning 567

C. Circulation – cirkulation 572

Chock 573

D: Disability – neurologi 574

E: Exposure – exponering 576

Referenser 577
 

37 Äldre personers döende och död 579

Marie Ernsth Bravell

Var dör äldre personer? 580

Äldre personers döende 584

När är man i livets slut? 585

Referenser 587
 

38 Palliativ vård 589

Ingela Beck

Vad är palliativ vård? 590

Vilka är hörnstenarna i palliativ vård? 592

Styrdokument och riktlinjer för palliativ vård 593

Ett sätt att konkretisera den palliativa vårdfilosofin 595

Mötet 596

Att möta närstående 597

Att upptäcka och lindra besvärande symtom 598

Närvarande och holistisk vård 602

Efter döden 604

Handledning till personal 605

Referenser 606
 

39 En vård och omsorg fri från tvång och begränsningar 609

Lars Sonde

Behovet av reglering i lagen 610

Makt och maktlöshet 611

Att tänka annorlunda 611

Nollvisionen – en vård och omsorg utan tvång eller begränsningar 611

Medicinska och fysiska konsekvenser 614

Sociala och psykologiska konsekvenser 614

Vad räknas som tvång eller begränsande åtgärder? 614

Hur kan vi arbeta för en nollvision? 614

Livsberättelsen 615

Att arbeta förebyggande 616

Kartläggning 616

Kartlägg utlösande faktorer – triggers 617

Medicinsk bedömning 618

Funktionell bedömning 619

Psykologisk bedömning 619

Kognitiv bedömning 619

Psykosocial bedömning 620

Bedömning av den fysiska miljön 620

Efter kartläggningen – förebyggande åtgärder 621

Aktiviteter 621

Förändringar i boendemiljön 622

Handlingsplan vid oro och svåra beteenden 623

När nollvisionen inte räcker till 624

Referenser 626
 

40 Platsens betydelse i vården 627

Margareta Rämgård & Helle Wijk

Var och hur bor man när man åldras? 628

Sinnesstimulerande faktorer i miljön för välbefinnande och trygghet 629

Fysiska miljöfaktorers betydelse för hälsa, funktion och aktivitet 630

Hemmet som vårdarena 633

Teknik till stöd för vardagen i eget boende och på SÄBO 634

Stöd för tidsuppfattning 636

Stöd för minne 636

Stöd för beslut och kommunikation 636

Stöd för att påkalla uppmärksamhet 637

Att vara förankrad i platsen 637

Referenser 639
 

41 Kvalitetsutveckling inom äldres vård och omsorg 641

Annette Nygårdh

Kärnkompetenser 642

Nationella kvalitetsregister för att kvalitetssäkra vården 644

Förbättringsarbete 645

Identifiera underliggande orsaker till problem eller händelser 647

Lean 647

Grundorsaksanalys 649

5 Why’s 649

Fiskbensdiagram (Ishikawadiagram) 650

Process- eller flödesdiagram 651

PDSA som modell för att systematiskt förbättra kvalitet och säkerhet i vården 652

PDSA-modellen 652

Erfarenhetsbaserad co-design för personcentrerad vård 654

Etiska aspekter vid förbättringsarbete 655

Referenser 656
 

42 Ledarskapets betydelse för teamarbete och säker vård 659

Helle Wijk & Margareta Rämgård

Sjuksköterskans roll som ledare och utvecklare av vården till äldre 660

Interprofessionellt samarbete 663

Teamarbete för bättre akut omhändertagande av äldre 664

Teamarbete med hemsjukvården som arbetsplats 665

Risk och säkerhet 667

Delegering 668

Avvikelser 669

Referenser 671

Register 673