Rättsinformatik

Förord  15

Om författarna 19

Del I

Rätts­informatikens grunder

1.  Om rättsinformatik 25

Cecilia Magnusson Sjöberg

1.1           Rättsutvecklingen i det digitala informationssamhället 26

1.1.1       Juridik och it 26

1.1.2       Förändrade rättsliga infrastrukturer 26

1.1.3       It-anpassad lagstiftning 28

1.1.4       It-rätt och rättslig systemering 29

1.2           Bokens innehåll 30

1.3           Sammanfattning 32

2 . Rättens internationalisering genom digitalisering 35

Dan Jerker B. Svantesson

2.1           Bakgrund 37

2.2           Ett gränslöst internet – men lokalt förankrade lagar 37

2.3           Internet och internationell privaträtt 38

2.3.1       eDate/Martinez och relaterade rättsfall 41

2.3.2       Dow Jones & Company Inc v. Gutnick 44

2.3.3       Hotel Alpenhof/Pammer och ”targeting” 48

2.4           Internationell privaträtt och folkrätt 52

2.4.1       Folkrättens jurisdiktionsprinciper 53

2.5           Jurisdiktion, men över vad? 57

2.6           Geo-lokalisering – ett exempel på it som rättsligt styrmedel 59

2.7           Inverkan av tillgången till utländsk rätt 62

2.8           Sammanfattning 63

3.  Säker informationshantering i digitala miljöer 65

Helena Andersson & Anna Nordén

3.1           Informations- och cybersäkerhet i teori och praktik 65

3.1.1       Inledning 67

3.1.2       It-beroenden för individ och samhälle 69

3.1.3       Informations- och cybersäkerhetens grunder 71

3.1.4       Juridik och informations- och cybersäkerhet 84

3.1.5       Aktörer 90

3.2           Reglering med krav på informations- och cybersäkerhet 100

3.2.1       Inledning 100

3.2.2       Krav på informations- och cybersäkerhet vid hantering av olika informationstyper 101

3.2.3       Informations- och cybersäkerhetskrav som riktas mot vissa typer av organisationer 107

3.2.4       Övervakning av datatrafik i en organisation 110

3.2.5       Elektronisk identifiering, elektronisk signering och andra betrodda tjänster för elektroniska transaktioner 111

3.3           Rättsinformatiska reflektioner och sammanfattning 130

3.3.1       Inledning 130

3.3.2       Ett forskningsperspektiv på informations- och cybersäkerhetsområdet 131

3.3.3       Rättsinformatisk sammanfattning och fokuspunkter 133

4 . Skydd av personlig integritet och informationsfrihet 137

Katarina Fast Lappalainen, Mark Klamberg, Cecilia Magnusson Sjöberg & Sören Öman

4.1           Inledning 137

Cecilia Magnusson Sjöberg & Katarina Fast Lappalainen

4.1.1       Om integritetsskydd 138

4.1.2       Normsystemet för behandling av personuppgifter 142

4.1.3       Några nedslag i bestämmelserna om integritetsskydd 149

4.1.4       Rättsinformatiska fokuspunkter 152

4.2           Grundlagsskydd 153

Sören Öman

4.2.1       Personlig integritet vid behandling av personuppgifter med hjälp av datorer 153

4.2.2       Informationsfrihet och yttrandefrihet med hjälp av datorer 156

4.3           Skydd enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna 161

Mark Klamberg

4.4           Skydd enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 164

Mark Klamberg

4.5           Översikt över dataskyddsförordningen 169

Cecilia Magnusson Sjöberg & Katarina Fast Lappalainen

4.5.1       Metodansats 170

4.5.2       Bestämmelser 171

4.5.3       Ett par aktuella applikationsområden 213

4.5.4       Checklista för tillämpningen av dataskyddsförordningen 218

4.6           Registerlagstiftning 221

Sören Öman

4.6.1       Olika typer av registerförfattningar 221

4.6.2       Registerförfattningar om behandling av personuppgifter i allmänhet 222

4.6.3       Regleringen är inte enhetlig 223

4.6.4       Tillämpningsområdet för registerförfattningar 224

4.6.5       Förhållandet till annan lagstiftning 225

4.6.6       Personuppgiftsansvaret 226

4.6.7       Tillåtna ändamål för behandlingen 226

4.6.8       Begränsningar av den interna tillgången till uppgifter och sökbegränsningar 228

4.6.9       Utlämnande av personuppgifter 229

4.6.10     Gallring av personuppgifter 230

4.7           Personuppgifter vid brottsbekämpning och försvarsunderrättelseverksamhet 230

Mark Klamberg

4.7.1       Inledning 231

4.7.2       Informationslivscykel 232

4.7.3       Särskilda problem och utmaningar 242

4.7.4       Två fallstudier 253

4.8           Integritetsskydd i arbetslivet 256

Sören Öman

Del II

It-rätt

5 . Digital informationshantering i offentlig verksamhet 265

Cecilia Magnusson Sjöberg & Katarina Fast Lappalainen

5.1           Inledning 266

5.1.1       Om e-förvaltning  266

5.1.2       Rättssäkerhet i e-förvaltningen 269

5.1.3       E-förvaltningens rättsliga huvudområden 275

5.1.4       Exempel på e-tjänster 278

5.2           Förvaltningsmodeller och myndighetskulturer 289

5.2.1       Traditionella förvaltningsmodeller 289

5.2.2       Framväxande förvaltningsmodell 293

5.3           Digital ärendehandläggning och automatiserat beslutsfattande 300

5.3.1       It-baserad regelutformning 300

5.3.2       It-baserad regeltillämpning 309

5.4           Öppenhet i e-förvaltningen 345

5.4.1       Insynsrätter 345

5.4.2       It-anpassningen av offentlighetsprincipen 348

5.4.3       Parters rätt att få del av uppgifter 365

5.4.4       Sekretess i myndigheters informationssystem 369

5.4.5       Dataskyddslagstiftningen som grund för sekretess 371

5.5           Arkivering och gallring i digitala miljöer 378

5.5.1       Registrering med mera 378

5.5.2       Begreppsmässiga utgångspunkter 381

5.5.3       Översikt över arkivlagen 384

5.6           Hantering av verksamhetsinformation 391

5.6.1       Några funktionella aspekter på arkivering 392

5.6.2       Systemintegration 393

5.6.3       Omhändertagande för arkivering 394

5.7           Förhållandet mellan integritetsskydd, offentlighet och arkivering 397

5.7.1       Intressemotsättningar 397

5.7.2       Utplånande av ärendeuppgifter 398

5.7.3       Ett arkivjuridiskt förhållningssätt 401

5.8           Sammanfattning 403

5.8.1       Att särskilt observera 403

5.8.2       Checklistor 405

5.8.3       Rättsinformatiska huvudlinjer inom e-förvaltningen 407

6.  Vidareutnyttjande av offentlig information och öppna data 409

Gustaf Johnssén & Mikael Vall

6.1           Vad är vidareutnyttjande? 410

6.1.1       Hur uppstår PSI? 411

6.1.2       Varför regleras PSI? 412

6.1.3       Kapitlets fortsatta disposition 414

6.2           Allmänna förutsättningar för vidareutnyttjande 414

6.2.1       Marknaden för offentlig information 414

6.2.2       Rätten att få tillgång till data 416

6.3           Rätten att fritt vidareutnyttja data – och begränsningar av den 418

6.3.1       Integritetsskydd 419

6.3.2       Immaterialrätt 421

6.4           Öppna data-lagen 423

6.4.1       Avgifter 424

6.4.2       Formatkrav och andra villkor för vidareutnyttjande  426

6.4.3       Konkurrensutsatt verksamhet med mera 429

6.5           Genomslag och framtid 430

6.5.1       Tillgång till data 432

6.6           Principiella och rättsinformatiska perspektiv 434

6.6.1       It som objekt för rättstillämpningen 434

6.6.2       It som rättsligt styrinstrument 436

6.6.3       It som katalysator för rättens internationalisering 436

6.6.4       It som arbetsverktyg för juristen 437

7.  It-avtal och utkontraktering av it 439

Tobias Edvardsson, Gustaf Johnssén & Mikael Vall

7.1           Inledning 440

Tobias Edvardsson, Gustaf Johnssén & Mikael Vall

7.2           Affärsjuristens roll 442

Tobias Edvardsson

7.2.1       Ramarna för affären 442

7.2.2       Strukturera affären 443

7.2.3       Avtalet 444

7.2.4       Möjliggöra efterlevnad 445

7.3           Avtalsobjektet 445

Tobias Edvardsson

7.3.1       Datorprogram 446

7.3.2       Skyddet för datorprogram 448

7.3.3       Inskränkningar i skyddsområdet 450

7.4           Avtalets fyra komponenter 451

Tobias Edvardsson

7.4.1       Funktionskrav 452

7.4.2       Kvalitetskrav 454

7.4.3       Governance 456

7.4.4       Ekonomiska krav 457

7.5           Avtalsprocessen 459

Tobias Edvardsson

7.5.1       Strategiskt beslut 460

7.5.2       Kravspecifikation 461

7.5.3       Urvalsprocess 461

7.5.4       Avtalsförhandling 462

7.5.5       Utförande 463

7.6           Primära avtalstyper 463

Tobias Edvardsson

7.6.1       Licensavtal 465

7.6.2       Öppen källkod 469

7.6.3       Systemleveransavtal 475

7.6.4       Support- och underhållsavtal 481

7.6.5       Driftsavtal 484

7.7           Outsourcingavtal 487

Tobias Edvardsson

7.8           Molntjänster och molntjänstavtal 489

Tobias Edvardsson

7.8.1       Definition av molntjänster 490

7.8.2       Primära legala problem 495

7.8.3       Molntjänstavtalet 501

7.9           Stödavtal 503

Tobias Edvardsson

7.9.1       Depositionsavtal 504

7.9.2       Sekretessavtal 507

7.10          Förutsättningar för att utkontraktera it-verksamhet 509

Gustaf Johnssén & Mikael Vall

7.10.1     Allmänt om utkontraktering av it 509

7.10.2     Utkontraktering kräver rättslig analys och driver arbetet med informationshantering 510

7.10.3     Särskilt om den offentliga förvaltningens utkontraktering av it 513

7.10.4     Problem vid utkontraktering av sekretesskyddade uppgifter 515

7.10.5     Sammanfattning och rättsinformatiska perspektiv 527

Del III

Juridisk information i det digitala informationssamhället

8.  Rättslig informations­försörjning online 535

Staffan Malmgren

8.1           Vad är ”rättslig informations­försörjning online”? 535

8.1.1       Marknaden för rättsinformationstjänster 536

8.1.2       Utvärdering av rättsinformationstjänster 537

8.2           Vanliga källor 538

8.2.1       Författningar 538

8.2.2       Vägledande avgöranden 542

8.2.3       Förarbeten 545

8.2.4       Doktrin 546

8.2.5       EU-rätt 546

8.2.6       Digital rättsinformation 547

8.3           Vanliga funktioner 549

8.3.1       Fulltext- och fältsökning 549

8.3.2       Kopplingar mellan dokument (”automatiska kommentarer”) 551

8.3.3       Lagkommentarer 551

8.3.4       Bevakningar inom ett område 552

8.4           Rättsinformationstjänster för svensk rätt 552

8.4.1       Infotorg Juridik 552

8.4.2       Juno 553

8.4.3       Det offentliga rättsinformationssystemet och andra offentliga tjänster 554

8.4.4       JP Infonet 556

8.4.5       Blendow Lexnova 556

8.4.6       Självpublicerande producenter 557

8.5           Informationssökning 558

8.5.1       Söktekniker 559

8.5.2       Relevansbegreppet 562

8.5.3       Artificiell intelligens och informationssökning 566

8.6           Utanför den traditionella rättskälleläran 567

8.6.1       Europarådet och Europadomstolen 567

8.6.2       Landinformation 568

8.6.3       Internationella standarder 568

8.6.4       Särskild rättsinformation inom skatterätten 569

8.6.5       Ramavtal 570

8.6.6       Dataskydd 570

8.6.7       Andra länders rättskällor 571

8.7           Att hantera rättsinformation 572

8.7.1       Upphovsrätt 572

8.7.2       Personuppgiftsskydd 574

8.7.3       PSI och vidareutnyttjande av handlingar 575

8.7.4       Privat rättsinformation 576

8.8           Sammanfattning 577

9.  It-rättsliga arbetsmetoder 579

Peter Nordbeck

9.1           Inledning 579

9.2           It-rättslig problemlösning, helikopterperspektivet 582

9.2.1       Din roll som juridisk expert 582

9.2.2       Praktiskt exempel – e-handelsrätten 584

9.2.3       Praktiskt exempel – avtal 602

10.  AI, big data och upphovsrätten 641

Daniel Westman

10.1          Inledning 641

10.2          Fyra centrala fenomen 642

10.2.1     AI 642

10.2.2     Big data 644

10.2.3     Sakernas internet (internet of things) 645

10.2.4     Molntjänster (cloud computing) 645

10.3          Användningsområdet för AI – några exempel 646

10.4          Fundamental påverkan på längre sikt 647

10.5          AI och juridiken – en probleminventering 649

10.5.1     Vissa allmänna frågor 649

10.5.2     Dataskydd 650

10.5.3     Säkerhetsregler 651

10.5.4     Konkurrensrätt 652

10.5.5     Ansvarsregler 652

10.5.6     Diskriminering 653

10.5.7     Konsumentskydd 654

10.5.8     EU:s nya AI-förordning 654

10.6          Centrala immaterialrättsliga frågor 655

10.6.1     Inledning 655

10.6.2     Skyddet för AI-applikationer 656

10.6.3     Skyddet för datamängder samt rätten att få tillgång till och att använda dem 659

10.6.4     Skyddet för verk och uppfinningar som skapas av AI 663

10.6.5     AI som intrångsgörare och som immaterialrättens väktare 667

10.7          Hur påverkas juristyrket och immaterialrättsbranschen? 670

10.8          Avslutande analys 671

Register 675