Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Historieskrivningen i Sverige

Skickas följande arbetsdag

Det här är den första handboken om historieskrivningens historia i Sverige. Här kan man följa hur historiker arbetat och hur de löst vetenskapliga problem. Det ger en inblick i hur bilder av det förflutna tillkommit och varför de ser ut som de gör. Tongivande namn från tidigare decennier som Harald Hjärne, Curt och Lauritz Weibull och Erik Lönnroth får sin plats i historieskrivningens historia. Bokens kapitel löper längs två linjer – analyser av historikernas vetenskapssyn och av deras histor...

Det här är den första handboken om historieskrivningens historia i Sverige. Här kan man följa hur historiker arbetat och hur de löst vetenskapliga problem. Det ger en inblick i hur bilder av det förflutna tillkommit och varför de ser ut som de gör. Tongivande namn från tidigare decennier som Harald Hjärne, Curt och Lauritz Weibull och Erik Lönnroth får sin plats i historieskrivningens historia. Bokens kapitel löper längs två linjer – analyser av historikernas vetenskapssyn och av deras historiesyn. Det här är en viktig historia att känna till, speciellt för historiker och historiestudenter eftersom den bidrar till förståelsen av deras eget arbete. Men det är också mycket intressant för den allmänt historieintresserade att se hur skildringar av det förgångna vuxit fram och bearbetats. Boken är främst avsedd för studenter i historia vid universitet och högskolor, och för yrkesverksamma historiker.

    • 7
      Förord
    • 9
      KAPITEL 1 Ära och nytta
        • Historia och historieskrivning i det tidigmoderna Sverige
        • Bo Lindberg
        • 9
          Historieskrivare och historiker
        • 11
          Sveriges historia
        • 13
          Den götiska myten
        • 15
          Olaus Petri
        • 17
          Rikshistoriografer
        • 18
          Exempelhistoria
        • 21
          Sanningen
        • 23
          Historiebegreppet
        • 24
          Läsa och skriva historia
        • 26
          1700-talet
        • 27
          Nationens historia
        • 28
          Jacob Wilde
        • 30
          Dalin och Lagerbring
        • 32
          Upplysning och pragmatisk historia
        • 35
          Slutord
        • 38
          Bibliografisk kommentar
    • 41
      KAPITEL 2 Geijer och de stora 1800-talsverken
        • Gunnar Artéus
        • 41
          Översikt
        • 42
          Geijer: några levnadsdata
        • 42
          Geijer och samtiden
        • 43
          Geijers filosofiska tänkande och historiesyn
        • 44
          Geijers vetenskapssyn och förhållande till källorna
        • 45
          Geijers större arbeten och historiska framställningssätt
        • 46
          Geijers inflytande
        • 47
          Fredrik Ferdinand Carlson (1811–87
        • 49
          Carl Gustaf Malmström (1822–1912
        • 51
          Clas Theodor Odhner (1836–1904
        • 52
          Anders Fryxell (1795–1881
        • 54
          Hans Forssell (1843–1901
        • 55
          Sammanfattning
        • 57
          Referenser
    • 59
      KAPITEL 3 Hjärne-traditionen
        • Ragnar Björk
        • 59
          Inledning
        • 60
          Tradition eller skola
        • 63
          Professionalisering och förvetenskapligande
        • 64
          Vetenskaps- och historiesyn – från Geijer–Hjärne-traditionen till den weibullska riktningen
        • 70
          Några särdrag i svensk historiografi, från slutet av 1800-talet till 1950-talet
        • 74
          Harald Hjärne – början på en karriär
        • 77
          Den habile hantverkaren
        • 79
          1890-talet och den karolinska renässansen
        • 83
          Hjärne och 1900-talet
        • 84
          Arbetsliv och folklig kultur
        • 88
          Uppsala-linjen
        • 92
          Engelbrektsfejden
        • 94
          Hjärne-traditionen utmanad och överflyttad
        • 98
          Slutskedet
        • 100
          Hjärne-traditionen – sammanfattande synpunkter
        • 104
          Referenser
    • 107
      KAPITEL 4 Den weibullska riktningen
        • Rolf Torstendahl & Birgitta Odn
        • 107
          Har den weibullska riktningen funnits och vad var den
        • 109
          Uppkomsten av ”den weibullska riktningen”: Lauritz Weibull
        • 114
          Från Saxo till Christina och modern politisk historia – Curt Weibull
        • 118
          Lauritz och Curt Weibulls närmaste efterföljare
        • 125
          Riktningen byter skepnad
        • 128
          Den weibullska särprägeln under upplösning
        • 132
          Slutord: Vad var det weibullska
        • 133
          Referenser
    • 135
      KAPITEL 5 Teoriernas intåg i svensk historieforskning
        • Klas Åmark
        • 136
          Tillväxt och specialisering
        • 138
          Debatt om historia och samhällsvetenskaperna
        • 139
          Metodfrågor
        • 141
          Funktionell källkritik
        • 142
          Forskningsprojekten
        • 144
          Teoriläge och historiesyn
        • 146
          Analysmodellerna
        • 149
          Den tidigmoderna staten
        • 156
          Den moderna socialhistorien
        • 159
          Historisk arbetslivsforskning – arbetarhistoria
        • 164
          Kvinnohistoria och folkhemspolitik
        • 167
          Professionalisering och professioner
        • 169
          Modellernas tyranni – eller detaljernas
        • 170
          Referenser
    • 173
      KAPITEL 6 Kultur, genus och samtiden
        • 2010
          Svensk historieforskning från senare delen av 1980-talet till
        • Eva Österberg
        • 173
          Historikern i början av 2000-talet
        • 177
          Mönster i tjugofem års brokiga väv
        • 180
          Sant, sannolikt och postmodernt
        • 183
          Objektiv eller situerad kunskap
        • 184
          Etisk svängning
        • 186
          Kulturhistoria
        • 191
          Kvinnor och kön – från kvinnor till genus och manlighet
        • 194
          Samtidshistoria – men också historia om det icke-moderna
        • 197
          Historiebruk och historiekultur
        • 198
          Biografins återkomst och förändring
        • 201
          Populär historia – men populärhistoria
        • 203
          Internationalisering och världshistoria – men ändå svensk historia
        • 207
          Referenser
    • 213
      Författarpresentationer
    • 215
      Person- och sakregister

Information

Redaktörer:
Gunnar Artéus Klas Åmark
Kapitelförfattare:
Ragnar Björk Bo Lindberg Birgitta Odén Rolf Torstendahl Eva Österberg
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144070438
Utgivningsår:
2012
Artikelnummer:
34088-01
Upplaga:
Första
Sidantal:
222

Författare

Gunnar Artéus

Gunnar Artéus är professor emeritus i historia, särskilt militärhistoria.Han har tjänstgjort vid Göteborgs, Lunds och Stockholms universitet samt F...

Klas Åmark

Klas Åmark är professor emeritus vid Stockholms universitet. Han har framför allt forskat om modern svensk arbetslivshistoria, den nordiska välfärd...

Ragnar Björk

Ragnar Björk är högskolelektor vid Södertörns högskola och docent i historia vid Uppsala universitet. Han har ägnat sig åt ”forskning om forskning”...

Bo Lindberg

Bo Lindberg är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, har forskat om olika aspekter av den antika traditionen: latinanvänd...

Birgitta Odén

Birgitta Odén (1921-2016) var professor emerita i historia vid Lunds universitet, ledde tillsammans med geriatrikern Alvar Svanborg och socialgeron...

Rolf Torstendahl

Rolf Torstendahl är professor emeritus i historia vid Uppsala universitet, har huvudsakligen forskat om modern svensk historiografi och om byråkrat...

Eva Österberg

Eva Österberg är professor emerita i historia vid Lunds universitet, med inriktning mot bland annat social-, kultur- och kvinnohistoria. Hon utmärk...

 ;