Spelifiering hjälper elever att lära sig matematik – i sin egen takt
Intresset för spelifiering inom lärande ökar. Fortfarande förekommer dock en del missuppfattningar om modellen, trots att forskningen visar på många positiva effekter. Studentlitteratur har emellertid sett potentialen i den nya tekniken och använder den för att hjälpa elever att lära sig – och förstå – matematik.
Industridoktoranden inom IT, Adam Palmquist, forskar om spelifiering inom lärande. Hans forskning visar att spelifiering kan ge gynnsamma klassrumseffekter, som att engagemanget från eleverna ökar, upplevd uppmärksamhet blir bättre och att eleverna tycker att ämnet blir mer intressant. En avgörande faktor för dessa förändringar är kontinuerlig feedback – det sporrar eleverna att fortsätta.
– Detta till trots finns ännu ett motstånd mot spelifiering på vissa håll. En annan utmaning är att spelifierade verktyg ofta är elevcentrerade – det är minst lika viktigt att läraren ser en användbarhet och känner trygghet med produkten.
Går framåt i egen takt
Hos Studentlitteratur är forskningsresultaten något man har omsatt i praktiken; till basläromedlet Favorit matematik ingår det spelifierade matematikläromedlet Tomoyo.
– Tomoyo bygger på fiktiva historier, uppdelade i flera kortare avsnitt. I spelet hjälper eleven kattegojan Pim med olika utmaningar med ett specifikt mål. Varje utmaning består av flera delar, där eleverna räknar för att komma vidare i äventyret. Varje del har ett tydligt avslut, då eleven tilldelas märken som sedan byts mot saker som Pim behöver, berättar Marie Delshammar, läromedelsutvecklare i matematik.
Matematiken i Tomoyo fokuserar på repetition för att öva och befästa kunskaper i elevens egen takt, genom att man får möta kunskapen i en ny miljö.
Adam Palmquist, industridoktorand inom IT, och Marie Delshammar, läromedelsutvecklare i matematik
Varje gång eleven klarar ett mål blir hen motiverad att räkna vidare. Även arbetsinsatsen räknas; också elever vars kunskaper är på en låg nivå rör sig framåt i äventyren.
– Matematiken i Tomoyo fokuserar på repetition för att öva och befästa kunskaper i elevens egen takt, genom att eleven får möta kunskapen i en ny miljö. Systemet känner av och anpassar sig till elevens nivå.
Lärande på lika villkor
Skulle eleven inte klara en uppgift får de ett försök till innan de får se det rätta svaret. Till sin hjälp har eleven ”Mentorn”, en av rösterna i berättelsen som finns till hands om de behöver stöd.
– Vi har även lagt stor vikt vid att ha en inspirerande och lustfylld grafik med stor variation. Själva uppgiftskorten är dock grafiskt rena för att underlätta för elever som distraheras av störande element. I förlängningen handlar det om att skapa likvärdiga förutsättningar för lärande åt alla.
Av samma anledning finns möjligheten att få allting i spelet uppläst, att hitta hjälp på baksidan av varje uppgiftskort, att titta på korta, förklarande filmer eller gå igenom olika mattebegrepp.
– Vi rekommenderar att använda Tomoyo som en del av matematikundervisningen. Läraren har tillgång till viktiga verktyg för att följa elevernas arbete, men behöver inte styra något, utan eleven loggar in och fortsätter där de slutade.
Marie berättar att utvecklingen av Tomoyo krävde en omfattande projektgrupp. Både läromedlet som helhet och dess enskilda element har sedermera utvärderats i målgrupperna.
– Vi fick oerhört bra input av både elever och lärare. Dessa insikter har varit värdefulla och ligger till grund för vårt arbete med att ta fram Tomoyo för mellanstadiet. Vi står helt enkelt inför en spännande utveckling, avslutar Marie.
Det är enkelt och smidigt att komma igång.
Eleverna blir snabbt självgående och tycker det är roligt.
Bra komplement till matteboken eftersom det varken krävs förberedelse eller efterarbete.
