En modern introduktion

Dagligen möts vi av rubriker där medborgarna kräver att politiker och beslutsfattare ska satsa mer resurser på olika områden. Även om vi önskar att samhällets gemensamma medel skulle räcka till allt är det omöjligt. Någon måste prioritera och besluta. Nyttokostnadsanalysen är då ett hjälpmedel för att ta fram strukturerade beslutsunderlag. I Samhällsekonomisk nyttokostnadsanalys ger författarna en handgriplig ingång till analysen med hänsyn till en svensk kontext.
Det finns ett flertal böcker, främst på engelska, om CBA, nyttokostnadsanalys. Vad är det unika med er bok?

Idag finns allt högre krav på nyttokostnadsanalysen som underlag för beslut på olika förvaltningsnivåer. På viktiga områden där man tidigare på sin höjd gjort kostnadsberäkningar, exempelvis vid val av sjukvårdens kliniska metoder eller kommunernas sociala insatser, vill man nu att även den samhällsekonomiska nyttan ska beräknas. Det behövs därför en modern lärobok i nyttokostnadsanalys som är anpassad till svenska förhållanden och som ger vägledning för konsekvensanalys på skilda områden. Dessutom behandlar boken flera aspekter som ännu inte nått de ledande internationella läroböckerna, såsom metodik för utvärdering av sociala investeringar, risktermen i kalkylränta för offentliga investeringar och skillnaden mellan statistisk och ekonomisk signifikans.

Ni skriver om en ökad efterfrågan på olika typer av samhällsekonomiska utvärderingar i såväl privat som offentlig sektor. Vad tror ni denna utveckling beror på?

En viktig faktor har varit den ökade betydelsen av påtryckningar från lobbyister och kommersiella intressenter på beslutsfattare. Allsidiga konsekvensanalyser ses som ett medel för att förhindra resursslöseri, motverka korruption och möjliggöra en demokratisk beslutsprocess med öppenhet och insyn. Av sådana skäl har EU sedan något decennium varit mycket angeläget om att dess och medlemsstaternas beslut ska föregås av samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Ytterligare en faktor är den ökade uppmärksamheten på sociala och miljömässiga aspekter av investeringar bland sparare och investerare på finansmarknaderna, så kallat ”impact investment”. Detta ställer krav på mätning av relevanta utfallsvariabler, vilket ligger nära nyttokostnadsanalys.

Ni lyfter på ett flertal ställen kommuners behov av utvärderingar, varför är detta speciellt relevant för kommuner?

80 procent av de offentliga utgifterna för skola, vård och omsorg ligger på kommuner och regioner. Beräkningar visar att det kommer att bli mycket svårt att finansiera detta under 2020-talet när försörjningsbördan, det vill säga kvoten mellan den arbetsföra delen av befolkningen och delen barn och gamla, kraftigt ökar. Detta innebär stora krav på att kommunerna utvecklar sin förmåga att välja och prioritera sin resursanvändning liksom att mäta och utvärdera verksamhetens effekter, med syfte att få så mycket välfärd som möjligt av skattepengarna.

Nyfiken på författarna?

Lars Hultkrantz och Elin Vimefall är professor respektive lektor i  nationalekonomi vid Örebro universitet. Lars har forskat kring nyttokostnadsanalys på många områden och medverkat vid utformning av riktlinjer i Sverige och Norge, medan Elin har fokus på tidiga insatser för barn.

Vi använder cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt av webbplatsen. Genom att fortsätta accepterar du att cookies används. Läs mer