Logga in

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Priserna visas inklusive moms och du betalar med Klarna


Priserna visas exklusive moms, du kan betala med Klarna eller faktura

Allmänmedicin

Skickas följande arbetsdag

Allmänmedicin är den svenska versionen av tredje utgåvan av den norska läro­boken Allmennmedisin, avsedd för läkarnas grundutbildning. Alla kapitel har bearbetats och uppdaterats och några helt nya kapitel har tillkommit sedan förra utgåvan. Betoningen ligger på att beskriva symtom och sjukdomar som är relevanta för allmänläkare och att visa hur allmänmedicinskt arbete går till i praktiken, med utredning och behandling av vanliga hälsoproblem och sjukdomar. Generella allmänmedicinska teman ta...

Allmänmedicin är den svenska versionen av tredje utgåvan av den norska läro­boken Allmennmedisin, avsedd för läkarnas grundutbildning. Alla kapitel har bearbetats och uppdaterats och några helt nya kapitel har tillkommit sedan förra utgåvan. Betoningen ligger på att beskriva symtom och sjukdomar som är relevanta för allmänläkare och att visa hur allmänmedicinskt arbete går till i praktiken, med utredning och behandling av vanliga hälsoproblem och sjukdomar. Generella allmänmedicinska teman tas upp, som det kliniska samtalet, allmänmedicinens arbetssätt och metoder, den diagnostiska processen, gränser för klinisk kunskap, prioriteringar, genusaspekter och etiska överväganden inom allmänmedicin. Vidare behandlas konsultationer i olika sammanhang, som samtal vid kronisk sjukdom, rökavvänjning och beroendeproblematik samt speciella allmänmedicinska uppgifter i människors olika åldrar. Boken kan med fördel användas av studenterna från de första terminerna av läkarutbildningen och fortlöpande. Den är också användbar för AT-läkare och har blivit mycket uppskattad av ST-läkare i allmänmedicin. Boken används också av yrkesutövare inom vården som samarbetar med allmänläkare (till exempel distriktssköterskor och apotekare) och av lärare som deltar i grund­utbildningen av läkare. Professor Steinar Hunskår har redigerat den norska boken och lett den norska redaktionskommittén. Han är specialist i allmänmedicin (fastlege) och professor i allmänmedicin vid Universitetet i Bergen. Boken föreligger nu i en andra svensk utgåva, som omarbetats och ytterligare anpassats för svenska förhållanden under ledning av Birgitta Hovelius, professor i allmänmedicin vid Lunds universitet. I den svenska redaktionskommittén har följande specialister i allmänmedicin medverkat: Christer Andersson, professor, Umeå Annika Bardel, adjungerad lektor, Uppsala Cecilia Björkelund, professor, Göteborg Lars Borgquist, professor, Linköping Peter Engfeldt, professor, Örebro Patrik Midlöv, universitetslektor, Malmö Gunnar Nilsson, professor, Stockholm

      • 23
        Förord till den andra svenska upplagan
      • 25
        Förord till den tredje norska upplagan
  • Del 1 Allmänmedicin – Teori och praktik
        • 1.1
          29
          Allmänmedicin – specialistområde och yrkesverksamhet
        • Författare: Kirsti Malterud och Steinar Hunskår
        • Svensk granskning och bearbetning: Redaktionskommittén
        • 29
          Den allmänmedicinska kliniken
        • 30
          Allmänläkaren har många roller
        • 32
          Patient–läkarrelationen
        • 32
          Viktiga aspekter i allmänmedicinskt tänkande
        • 33
          Organisation, lagstiftning, utbildning och forskning
        • 34
          Organisation av allmänmedicinsk verksamhet
        • 36
          Utveckling, utbildning och forskning
        • 1.2
          38
          Hälsoproblem och kontakter inom allmänmedicinsk verksamhet
        • Författare: Per Hjortdahl, med bidrag av Steinar Hunskår
        • Svensk granskning och bearbetning: Monica Löfvander
        • 38
          Från frisk till sjuk
        • 38
          ”Det brukar inte vara så här…”
        • 39
          Från symtom till hälsoproblem
        • 39
          Varför kommer vissa och andra inte?
        • 40
          Kontakten mellan patienten och primärvården
        • 42
          Köns- och åldersskillnader i besöksmönstret
        • 43
          Vad kännetecknar konsultationer i allmänmedicin?
        • 43
          Vad gör allmänläkaren med patienterna?
        • 43
          Likt och olikt inom nordisk allmänmedicin
        • 1.3
          46
          Allmänmedicinska arbetssätt och metoder
        • Författare: Steinar Hunskår, med bidrag av Guri Rørtveit (journalföring och dokumentation), Jørund Straand (hembesök) samt Sverre Sandberg och Geir Thue (laboratoriet
        • Svensk granskning och bearbetning: Göran Umefjord och Gunnar Nordin (laboratoriet)
        • 46
          Kliniska arbetsmetoder
        • 46
          Kontinuitet och förhandskunskap om patienter
        • 47
          Patientcentrerade konsultationer
        • 48
          Symtominriktade samtal
        • 48
          Symtominriktad och avgränsad klinisk undersökning
        • 48
          Klinisk-epidemiologiskt tänkande
        • 48
          Stegvis diagnostisk process
        • 49
          Få och selektiva kompletterande undersökningar
        • 49
          Tiden som diagnostiskt hjälpmedel
        • 49
          Behandling som diagnostiskt hjälpmedel
        • 50
          Hälsokontroll, case-finding och screening
        • 50
          På mottagningen – men inte bara där
        • 50
          Kontaktformer
        • 51
          Hembesök
        • 52
          Sjukvård i hemmet
        • 54
          Jour
        • 55
          Medverkan i annan verksamhet
        • 56
          Samarbete och samordning
        • 58
          Allmänläkarmottagningen
        • 59
          Utrustning för diagnostik och behandling
        • 59
          Läkemedel på mottagningen
        • 60
          Läkarväskan
        • 61
          Hygien
        • 63
          Laboratoriet
        • 63
          Variation i användningen av laboratorieprover
        • 64
          Patientnära analyser
        • 65
          Drift av mottagningens laboratorium
        • 66
          Tolkning av provsvar
        • 68
          Journalföring och dokumentation
        • 68
          Den allmänmedicinska journalen
        • 71
          Brev, remisser och epikriser
        • 72
          Intyg och utlåtanden
        • 74
          Drift och organisation av mottagningen
        • 74
          Det allmänmedicinska teamet
        • 74
          Tillgänglighet och tidsplanering
        • 1.4
          76
          Det kliniska samtalet
        • Författare: Edvin Schei, med bidrag av Thomas Mildestvedt (Att skapa förändring i vanor och livsstil
        • Svensk granskning och bearbetning: Mats Wahlqvist och Kristian Svenberg
        • 76
          Kommunikation, språk, dialog
        • 76
          Konsultationen ur patientens perspektiv
        • 77
          Patientcentrerat arbetssätt
        • 77
          Autonomi, etik och patientens rättigheter
        • 78
          Ordens innebörd skapas av sammanhanget
        • 78
          Ordlös kommunikation
        • 78
          Att läsa patientens signaler
        • 79
          Läkarens signaler
        • 79
          Att samtala är att kunna improvisera
        • 79
          Konsultationsprocessen
        • 80
          Sju funktioner – en kanadensisk modell
        • 80
          Funktion 1: Öppningsfasen
        • 82
          Funktion 2: Sjukhistoria
        • 84
          Funktion 3: Klinisk undersökning
        • 84
          Funktion 4: Förklaringar och åtgärder
        • 88
          Funktion 5: Avslutning
        • 88
          Funktion 6: Ledning och struktur
        • 89
          Funktion 7: Samspel och relation
        • 90
          Lyssnandets konst
        • 90
          När läkaren inte lyssnar
        • 90
          Vilka tekniker används vid aktivt lyssnande?
        • 90
          Öppna och slutna frågor
        • 91
          Att skapa förändring i vanor och livsstil
        • 91
          Förändringsfokuserad rådgivning
        • 92
          Speciella problem i konsultationen
        • 93
          Att försöka förstå vad patienten tänker, tror och vill
        • 93
          Missnöjda och aggressiva patienter
        • 93
          Extremt pratsamma patienter
        • 94
          Bekymrade föräldrar
        • 94
          Hur får man patienten att gå?
        • 94
          Orimliga krav
        • 94
          Svåra besked
        • 95
          Bristande ämneskunskap
        • 95
          Läkekonst och klokskap – att lära av sina erfarenheter
        • 95
          Ska problemet lösas
        • 96
          Läkarens känslor
        • 96
          Livslångt lärande
        • 1.5
          98
          Den diagnostiska processen
        • Författare: Steinar Hunskår, med bidrag av Per Hjortdahl (klassifikationssystem) och Knut Arne Holtedahl (cancerdiagnostik
        • Svensk granskning och bearbetning: Gunnar Nilsson
        • 98
          Vad är en diagnos
        • 99
          Klassifikationssystem
        • 100
          International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD
        • 100
          International Classification of Primary Care (ICPC)
        • 101
          Allmänmedicinsk diagnostisk metodik
        • 101
          Klinisk-epidemiologiska färdigheter
        • 101
          Förekomst av sjukdom och läkarkontakt
        • 102
          Diagnostiska överväganden
        • 105
          Sjukhistoria och klinisk undersökning
        • 108
          Kompletterande undersökningar
        • 109
          Vilka diagnostiska strategier använder allmänläkare?
        • 111
          Cancerdiagnostik inom allmänmedicinsk verksamhet
        • 111
          Diagnosfördröjning
        • 112
          Värdet av alarmsymtom
        • 112
          Revidering av diagnostisk sannolikhet
        • 112
          Diffusa besvär – när diagnostiken inte leder någonvart
        • 113
          Skillnader i arbetssätt mellan organspecialister och allmänläkare
        • 1.6
          115
          Terapeutiska beslut och åtgärder
        • Författare: Hogne Sandvik och Jørund Straand
        • Svensk granskning och bearbetning: Cecilia Björkelund och Jörgen Månsson
        • 115
          Behandla eller inte
        • 116
          När läkare och patient inte är överens
        • 117
          Läkemedelsbehandling
        • 117
          Kvalitetssäkrad läkemedelsförskrivning
        • 118
          Läkemedelsinformation
        • 118
          Läkemedelsindustrin
        • 119
          Är behandlingen verkningsfull
        • 119
          Riskreduktion och effektvärdering avseende behandlingsåtgärder
        • 120
          Terapeutisk tröghet
        • 120
          Samhället sätter gränser
        • 121
          Livsstilsintervention
        • 121
          Komplementär behandling
        • 1.7
          124
          Grunder och gränser för klinisk kunskap
        • Författare: Anna Luise Kirkengen, Linn Getz, Tor-Johan Ekeland, Irene Hetlevik, Edvin Schei, Elling Ulvestad och Arne Johan Vetlesen (Tenketanken vid Allmennmedisinsk
        • forskningsenhet Trondheim, Institutt for samfunnsmedisin, NTNU
        • Svensk granskning och bearbetning: Ronny Gunnarsson
        • 124
          Biomedicinsk teori – allmänmedicinsk verksamhet
        • 124
          Kunskap är makt och makt innebär ansvar
        • 125
          Korrekt är inte alltid rätt
        • 125
          Bättre teori – rikare fackspråk – bättre vård
        • 125
          Människan som biologisk och tänkande individ
        • 126
          Erfarenheter skrivs in i biologin
        • 126
          Kroniska påfrestningar, allostatisk överbelastning
        • 127
          Från allostatisk överbelastning till sjukdom
        • 128
          Betydelsen av tidigare erfarenheter
        • 129
          Samma händelse – olika erfarenhet
        • 129
          Kan allmänläkaren bota
  • Del 2 Viktiga organövergripande symtom
        • 2.1
          132
          Trötthet och orkeslöshet
        • Författare: Knut Arne Holtedahl
        • Svensk granskning och bearbetning: Annika Forssn
        • 2.2
          136
          Viktnedgång
        • Författare: Mari Kristin Johansen
        • Svensk granskning och bearbetning: Annika Bardel
        • 2.3
          141
          Feber
        • Författare: Per Lagerløv (baserat på förra upplagan av Jens Eskerud)
        • Svensk granskning och bearbetning: Margareta Söderström
        • 2.4
          147
          Yrsel
        • Författare: Aina G Langørgen
        • Svensk granskning och bearbetning: Margareta Söderström
        • 2.5
          152
          Synkope (svimning
        • Författare: Arne Fetveit (baserat på förra upplagan av John Cooper)
        • Svensk granskning och bearbetning: Karin Björkegren
        • 2.6
          157
          Fall och falltendens hos äldre
        • Författare: Sabine Ruths
        • Svensk granskning och bearbetning: Lars Borgquist
        • 2.7
          161
          Andningssvårigheter
        • Författare: Jon-Torgeir Lunke
        • Svensk granskning och bearbetning: Sigvard Mölstad
        • 2.8
          168
          Bröstsmärtor
        • Författare: Eivind Meland och Robert A Burman
        • Svensk granskning och bearbetning: Staffan Nilsson
        • 2.9
          174
          Akuta buksmärtor
        • Författare: Anne Cathrine Sundseth (baserat på förra upplagan av Terje Johannessen
        • Svensk granskning och bearbetning: Lars Agréus
        • 2.10
          180
          Akuta ryggsmärtor
        • Författare: Steinar Hunskår
        • Svensk granskning och bearbetning: Margareta Söderström
        • 2.11
          188
          Knölar och knutor
        • Författare: Steinar Hunskår
        • Svensk granskning och bearbetning: Margaretha Lööf-Johanson
        • 2.12
          193
          Sömn och sömnstörningar
        • Författare: Bjørn Bjorvatn och Arne Fetveit
        • Svensk granskning och bearbetning: Cecilia Björkelund
        • 193
          Sömnreglering och klassifikation av sömnstörningar
        • 194
          Klassifikation av sömnstörningar
        • 194
          Utredning av sömnstörningar i allmänmedicinsk verksamhet
        • 195
          De viktigaste sömnstörningarna
        • 195
          Insomni
        • 200
          Dygnsrytmstörningar
        • 200
          Oregelbunden sömn–vakenhetsrytm
        • 200
          ”Jet lag
        • 200
          Besvär på grund av nattarbete
        • 200
          Hypersomni
        • 201
          Beteendeinducerad otillräcklig sömn
        • 201
          Narkolepsi
        • 202
          Idiopatisk hypersomni
        • 202
          Sömnrelaterade andningsstörningar
        • 202
          Snarkning och sömnapé
        • 203
          Centrala sömnapnésyndrom
        • 203
          Sömnrelaterade rörelsestörningar
        • 203
          Restless legs
        • 203
          Periodiska benrörelser under sömn (PLMS)
        • 203
          Sömnrelaterade underbenskramper
        • 204
          Parasomnier
        • 204
          NREM-parasomnier
        • 204
          REM-sömnparasomnier
        • 2.13
          206
          Akut förvirring
        • Författare: Steinar Hunskår
        • Svensk granskning och bearbetning: Gunnar Carlgren
        • 2.14
          211
          Medicinskt svårbedömda besvär
        • Författare: Carl Edvard Rudebeck (baserat på det norska kapitlet Medisinsk uforklarte helseplager av Kirsti Malterud och Peter Prydz)
        • 211
          Om symtomens orsaker
        • 213
          Utmaningar i patient–läkarrelationen
        • 214
          Kropp, själ och livsvillkor
        • 215
          Råd till allmänläkaren
        • 217
          Några exempel på medicinskt svårbedömda tillstånd
        • 217
          Fibromyalgi och andra långvariga smärtsyndrom
        • 218
          Kroniskt trötthetssyndrom
        • 220
          Utmattningssyndrom
        • 221
          Irritabel tarm
        • 221
          Spänningshuvudvärk
        • 221
          Bäcken- och ländryggsbesvär vid graviditet
        • 222
          Kronisk pisksnärtskada
        • 222
          Käkfunktionsstörning
        • 222
          Hypersensitivitet
        • 223
          Tung- och munsveda
        • 223
          Kroniska underlivssmärtor
        • 223
          Interstitiell cystit
        • 224
          Kroniskt bäckensmärtsyndrom (kronisk prostatit
  • Del 3 Sjukdomar i kroppens organ
        • 3.1
          226
          Blod och blodbildande organ
        • Författare: Lene Gjelseth Dalbak och Geir Hølleland (baserat på förra upplagan, där även Steinar Hunskår och Frank R Andersen bidrog
        • Svensk granskning och bearbetning: Robert Eggertsen
        • 226
          Undersökningsmetoder
        • 226
          Sjukhistoria
        • 227
          Klinisk undersökning
        • 228
          Laboratorieprover
        • 230
          Kontaktorsaker, symtom och kliniska fynd
        • 230
          Lågt Hb
        • 232
          Polycytemi
        • 233
          Hög sänka
        • 234
          Leukocytos
        • 234
          Lymfkörtelsvullnad
        • 235
          Infektionsbenägenhet
        • 236
          Monoklonal gammopati
        • 236
          Blödningsbenäg

Information

Redaktörer:
Birgitta Hovelius Christer Andersson Annika Bardel Cecilia Björkelund Lars Borgquist Peter Engfeldt Patrik Midlöv Gunnar Nilsson
Författare:
Steinar Hunskår
Översättare:
Gunnel Wallgren Lisa Jones Margareta Brandin Berndtsson
Illustratör:
Martine Castoriano
Språk:
Svenska
ISBN:
9789144084466
Utgivningsår:
2007
Revisionsår:
2015
Artikelnummer:
31263-02
Upplaga:
Andra
Sidantal:
1008

Författare

Steinar Hunskår

Steinar Hunskår är specialist i allmänmedicin (fastlege) och professor i allmänmedicin vid Universitetet i Bergen.

Birgitta Hovelius

Birgitta Hovelius, professor, specialist i allmänmedicin, Lunds universitet.

Christer Andersson

Christer Andersson, professor, Umeå.

Annika Bardel

Annika Bardel, adjungerad lektor, Uppsala.

Cecilia Björkelund

Cecilia Björkelund är specialistläkare och senior professor i allmänmedicin. Hon är verksam som forskningsledare vid Avdelningen för samhällsmedici...

Lars Borgquist

Lars Borgquist, professor, distriktsläkare, Linköping.

Peter Engfeldt

Peter Engfeldt, professor, Örebro.

Patrik Midlöv

Patrik Midlöv är distriktsläkare och professor i allmänmedicin vid Lunds universitet. Han undervisar på läkar- och sjuksköterskeprogrammet liksom f...

Gunnar Nilsson

Gunnar Nilsson, professor, Stockholm.

 ;