Kan en bra start förändra
läsvanorna på sikt?
I Pisas läslustranking hamnar Sverige långt ner på listan. Raset under de senaste tio åren har varit enormt och det behövs krafttag för att vända trenden.
— I Krumelurkul, vårt nya läromedel i svenska för årskurs 1–3, är alla skönlitterära texter skrivna av den prisbelönte författaren Torsten Bengtsson. Genom att låta eleverna upptäcka läsandets magi redan från start hoppas vi kunna bidra till en positiv utveckling, säger Anna Persson, läromedelsutvecklare på Studentlitteratur.
Vi har alla sett de nedslående siffrorna. Två av tre pojkar läser bara om de måste och när det gäller flickor väljer bara varannan att läsa självmant. Under 2000-talet har antalet starka och mycket starka läsare bland eleverna sjunkit rejält.
– Jag ser flera olika skäl till utvecklingen. I Sverige har vi kommit väldigt långt när det gäller den digitala utvecklingen och idag täcks barnens behov av berättelser till stor del upp via nätet. Film och spel konkurrerar med sådant man tidigare bara kunde möta i en bok. En annan viktig parameter är att många barn saknar vuxenförebilder i läsandet. För att få dina barn att läsa måste även du som förälder visa att det är roligt, säger Ann S. Pihlgren, filosofie doktor i pedagogik och forskningsledare vid Ignite Research Institute.
Läsglädje skapar bokslukare
För att barn och ungdomar verkligen ska kunna njuta av böcker på egen hand är det viktigt att de kan läsa obehindrat. Enligt läsforskaren Ingvar Lundberg krävs det 5 000 timmars lästräning för att bli en fullgod läsare. Författaren Torsten Bengtsson, som skrivit Krumelurkuls läsebok, har en bakgrund som lärare och specialpedagog och vet hur betydelsefullt det är att skapa läslust redan från start.
– Att lära sig läsa är komplicerat. Vår hjärna ska få ihop bokstäver till ord som sedan blir meningar och det tar tid. Därför är det så viktigt att det är kul, att man blir underhållen av en spännande historia. Målet är ju att skapa bokslukare, att förmedla den där genuina läsglädjen som gör att eleverna sedan väljer att läsa vidare på egen hand, säger Torsten.
Forskning visar att läsning påverkar såväl språkutveckling som vår förmåga till fantasi och inlevelse. Genom läsning, och samtal om det lästa, ökar också elevernas förmåga till kritiskt tänkande.
— Vi lever i en värld som bygger på symboltolkning, läsande och skrivande – att kunna läsa obehindrat är helt enkelt nödvändigt för att kunna ta del av demokratin. Under en väldigt lång tid har läskunnigheten varit hög i Sverige. Redan under 1700-talet kunde många läsa: för att gifta sig var man tvungen att konfirmera sig och för att konfirmera sig var man tvungen att kunna läsa. Kanske har detta gjort oss lite naiva, kanske har vi tagit läskunnighet och läsförståelse lite för givet, säger Ann.
Igenkänning är viktigt
I arbetet med Krumelurkul har Torsten hämtat inspiration från skolans värld och skapat karaktärer som barnen enkelt kan identifiera sig med.
– I läseboken får eleverna möta vännerna Otis och Luna som bor i samma hus och börjar skolan tillsammans. De ställs inför en mängd vardagsäventyr: Otis försover sig första skoldagen, Lunas spindel Siv rymmer och plötsligt flyger en talgoxe rakt in i fönsterrutan. Jag utgår ofta från vardagshändelser som kan skruvas till och kryddas upp med humor och värme. Kan läsaren känna igen sig är mycket vunnet, säger Torsten.
I läseboken för årskurs 1 möter vi Otis, Luna och fågelspindeln Siv.
Korta, avgränsade historier
Även strukturen i Krumelurkul är anpassad för att inspirera och öka intresset hos eleverna. Istället för en enda lång berättelse består läseboken av tolv separata historier där spännande cliffhangers hela tiden driver läsandet framåt.
– När mina egna barn hade lästräningsläxor tyckte de ofta att det var tråkigt eftersom de tappade handlingen i boken. Även jag som förälder hade svårt att följa med i berättelser som löpte över ett helt läsår. Där och då bestämde jag mig – skulle jag någon gång få chansen att skriva en läsebok skulle jag dela upp den i kortare historier som bands samman av en större, övergripande berättelse, säger Torsten.
Diskutera texten med eleverna
Många lyfter fram högläsningen i klassrummet som ett betydelsefullt redskap för ökad läslust. Viktigast av allt är det gemensamma samtalet kring berättelsen.
– Som lärare måste du ta dig tid att diskutera texten med dina elever. Vad säger den här berättelsen? Vad handlar texten om och vad kan man göra i en sådan här situation? Högläsning är till för att stimulera barnens fantasi. Undervisningen får inte reduceras till ett trist tragglande av bokstäver, det är viktigt att barnen förstår vad de ska ha läsandet till och även här är själva berättelsen central, säger Ann.
”Utan ett bra innehåll tappar många elever sugen”
Torsten Bengtsson har skrivit fler än 100 böcker. Många av dem har varit nominerade till Bokjuryn där barn och ungdomar själva röstar fram sina favoriter.
– För oss på Studentlitteratur var det en självklarhet att arbeta med en etablerad, skönlitterär författare när vi tog fram Krumelurkul. Vi ville sätta själva berättelsen i fokus, säger läromedelsutvecklare Anna Persson.
Även Ann S. Pihlgren betonar vikten av bra texter för att fånga nybörjarläsarnas intresse.
– Det finns läromedel som slarvar bort själva berättelsen och mest fokuserar på tekniken. Det tekniska måste förstås finnas på plats, men om man inte erbjuder ett bra och spännande innehåll tappar många elever sugen. Min erfarenhet är att de bästa läseböckerna skrivs av yrkesverksamma författare, personer som drivs av att förmedla en berättelse, säger Ann S. Pihlgren.
